Jordbruk
Ya 1 Webben
Noah Hoijar och Jeffrey Granfors, andra årets studerande på YA:s landsbygdsföretagarlinje, siktar på att vara jordbrukare i framtiden. Just nu har duon siktet inställt på en praktikperiod i Västerås.
Tema

Nya satsningar inom YA:s
skoljordbruk under fjolåret

TEXT: Joakim Snickars

joakim.snickars@gmail.com

FOTO: Joakim Snickars

Intresset för Yrkesakademins naturbruksutbildningar i Gamla Vasa har varit stabilt under lång tid. På skogsbrukssidan håller den positiva trenden i sig. I tre år i rad har de tillgängliga studieplatserna inte räckt till för alla sökande.

Efter drygt tio år som utbildningschef för YA:s naturbruksutbildningar har Anders Grannas sadlat om till en post som lektor inom lantbruk i början av 2025.

– Det är en annan typ av jobb. Det är intressant och jag kan vara nära studerandena i det vardagliga arbetet, kommenterar Grannas.

Karolina Wägar som samtidigt har tillträtt som enhetschef för YA i Närpes bär i fortsättningen det övergripande ansvaret för naturbruksutbildningarna.

Wägar betraktar YA:s naturbruksutbildningar som relevanta förmedlare av kunskap till några starka framtidsbranscher.

– Det är viktigt att YA satsar på dessa utbildningar framöver. Både skogsbruk och lantbruk är branscher som blir allt starkare. Inte minst mot bakgrund av olika aktuella samhälleliga diskussioner om till exempel säkerhet, grön omställning och olika investeringar, säger Wägar.

Nya grödor och projekt inom YA:s skoljordbruk

Antalet sökande till YA:s landsbydsföretagarutbildning har varit rätt konstant under de senaste åren. Linjen har som bäst 26 studerande som är fördelade på tre årskurser samt 25 vuxenstuderande. Under de tio senaste åren har det i genomsnitt funnits 4-12 studerande i varje klass.

– Sökande till den här utbildningen behöver inte nödvändigtvis komma från gårdsmiljöer eller ha gedigna förkunskaper. Det finns också möjlighet att avlägga en kombiexamen som inkluderar studier i fem gymnasieämnen, säger Grannas.

Under 2024 har det gjorts nya satsningar inom YA:s skoljordbruk. Sockerbetor, kummin och ärter är nya grödor på åkrarna liksom en mångfaldsåker med kantremsa, framhåller Grannas.

– Ärtskörden används för utfodringen av de slaktsvin som föds upp i YA:s regi. På så vis är vi mera självförsörjande när det gäller proteingrödor. Vi har samtidigt förnyat svingårdens utfodringssystem och installerat ny teknik.

– Inom djurproduktionen har vi inlett ett samarbete med Österbottens Kött. Alla förmedlingsgrisar tas numera från en och samma gård i Malax. Detta bidrar till att främja djurhälsan allmänt och förbättrar grisarnas tillväxt. Hos oss växer grisar utan soja och antibiotika och det hela har gått över förväntan i början.

– Miljöåtgärder är också mycket viktigt idag. Samkommunen har gjort en klimatplan. Förutom mångfaldsåkern har vi anlagt underbevattning med solcellsdrivna pumpar på 48 hektar åkermark på sistone.

I höstas anställde YA Åsa Nygård som ny driftsledare för skoljordbruket, tillägger Grannas.

Ya 2 Webben
Det har gjorts olika nya satsningar inom skoljordbruket under fjolåret. Några materialanskaffningar är aktuella på skogssidan i år, säger Anders Grannas, lektor i lantbruk på YA i Gamla Vasa.

Blivande landsbygdsföretagare siktar på praktik i Sverige

Noah Hoijar från Helsingby och Jeffrey Granfors från Tjöck är andra årets studerande på YA:s landsbygdsföretagarlinje.

– För mig har lantbruksutbildningen definitivt varit ett bättre studiealternativ än gymnasiet. Jag gillar framför allt att vi har möjlighet att ägna oss åt praktiskt arbete ibland. Man behöver inte bara sitta på skolbänken, säger Hoijar.

Hoijar och Granfors har ansökt om att göra utlandspraktik i cirka fem månader på en produktionsgård i Västerås. I skrivande stund har de ännu inte fått något besked.

Via en praktikperiod i grannlandet önskar duon lära sig mera om praktiskt jordbrukande och få nya arbetserfarenheter.

– Västerås ligger längre söderut. Det innebär att klimatet är något mildare och växtperioden längre. Praktikplatsen är en mångsidig gård som odlar spannmål, majs och gräs. Mjölkkor och svinproduktion finns också på anläggningen, säger Hoijar.

Noah Hoijar och Jeffrey Granfors kommer båda från jordbruksfamiljer med sockerbetsodling respektive nöt- och dikoproduktion på programmet.

Framtidstro är ingen bristvara hos killarna som siktar på att inleda karriärer inom jordbruket efter avslutade studier.

– Om jobb inte skulle finnas kan jag kanske vidareutbilda mig, säger Hoijar.

Nationell brist på skogsmaskinförare

YA:s skogsbruksutbildning fortsätter att vara populär. Skogsmaskinförarlinjen har cirka 60 studerande i tre årskurser.

– I tre år i rad har antalet sökande till linjen varit större än de tillgängliga studieplatserna. Det betyder att kandidaterna har valts enligt deras betyg.

– Nationellt råder det brist på skogsmaskinförare. YA erbjuder därtill den enda svenskspråkiga utbildningen i Finland, säger Grannas.

– På sistone har användningen av olika simulatorer utvecklats. Via simulatorerna kan studerandena ägna sig åt personliga maskinövningar. Ponsse-simulatorerna har dessutom kopplats till YA:s digitala lärplattform Workseed.

– Några upphandlingsprojekt som är aktuella under 2025 är anskaffning av nya skotare samt en transportbil för studerande, i praktiken en paketbil som drivs med förnybart bränsle. Förmodligen är biodiesel drivmedlet, säger Grannas.

Trädgårdsmästarutbildningen försvinner

I höstas beslöt YA lägga ner sin trädgårdsmästarutbildning. Detta betyder att en utbildningstradition som funnits i många årtionden försvinner ur bilden.

Axxell i Esbo är nu den enda svenskpråkiga utbildningen som finns kvar inom området.

– De studerande, främst vuxenstuderande, som har sina studier på hälft har möjlighet att avlägga sina examina. Några nyrekryteringar kommer inte längre att göras.

– Det är förstås illa att ett utbildningsalternativ som betjänar en basnäring avslutas. Orsaken till den här nedläggningen är försämrad och i praktiken otillräcklig finansiering från statligt håll, säger Anders Grannas.