Diskussionerna var som vanligt många på förbundsfullmäktige. En sak som lyftes upp var förbundets nya verksamhetsplan för 2019. Temat för kommande år är jordbrukets image som innebär en aktivare kommunikation till beslutsfattare och konsumenter.
Här är den negativa debatten om köttkonsumtionen – att den bör minska – ett exempel på frågor där ÖSP kan agera genom en aktivare extern kommunikation.
– Det cirkulerar åsikter om att köttet är farligt och det här måste bemötas, sa Robert Lillhonga från Karleby.
Steve Nyholm (Nykarleby) var inne på samma ämne.
– Gällande jordbrukets image gäller det att föra fram inte bara en bit utan hjälpa allmänheten få en bredare bild. Det är en positiv sak för miljön att ha djurhållning eftersom vi i växtföljdsjordbruk binder mycket kol. Gällande skogen vill röster stoppa avverkningar och det är fel väg att gå. Det här måste bemötas, sa Nyholm.
Viktigt med en strategi
Det är just det som är en tanke bakom ÖSP:s nya mediestrategi som har till syfte att förbättra förbundets och jordbruksnäringarnas image. Strategin ligger som grund för vad förbundet ska säga åt vem och hur.
– Det här är viktigt att klargöra för det är stor skillnad på olika sociala medier. Twitter används som politiskt redskap, Facebook används mera allmänt, internt och externt. Snart tar vi också i bruk ett konto på Instagram där vi kan berätta om jordbrukets vardag i bilder, sa Susanne West, vikarierande verksamhetsledare för ÖSP.
Balansgången är inte lätt. Förbundet har dels till uppgift att bevaka medlemmarnas intressen. Till det hör att lyfta fram exempelvis politiska beslut som påverkar medlemmarnas vardag negativt.
– Förbundet jobbar som ett fackförbund med målet att bevaka medlemmarnas intressen. Men samtidigt måste vi också klara av att utåt berätta om att det finns mycket positivt med jordbruket trots att det också finns problem. Vi kan själv kommunicera externt och ge en egen bild utåt. För att klara det här är mediestrategin ett viktigt verktyg, konstaterade hon.
Med som en punkt i verksamhetsplanen finns också kompetens. Det lyftes fram att ÖSP och SLC bland annat har bjudit ut lärarstuderande på gårdsbesök för att öka förståelsen för jordbruket. En aktivare kommunikation med till exempel Hem och skola fördes också fram.
SLC:s styrelsemedlem Jonny Kronqvist är numera också med i Hem och skolas nationella styrelse.
– Vi har redan goda kontakter till Hem och skola och jag kommer att lyfta fram jordbruksfrågor där. Till exempel att den inhemska köttproduktionen är miljövänlig, sa Kronqvist.
Öppen för samarbete
Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförenings verksamhetsledare Dan-Ove Stenfors deltog i mötet. Han berättade bland annat om att SÖP också har tagit itu med den externa kommunikationen för att förbättra näringens image.
– Okunskapen om vår näring är oerhört stor och det är bara vi själva som med fakta och kunskap kan berätta om vår näring på rätt sätt. Jag ser också att ÖSP och SÖP kunde samarbeta kring dylika frågor. Som när vi gemensamt gick samman och ordnade vargdemonstrationen i somras. Det var ett lyckat drag, sa Stenfors.
Förbundsfullmäktige behandlade också några motioner. Nykarleby lokalavdelning vill att förbundet ska ta initiativ till att stödutbetalningarna ska reformeras så att stöden utbetalas tidigare och jämnare under året.
– Jag har träffat flera jordbrukare i sommar som tvingats att låna pengar för att klara driften under sommaren. Går det att få ett mera jämnare system för utbetalningen av stöden? frågade sig Andreas Frostdahl från Nykarleby lokalavdelning.
Ordförande Långgård konstaterade att ÖSP:s styrelse har förståelse för motionen eftersom lönsamheten är pressad och att många gårdar har problem med kassaflödet.
– Jag tror inte att det är möjligt att få en månatlig utbetalning av stöden, men däremot jobbar vi på SLC-nivå för att få tidigarelagt förskott av utbetalningarna av stöden. Men vi är rätt långt bundna av EU:s utbetalningssystem och föreskrifter, sa han.