
Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC var en av pådrivarna för att Finland på ett motsvarande sätt som i många andra EU-länder eftersträvar en balans i styrkeförhållandena mellan livsmedelskedjans parter via nationell lagstiftning. Livsmedelsmarknadslagen har snart varit i kraft i två år och tjänsten som livsmedelsmarknadsombudsman har varit besatt av er Olli Wikberg i över ett år.
Lantbrukets forskningsinstanser Naturbruksinstitutet Luke och Pellervo ekonomiska forskningsinstitut (PTT) publicerade för ett par veckor sedan lönsamhetsprognoser för jordbruket för innevarande och kommande år som inte är tyder på någon positiv förändring i lönsamheten.
PTT:s forskning visar att konsumentpriset i Finland reagerar betydligt långsammare på marknadsförändringar än i EU i snitt. De finländska priserna är betydligt långsammare i prisuppgångstider, men i prisnedgångstider går priserna lika snabbt ner.
En tänkbar orsak till detta torde vara den avtalskultur som råder mellan handeln och livsmedelsföretagen. Priserna i avtalen slås fast långt innan produkterna kommer till försäljning och livsmedelsföretagen och deras anskaffningsbolag har mycket svårt att få igenom förändringar i prissättningen som beror på förhöjda produktionskostnader eller exempelvis störningar i produktionen. Detta är förändringar som i en transparent och rättvis avtalskultur skulle ges möjlighet att beaktas i avtalen.
Jordbrukets lönsamhet har varit svag en längre tid, vilket inte beror på stödpolitiska förändringar utan på grund av ett allt för lågt producentpris som ytterligare pressats av handelns billighetskampanjer.
Det finns anledning att noggrant följa handelns senaste utspel kring nivån på konsumentpriserna och de signaler som kommer från de avtalsförhandlingar som handeln för tillfället för med livsmedelsindustrin. Signalerna bådar inte gott för den kommande vintern och jordbrukarnas behov av producentprisförhöjningar. Detta under ett marknadsläge sett ur handelns perspektiv som ännu inte påverkats av Brexit, ASF eller Corona.
Det är inte hållbart att den part i livsmedelskedjan som står för råvarorna inte får ut sin andel av priserna. Detta faktum sätter hela den finländska livsmedelskedjan på en instabil grund.
Med anledning av följande ställer SLC:s styrelse följande frågor till er livsmedelsombudsman Olli Wikberg:
– Kan ni redogöra för de positiva förändringar som skett inom livsmedelskedjan under den tid livsmedelsmarknadslagen varit i kraft och hur har ni tänkt rapportera förändringarna utåt?
– Hur följer ni upp att handeln i avtalsdiskussionerna inte missbrukar sin position och ställer orimliga villkor för avtal? SLC anser att det under rådande marknadsförhållanden, med indikationer om nya billighetskampanjer samt med stöd av den prisstatistik som framställts finns starka juridiska belägg för livsmedelsombudsmannen att följa upp avtalen.
Styrelsen för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Enligt uppdrag, Jonas Laxåback, verksamhetsledare
Svar till SLC
Livsmedelsmarknadslagen trädde i kraft från ingången av 2019 och livsmedelsmarknadsombudsmannen har inlett i sitt ämbete på hösten samma år. I det här skedet är det ännu svårt att på ett pålitligt sätt utvärdera vilka förändringar lagstiftningen och ombudsmannen har förorsakat på livsmedelsmarknaden.
Lagen och ombudsmannen var tydligt efterlängtade. Lika klart är det, att branschen har saknat en opartisk och oberoende myndighet, som kan medla vid eventuella oenigheter. Livsmedelsmarknaden verkar ha tagit väl emot både lagen och ombudsmannen, även om medvetandet om bägge ännu avsevärt behöver förbättras.
Coronapandemin har naturligtvis påverkat arbetet även vid ombudsmannens kansli. Det har varit minst sagt utmanande för ombudsmannen att ta sig ut bland branschens aktörer. Det är svårt att hantera ett omfattande och mångsidigt fält på distans från Livsmedelsverket, där ombudsmannens kansli finns inrymt.
Kansliet har under den senaste tiden satsat särskilt på kommunikation, dels för att komplettera det lilla antalet besök hos intressentgrupperna. Livsmedelsombudsmannens kansli kommer att publicera sin egen webbplats i november, vilket förbättrar medvetenheten om ombudsmannen. Kansliet är också närvarande i centrala sociala medier.
Trots de utmaningar som coronapandemin har ställt, har livsmedelsmarknadsombudsmannen haft möjlighet att på ett säkert sätt besöka livsmedelskedjans aktörer och aktivt bekanta sig med kedjans olika faser. Syftet med besöken hos intressentgrupperna har varit att göra ombudsmannen bekant och livsmedelskedjans aktörer medvetna om ombudsmannens verksamhet.
Samtidigt har aktörernas tröskel för att kontakta ombudsmannen blivit lägre. En särskilt positiv utveckling kan ses i att aktörerna i större omfattning på eget initiativ har tagit kontakt direkt med ombudsmannen samt i aktörernas vilja att i första hand lösa meningsskiljaktigheter genom förhandlingar.
Den pågående revideringen av livsmedelsmarknadslagen enligt EU-direktivet om otillbörliga handelsmetoder ökar livsmedelsmarknadsombudsmannens befogenheter, vilket ger ombudsmannen större möjlighet än tidigare att ingripa i praxis på livsmedelsmarknaden som bryter mot god handelssed.
Livsmedelsmarknadslagen utgår ifrån att ombudsmannen genom förhandlingar ska förmå näringsidkarna att frivilligt avstå från lagstridig verksamhet. Ombudsmannens roll blir därför förebyggande och rådgivande. Då eventuella missbruk framkommer, ingriper ombudsmannen med de medel som livsmedelsmarknadslagen tillåter.
De förändringar av livsmedelsmarknadslagen som nu är aktuella reglerar den starkare parten hårdare, vilket tryggar den svagare parten i större omfattning än för närvarande.
Livsmedelsmarknadslagstiftningen eller de förändringar som är under beredning tillåter dock inte ingripande i priserna. I stället för prisreglering kan myndigheten ingripa i grunderna för fastställande av pris, så som avtal mellan parterna, om dessa innehåller villkor som är i strid med god handelssed. Villkor som är i strid med EU-direktivet om otillbörliga handelsmetoder är till exempel alltför långa betalningstider, återtagande av beställningar i sista stund, ensidiga förändringar av villkoren, avgifter som inte gäller försäljning och kommersiella hämndåtgärder.
Ombudsmannens möjlighet att ingripa i missbruk som förekommer i underhandlingar eller avtal mellan livsmedelskedjans aktörer underlättas betydligt, om branschens aktörer kontaktar ombudsmannen direkt och informerar om praxis i strid med god handelssed som de har observerat.
Livsmedelsmarknadsombudsmannens kansli har aktivt följt med livsmedelsmarknadens funktion och utrett ärenden som kommit till dess kännedom. Ombudsmannens kansli har också fäst uppmärksamhet vid pågående lågpriskampanjer och följer med hur situationen utvecklas.
Ombudsmannen har dessutom kontaktat branschens aktörer och gett dem råd om praxis som är i strid med god handelssed. Livsmedelsmarknadsombudsmannen är också beredd att inom ramarna för sina befogenheter agera i frågor i anslutning till lågpriskampanjerna, om praxis i strid med god handelssed kommer till ombudsmannens kännedom i anslutning till dessa kampanjer.
Olli Wikberg
Livsmedelsmarknadsombudsman