Ännu en varm höst i raden gör att det nyländska skogsbruket får anpassa sig till mjuka marker och osäkra arbetsförhållanden. Inte ens en plötslig vinter skulle lösa hela pusslet för skogssidan, berättar man från UPM.
När hösten vägrar övergå i vinter kan skogsbruket inte göra annat än anpassa sig, säger Johan Korenius, skogskundansvarig vid UPM i västra Nyland. Menföret betyder mjuka marker och många osäkerhetsfaktorer.
– För tillfället har jag bara en körmaskin i området och den ska nu upp till Högfors, säger Korenius. Det är tyvärr inte så mycket som kan avverkas längs kusten just nu på grund av föret.
UPM har virkeskvoter att uppnå och virket tas för tillfället från koncernens egna skogar.
– Mycket vintervirke kan vi inte köpa in, eftersom det blev en hel del över från fjolårets vinter. Siktet är redan inställt på nästa sommar samt stämplingar som kan avverkas i menföre, ifall det inte kommer kallt väder så småningom.
Det är tråkigt att vara tvungen att tacka nej när skogsägare erbjuder virke på mjuk mark, säger Korenius.
– Men skogsägarna är förstående. Vi är alla i samma båt, och varken skogsägaren eller jag vill ha en sönderkörd skog.
Risbäddar eller kavelbroar
Ett sätt att skona marken är grävmaskinsband på skogsmaskinerna och risbäddar eller kavelbroar som förbättrar bärigheten.
– Grävmaskinsbanden har blivit mycket allmännare, säger Korenius. Maskinerna har blivit tyngre men banden kompenserar det väldigt bra.
Samtidigt förlänger banden den tid entreprenörerna kan arbeta i skogarna på vår och höst.
– Entreprenörerna har haft det svårt, både på grund av de dåliga vintrarna och strejken i början av året. Nu skulle vi verkligen behöva kallt väder också för att trygga arbetssituationen ens för en månad eller två.
En kall vinter skulle också innebära enklare planering för entreprenörerna, så inte varje avverkningsplats är ett frågetecken. Planering gynnar skogsägaren och virkesköparen.
– Planerar man stämplingarna och huvudkörstråken i tid går arbetet smidigare. Själv kör jag gärna ut till stämplingarna personligen och kollar vad som eventuellt kunde avverkas.
Bland annat ser Korenius över ifall vägarna håller eller inte.
– Vi har vintern emot oss och kan avverka en mindre mängd i lager bakom sämre vägar, men det är förstås onödigt att hugga stora mängder som får vänta.
Är det korta sänkor med för mjuk mark eller vattendrag bygger entreprenörerna kavelbroar av massaved.
– Om det görs innan jobbet sätter igång fungerar det utmärkt, trots att det kan vara frågan om 30-50 meters sträckor som måste täckas. Visst är det ett stort jobb, men den utgiften får man ta.
Plötslig vinter kan också ställa till det
Ifall vintern slår till plötsligt kan det också föra med sig huvudbry, säger Korenius.
– Fryser det snabbt betyder det att alla ringer på en gång och undrar när vi hinner till deras skog. Vi har samma kapacitet året om vilket gör det svårt att hinna med plötsliga arbetstoppar. Det är väldigt mycket att tänka på, och svårt att se positivt på föret. Men vi anpassar oss, för det måste man.
Samtidigt måste skogsbruket fungera på en marknad som fluktuerat extra mycket på grund av coronasituationen.
– Det gick inte som vi förutspådde i våras, säger Korenius. Grovt virke och stock har gått betydligt bättre åt än förväntat, medan papperssidan har tagit stryk. Pappersfabrikerna har haft produktionsstopp med körförbud som följd medan sågarna har sågat mera än man förutspådde.
Tidigare höll sågarna sommarpauser, men det gör de inte på samma sätt längre. Det finns så gott som alltid någon såg att förmedla virke till.
– Vi hugger mera än tidigare i juli och augusti just tack vare sågarna. Men då siktar vi in oss på gallringar, eftersom det trots allt behövs mindre stock under semesterperioden. När allt kommer omkring så finns det lösningar, men det är ett svårt pussel också sommartid.
Det Korenius ser som positivt är att skogsägarna i år varit ute mera än tidigare och röjt i sina egna skogar.
– Kanske för att man var hemma mera. Det gör alltid gott att fara ut i skogen med röjsågen, eftersom resultatet syns direkt och ännu efter tio år.
Planteringarna i samband med avverkningar görs bra, men sedan finns det utrymme för förbättring.
– Nu skulle det därför vara ett bra tillfälle att ta hand on sin skog. Både gällande plantskogsskötsel och första gallring skulle det finnas mera att göra, säger Korenius.