Dagens hästhö är en kvalitetsprodukt som ställer förhållandevis höga krav på odlingen. Vallarna måste vara ogräsfria och skördearbetena samt torkningen måste ske effektivt. Kvaliteten måste helt enkelt bevaras ända tills höet är framme i stallet.
Det är en solig vårdag i början av april. Smältvattnet letar sig med hjälp av diken och utfall ner till Sjundeå å. På Mörsbacka gård i Sjundeå kompletterar man vallar som har etablerats 2018.
– Det var ett eländigt år att så vallar. Framför allt alldeles för torrt, vilket ledde till att det grodde dåligt och det har märkts i vallarna sedan dess, säger jordbrukare Fredrik Grönberg.
Hästens foderbehov styr
På gården odlar man vall för hästhö, det har man gjort i ungefär tjugo år nu. Och det är givetvis hästens foderbehov som styr sortvalet när man går in för en viss fröblandning.
Hästar vill i regel ha ett fiberrikt och magert hö. Därför består fröblandningarna för det mesta av timotej och ängssvingel.
– Timotej och ängssvingel ger ett hästhö av hög och jämn kvalitet. Men vallarna måste vara ogräsfria och täta. Därför använder vi oss av en rätt så hög utsädesmängd, 30 kilo per hektar, och kompletterar vallarna sedan vid behov, säger Grönberg.
Stödbyråkratin skapar frågetecken
Man strävar efter att vallarna ligger i fem år och därför måste de kompletteras ibland. En del gånger är vallarna ändå i så bra skick att de kunde ligga längre. Timotej och ängssvingel utvintrar inte lika fort som klöver.
Byråkratin utgör ändå ett visst hinder för att de skulle ligga längre.
– Man riskerar att de i stödsystemet får statusen permanent gräsmark. Det är ju oklart vad det skulle innebära i praktiken, men jag har ändå inte velat ta den risken, säger Grönberg.
Grönberg sår alltid in vallarna i skyddssäd, i regel är det korn, och bärgar också halmen. Under nästa år, vallens första år, är växtskyddet speciellt viktigt.
– Eftersom vi vill ha ett rent hö så måste vallarna hållas ogräsfria. Och under det första skördeåret är ogrästrycket högst, säger han.
Vallarna gödslas vid behov, men i hästhö vill man ha en lägre proteinhalt och därför är man återhållsam med kvävet.
Två olika produkter
Man har två produkter för hästhö, torrhö och hösilage. Av den första skörden strävar Grönberg att ta ungefär 30 procent som torrhö, det motsvarar den mängd som ryms i hötorkarna, resten plastas in. Andra skörden plastas i sin helhet.
Hösilage är fuktigare än torrhö men betydligt torrare än till exempel ensilage. Hösilage har en torrsubstans på 70-75 procent.
Man tillsätter en mjölksyrabakterie vilket sänker pH:t i fodret och hämmar mögel- och jästbildning. Det hela kräver ändå att balen är lufttät.
– De här två produkterna har fungerat för oss, det finns en efterfrågan på dem här i trakten. Men torrhöet kräver en hel del i fråga om tajmning och arbetseffektivitet. När vi drar i gång med skördandet av torrhö krävs ett fönster på åtminstone fyra regnfria dagar, säger Grönberg.
Höet säljs till stall i Sjundeå och grannkommunerna.
