Förra veckan presenterades Nylands förbunds styrelses förslag till nästa landskapsplan. Inom ett par veckor läggs planen fram till påseende och anmärkningar till planen kan lämnas in till och med 8.11.
Silja Aalto från Nylands förbund säger att landskapsplanens viktigaste uppgifter är att möta de planeringsmål som finns för det ifrågavarande området, oavsett om de är nationella, regionala eller lokala. De så kallade innehållskraven på landskapsplanen finns i markanvändnings- och bygglagens 28:e paragraf.
– Här i Nyland är det förstås huvudstadsregionen eller närheten till den som definierar den rätt långt. Nyland delas in i tre områden, Helsingforsregionen, västra Nyland och östra Nyland, säger Silja Aalto.
Naturskyddet beaktar naturvärden som har betydelse minst på landskapsnivå. I landskapsplanen görs reservationer för såväl naturskydds- som friluftsområden. Naturskyddsområdena reserveras med stöd av naturskyddslagen, friluftsområdena med stöd av markanvändnings- och bygglagen.
På friluftsområdena gäller skogslagen, på naturskyddsområdena gäller den inte. När skogslagen inte gäller kan det krävas åtgärdstillstånd för vanliga skogsbruksåtgärder. När skogslagen inte gäller kan man som skogsägare inte heller söka om bidrag för skogsförbättringar, alltså Kemera-stöd.
Landskapsstyrelsen föreslår nu nya skyddsområden på en areal som omfattar 11.866 hektar och dessutom reservationer för 5.987 hektar. Med de skyddsområden som finns i existerande, tidigare fastställda planer, innebär det här att det i Nyland skulle finnas skyddsområden på mer än 80.301 hektar. Som jämförelse kan nämnas att SLC Nylands medlemmars sammanlagda skogsareal är ungefär 70.000 hektar.
Som rekreationsområde reserveras i första hand statens, kommunens eller av Nylands friluftsområdesförening ägda områden. De här områdena är i regel över femtio hektar.
– Miljö- och rekreationsvärden står i centrum här i det här landskapet och har i sig en stark dragningskraft. När man gör planen beaktar vi förstås markägare och andra som ska beaktas för att det inte ska skapas oskälig skada för dem, säger Aalto.
Inkräktar på markägarens rättsskydd
Mika Salmi är projektledare vid Skogscentralen. Han påpekar att landskapsplanens inverkan på den kommunala planeringen fortfarande är oklar.
– Det är oklart hur landskapsplanen kommer att påverka kommunernas planläggning. Det återstår också att se hur element som ekologiska korridorer påverkar skogsbruket, säger han.
Thomas Antas, ordförande för SLC Nyland är upprörd.
– Hur länge ska en markägare behöva sitta och vänta på att på få tillgång till sin mark medan en reservering är gjord i någon plan? Jag tycker att man inkräktar på markägarens rättskydd genom att ha olika beteckningar i en plan som försvårar eller till och med förhindrar markägarens användning av fastigheten. På det här sättet går man väldigt hårt åt markägarens utkomstmöjligheter, säger han.
I teorin finns en planebeteckning i planen tills nästa landskapsplan fastställs, men i praktiken är de ofta med i rullorna längre än så. Existerande planbeteckningar tas i regel med till följande landskapsplan om de inte uttryckligen avlägsnas därifrån.
Det sker enbart om man ser att behovet som beteckningen signalerat inte längre föreligger, till exempel en järnväg eller gasledning som inte byggs.
En beteckning är en belastning
Thomas Antas frågar om det inte kunde finnas temporära beteckningar som skulle upphöra efter en viss tid. Nu är det så att beteckningen finns kvar i planen trots att det temporära skyddet upphört.
När ett område är skyddat, på frivillig väg eller inte, så får markägaren i varje fall ersättning för det. Men så länge det finns en beteckning, en reservering i landskapsplanen, så innebär det en belastning för markanvändningen. En belastning utan ersättning.
Lasse Rekola, miljöexpert vid Nylands förbund, svarar på frågan.
– Man kan förstås se på sakerna på olika sätt. Det skulle i varje fall vara planläggningstekniskt svårt att lämna bort vissa beteckningar ur planen så länge den är i kraft, säger Rekola.
Viktigt att markägarna hörs
Bjarne Westerlund, verksamhetsledare för SLC Nyland, framhöll också hur viktigt det är att markägarna hörs.
– Det är markägarna som känner till sin mark bäst, vet vad där finns och vilka behov som föreligger, säger han.
Peter Österman är vice ordförande i SLC Nyland.
– Det är 10.700 hektar ni nu vill skydda i Nyland, varifrån ska ni ta pengarna? Fredar ni det där området så har markägaren ingen ekonomisk nytta av det senare, frågar han sig.
Ett faktum är ändå att NTM-centralen i Nyland hittills haft resurser för så kallat privat fredande av mark. Till och med i en sådan utsträckning att anslagen inte utnyttjats fullt ut i landskapet Nyland.
Ilpo Huolman och Lasse Rekola framhöll båda att markägaren bör vara aktiv och driva på att området skyddas.
– Problemet är att markägarna inte i tillräcklig utsträckning tar initiativ att skydda sina områden som är upptagna som beteckningar eller reserveringar i planen, säger Rekola.
Planen till påseende och på turné
Landskapsplanen läggs fram till påseende 7.10-8.11.2019 (preliminär tidtabell) och planematerialet hittas på www.uusimaakaava.fi/kaavaehdotus.
Anmärkningar kan lämnas in per e-post och de anmärkningar som lämnas in under planens framläggningstid behandlas som ett led i planarbetet och alla anmärkningar bemöts.
Den nyländska landskapsplanen kommer att vara på turné runt om i landskapet, bland annat (enligt det preliminära förslaget) 10.10 i Raseborg och 23.10 i Borgå.