Riko Korkman Bild 1Webb
Ifall järnvägsdepån i Mankby förverkligas kommer den att finnas här på Råbäcks gårds jordbruksmarker mitt emellan ring III och järnvägsspåren som skymtar i bakgrunden framför skogskanten. Markägaren Rikard Korkman är jordbrukare i sjätte generation.
Jordbruk Landsbygdsnäringar

Nylandsplanen 2050 blir en utdragen process

Landskapsplanen Nyland 2050 kommer enligt SFP:s gruppordförande Björn Månsson i slutändan att avgöras i domstol och inte av politikerna. Frågor som bland annat järnvägsdepån på gränsen mellan Esbo och Kyrkslätt, naturskyddsområden samt Tallinntunneln väcker skarp kritik.

Landskapsplanen för Nyland som skulle godkännas i Nylands förbunds landskapsfullmäktige den 9 juni är fortfarande under behandling. Behandlingen som inte blev klar på det första mötet återupptogs den 15 juni. Inte heller den mötesdagen räckte till, så planen kommer följande gång att behandlas på landskapsfullmäktiges augustimöte. 

Björn Månsson betecknar det senaste mötet som en fars, både tekniskt och substansmässigt.

-Mötet den 15 juni förverkligades på distans via Teams, som brukar fungera bra, men inte denna gång. Det var dåliga förbindelser och tekniken strulade. Det hela drog ut på tiden med många timmar och flera av ledamöterna var tvungna att fortsätta med dagens andra program på eftermiddagen trots att mötet fortfarande pågick. Somliga deltagare fortsatte ändå det förlängda mötet via telefonen, andra deltog från bussen eller någon parkbänk. 

Hittills har de två mötena pågått i sammanlagt 11,5 timmar. Nästa möte hålls den 25 augusti.

- Men i protokollet kommer de tre mötestillfällena att betraktas som ett enda möte och därför kommer protokollet att färdigställas först i september.

Lång besvärsprocess trolig

Månsson konstaterar att resultatet av de timmar som mötet redan pågått är sorgligt.

- Alla ändringsförslag röstades ner under det föregående mötet och inte ett kommatecken rubbades i formuleringarna. 

Eftersom planen väckt skarp kritik förväntar sig Månsson en utdragen besvärsprocess.

- Jag förväntar mig att det kommer att lämnas in besvär åtminstone gällande järnvägsdepån i Mankby och Bobäck, naturskyddsområdena, Vårdö i Helsingfors och Tallinntunneln. 

Månsson konstaterar också att förvaltningsdomstolen i Helsingfors redan har fällt Vårdö, trots att den nu finns som en bebyggd stadsdel i landskapsplanen.

Kontentan kommer enligt Månsson att bli att landskapsplanen i slutändan kommer att avgöras i domstol och inte av politikerna.

- Dessutom får man utgå från att en skicklig jurist också kan hitta anledningar att anföra besvär över själva mötet.

Det goda med att de tre mötena i protokollet kommer att behandlas som ett enda möte är dock enligt Månsson att besvärstiden skjuts fram och startar först efter att protokollet är klart i september. 

- Det skulle ju ha blivit en ny fars ifall vissa beslut hade kunnat överklagas redan nu och andra först senare.

Markerna Pa Rabackwebb
Markerna på Råbäck befinner sig på ett kulturhistoriskt värdefullt landskapsområde. Till vänster växer vete och till höger skymtar utkanten av den äppelodling på 1100 äppelträd som Korkman startade 2013.

Markägare mycket oroliga

Då det gäller järnvägsdepån i Mankby-Bobäck motsätter sig både de lokala byaföreningarna och  Esbo och Kyrkslätt den angivna platsen.

- Ser man på saken rent logistiskt och från månen så är det någonstans i Esbo en depå skall placeras, eftersom den skall betjäna stadsbanan. Men inte på det ställe den nu är planerad, eftersom det handlar om ett viktigt natur- och kulturhistoriskt område. Och tänker man sig att stadsbanan någongång i framtiden skulle dras med fyra parallellspår ända till Kyrkslätt så borde depån finnas på Getberget i Kyrkslätt, säger Månsson och påpekar att eftersom stadsbanan norrut sträcker sig ända till Kervo så vore det logiskt att den skulle fortsätta ända till Kyrkslätt i framtiden och inte bara till Köklax.

