Efter ett års paus i fjol försökte sig mjölkproducenten Jesse Mårtenson i Grevnäs, Mörskom, åter på att så majs för ensilage i år. För två år sedan närmast regnade utbytet bort, det blev alltså till att skriva i röda siffror. Den torra sommaren i fjol hade kanske gett ett bättre resultat, men sådant är inte lätt att veta på förhand.
Fastän det fick vänta tills i år gick det i alla fall bättre nu än för två år sedan, även om andelen råprotein ser ut att ha blivit lägre.
– Vi sådde nu i år på två skiften, sammanlagt 10,4 hektar. Båda är mycket mullhaltiga lerjordar men det var stor skillnad, det mindre skiftet var inte lika väl skött, och det märktes på resultatet, fastän det nog var kalkat och gödslat. En orsak är kanske att vi inte har odlat på det skiftet förr och det har inte gödslats med stallgödsel tidigare.
Jesse hoppas i övrigt att han ska få lära sig mer om stallgödsel, mullhalt, markkartering och kolsänkor på Valios utbildning om odling som håller kolet i marken, ”kolodling”, där han deltar.
Fjolårets torka inte orsaken
Jesse är inte beredd att peka ut fjolårets torka och hetta som orsaken till att han ännu ville pröva på majs i år. Torka, i synnerhet på lerjordar som runt Grevnäs, lär ha en hämmande effekt på vallskörden, som är så viktig i en mjölkbesättning.
Här kunde majsen komma in som kompenserande gröda, där dessutom en enda skörd räcker.
– Men vi klarade oss nog igenom fjolåret också utan majs, förklarar Jesse.
– I våra vallar finns högräs med rötter som går djupt och så fick vi ett par regnskurar som hjälpte upp läget. Och fastän jordarna är leriga, så finns det ändå ganska bra struktur på dem med hög mullhalt. Dessutom så har vi mycket spannmål utöver vallen, så vi kan alltid göra helsädsensilage. Vi hade också möjlighet att köpa helsäd på rot för ensilage i fjol. Nej, det var nog löftena i marknadsföringen om högre avkastning med större mjölkmängd samt högre fett- och proteinhalt som lockade mej till att göra ett nytt försök. Det är alltid en risk, det fanns nog sådana i år som blev helt utan majsskörd, eftersom det blev frost under försommaren. Vi klarade oss med noll grader under växtsäsongen.
Överlag betydligt bättre
Skörden blev överlag betydligt bättre och hade bättre värden utom för råproteinet, men Jesse har inte ännu märkt någon positiv förändring i mjölken. Han inledde utfodringen för cirka en och en halv månad sedan.
– Rekommendationen är att man ska låta skörden mogna i tre månaders tid för att få optimalt utbyte, men det borde nog ha synts någon ändring nu redan, hävdar Jesse. Så någon ”woweffekt” blev det inte precis.
Kostnaden är betydande, det blir upp till närmare 1.000 euro per hektar, när man måste anlita entreprenör för sådd och skörd. Då har plastningen också räknats in.
I motsats till för två år sedan hann majsen i alla fall få frost i år, vilket höjer halten av torrsubstans.
– Men när frosten en gång härjat måste man skörda fort, inom en vecka. Sedan har jag nog också tänkt lite på risken med att ta ut tunga maskiner på hösten på en våt leråker för att skörda, i värsta fall kan man ödelägga markstrukturen.
Torrsubstansen för majsen blev i medeltal 10,8 ton per hektar. – Med tanke på att vallen ger mellan 10 och 11 ton per hektar här hos oss, visserligen efter tre skördar, så är jag nog inte helt nöjd, säger han. Jag hade nog hoppats på upp till 15 ton.
Ändå överväger Jesse ett försök också nästa år eller därpå följande:
– Jag ska inte ge upp ännu.
| Majsskörd 2017 | Majsskörd 2019 | |
| Totalskörd, våtskörd | knappa 150 ton | 348 ton |
| Per hektar | litet under 21,3 ton | 33 ton |
| Torrsubstans sammanlagt | 35 ton | 112 ton |
| Torrsubstans, gram per kilo | 232 | 306 |
| Gram per kilo torrsubstans: | ||
| - Stärkelse: | 76 | 304 |
| - Råprotein: | 88 | 77 |
| - NDF (fiber): | 478 | 415 |
| - D-värde (smältvärde): | 667 | 704 |
| - Socker: | 194 | 107 |
| Energi, megajoule per kilo torrsubstans: | 10,7 | 11,3 |
Vårrågvete gav positiv erfarenhet
Goda erfarenheter hade han i alla fall i år med vårrågvete av sorten Nagano för helsädsensilage. Det blev en god skörd, grödan var utan växtsjukdomar, och det tänker han fortsätta med.
– Vi har också sått höstrågvete av sorten Sequenz i september, berättar Jesse. Det tänkte vi tröska om det blir lyckat. Min far prövade med rågvete på nittiotalet, men det gav dåliga skördar. Så hörde jag om nya sorter som dessutom passar för att blanda i utfodringen av nötboskap. Det lär ge skördar på upp till tio ton per hektar, men det kräver nog att allt klaffar.
I sin mjölkbesättning har Jesse också börjat med så kallad Procross, treraskorsningar, där ayrshire semineras med holstein och holstein med den franska rasen montbeliarde.
– Montbeliarde har hög fett- och proteinhalt i mjölken samt starka ben och bra juver. Den torde också lämpa sig att korsa, både med holstein och ayrshire.
Procross lär vara världens enda vetenskapligt baserade korsningsprogram. Det fick sin början i Kalifornien för ett par decennier sedan. Bakgrunden var egentligen att man ville motverka inavel i holstein.
– Treraskorsningar är en ganska ny sak hos oss, så jag hoppas vi kan återkomma till det när vi vet lite mer, säger Jesse.