EU-kommissionen återbetalar årets anslag i jordbrukets krisreserv till jordbrukarna, eftersom reserven inte har utnyttjats under budgetåret. Det sammanlagda beloppet uppgår till 467 miljoner euro. Finlands andel är drygt sex miljoner euro.
Enligt CAP-reglerna från 2013 ska EU varje år fylla en krisreserv för jordbruket med 400 miljoner euro enligt 2011 års prisnivå. Under 2019 var det 467 miljoner euro. Pengarna betalas in av jordbrukarna själva, i form av ett avdrag från CAP-stödet.
Krisreserven har inte kommit till användning en enda gång sedan den infördes. Kommissionen anser att producenterna inte borde belastas om det inte är absolut nödvändigt. Trots årets torka har EU lyckats hitta pengar för krisåtgärder på annat håll.
Inbetalningen i krisreserven följer mekanismen för budgetdisciplin som ska hålla utgifterna under det fastställda taket i långtidsbudgeten. Medel som inte används för kriser betalas tillbaka till jordbrukarna påföljande år i samband med direktstöden.
Alla jordbrukare som får mer direktstöd än 2.000 euro betalar in i krisreserven. Kroatien står fortfarande utanför systemet. Återbetalningarna ska genomföras senast den 16 oktober 2020 men det kan också ske tidigare.
De franska bönderna kan räkna med den största återbetalningen på sammanlagt 88 miljoner euro. Därefter följer Tyskland (60 miljoner euro), Spanien (58 miljoner euro) och Italien (37 miljoner euro).
Polen erhåller det förhållandevis låga beloppet 28 miljoner euro, beroende på de lägre hektarstöden i de östra EU-länderna. De svenska bönderna kan räkna med drygt 8,301 miljoner euro medan Finland får 6,115 miljoner euro i retur.