Markägaren och SLC:s ombudsman Rikard Korkman på Råbäck gård anser att landskapsplaneringen är problematisk. 

- Det är ett faktum att om man gör upp en generalplan i kommunen så hör man större markägare, men så är det inte med den här planen. Det finns ingen lag på att man skall höra markägarna i detta fall. Dessutom har både Esbo stad och Kyrkslätt tagits lite på säng i det här ärendet. 

Den planerade järnvägsdepån i Mankby och Bobäck skulle ha plats för 80 tåg och underhållshallar och skulle placeras på Korkmans jordbruksmarker i Esbo. Området, som ligger mitt emellan ring III och järnvägen är på 8 hektar.

- Jag skulle förlora en tredjedel av gårdens sammanlagda areal på 25 hektar.

För närvarande har Korkman inrättat en landskapsåker där, för att visa området för allmänheten.

-Vi har planterat luddvicker, honungsört, persisk klöver, italienskt rajgräs samt vit- och gul sötväppling på åkern.

Kulturhistoriskt värdefull jordbruksmiljö riskerar förstöras

Korkman säger att han förstår att det kommer att behövas en järnvägsdepå för lokaltågen för att man skall kunna förverkliga stadsbanan, men konstaterar att detta inte är den rätta platsen.

-Mankby och Bobäck är två alternativ, men vi ortsbor anser att det egentligen handlar om samma sak eftersom Mankby och Bobäck ligger så nära varandra. 

Det tredje alternativet som det talas om i landskapsplanen är Getberget på andra sidan Kyrkslätt. 

Både i Mankby och Bobäck skulle byggandet av en depå påverka flera jordbrukare. 

-Jordbruket på området har långa traditioner och en depå skulle ha stora påverkningar på möjligheterna att fortsätta med det. Och en depå skulle ju inte beröra bara själva området utan också hela den kulturhistoriskt viktiga närmiljön, konstaterar Korkman och frågar sig om detta kan kallas hållbar utveckling.

- Vi skall ju gå mot ett klimatneutralt samhälle och då behövs det jordbruk också i huvudstadsregionen.

Lämnat in anmärkningar

Rikard Korkman har både privat och tillsammans med byaföreningen i Bobäck skickat in anmärkningar mot planen redan i början av året då den var till påseende.

- Det här är ett regionalt värdefullt kulturlandskap. Det sorglustiga är att Nylands förbund själv har konstaterat samma sak. I våra anmärkningar har vi påpekat många problem, bland annat att märkningen om depån kom i ett väldigt sent skede av planen och fanns de facto inte ännu med i det skedet då bland annat Museiverket gav sitt utlåtande. Arbetet med landskapsplanen inleddes år 2016 och depån sattes in så sent som i september 2019. Då myndigheterna gav sina utlåtanden om planen i början av 2019 fanns inte depåbeteckningen ännu i planen.

Enligt Korkman har Helsingforsregionens trafik HRT varit den pådrivande instansen.

- I våra utlåtanden har vi har tagit fasta på dålig planering, att Esbovikens Natura 2000-område och Fiskarsbackens naturskyddsområde är mycket nära det tilltänkta depåområdet och att hela området ligger på gammal havsbotten. På andra sidan Mankån ligger dessutom Glasdalens bostadsområde. Inom en radie på några kilometer bor över 10.000 invånare.

Naturaområdet är bara 300 meter från den planerade depån och på Bobäcksidan ännu närmare, på 100 meters avstånd. En stor del av området, både på Bobäck- och Mankbysidan, betecknas som

kulturhistoriskt värdefullt. Museivägen Kungsvägen är på ett stenkasts avstånd från de planerade depåområdena.

Korkman konstaterar också att trots att ett möte ännu återstår, så kommer inget mer att ändras i planen.

- Det betyder att efter att reserveringen är fastslagen i augusti blir nästa steg för invånarna i

Mankby och Bobäck att besvära sig.

Det verkar också finnas flera processfel när det gäller landskapsplanen.

- Och närheten till Naturaområdet är något man kan föra ända upp till EU-nivå. Vi kommer att kämpa, eftersom vi tycker det här är ett så olämpligt ställe för en depå. 

Riko Korkman Bild3Webb
Rikard Korkman har lämnat in besvär mot Nylandsplanen både privat och tillsammans med byaföreningen.