Finland röstade emot blyhagelförbudet på våtmarker, eftersom övervakningen blir både svår och dyr. Jägarförbundet anser att förslaget inte beaktar våra förhållanden. I oktober väntas Kemikalieverkets utredning, som utgör grunden för ytterligare blyrestriktioner i jaktammunition.
Finland motsätter sig inte blyhagelrestriktioner i sig. Bly är en giftig tungmetall, som påverkar negativt till exempel lever, centrala nervsystemet, förökning och utveckling.
– Det är bra att avstå från blyanvändningen i jakt och fiske i fall där blyet utgör en risk för hälsa och miljö. Att genomföra det nu framförda förslaget blir en utmaning. Förslagets definition av våtmarker är svår i praktiken och skuldpresumtionen fungerar inte, säger specialsakkunnig Janne Pitkänen vid jord- och skogsbruksministeriet.
Finland förbjöd blyhagel vid sjöfågeljakt redan 1996. Detta har inte gällt Åland, som har en egen jaktlag. Det nu föreslagna blyhagelförbudet på våtmarker är en Reach-förordning, som träder i kraft som sådan i medlemsstaterna och därmed gäller även Åland.
Det föreslagna förbudet är strängare än det nationella förbudet som Fastlandsfinland haft. Förbudet gäller allt vilt, och våtmark definieras mycket brett. Förslaget antar Ramsar-konventionens definition av våtmark: ”Sumpmarker, kärr, torvmossar eller vattenområden, vare sig de är naturliga eller konstgjorda, permanenta eller tillfälliga, eller har ett vatten som är stillastående eller rinnande, sött eller bräckt eller salt. I detta innefattas sådana havsområden vilkas djup vid lågvatten inte överstiger sex meter”.
Blyhagelförbudet gäller även på en hundra meter bred skyddszon runt våtmarken.
Jussi Partanen vid Finlands jägarförbund anser att Ramsar-konventionens våtmarksdefinition överhuvudtaget inte är lämplig i det här sammanhanget.
– Den här definitionen av våtmark är överstor och oklar. I nuläget har knappast någon en klar uppfattning om hur stor del av Finland som omfattas av den här definitionen av våtmark, men enligt min uppfattning är det en mycket stor del.
Partanen är orolig för jägarens rättsskydd.
– Hur kan en jägare veta om till exempel häftiga regn bildat en pöl femtio meter längre bort? Om man går på ett område som klassas som våtmark och har blyhagel i fickan, gör man sig då skyldig till en förbrytelse och vad blir konsekvenserna? undrar han.
Skjutbanorna påverkas också
Definitionen av våtmark medför också att på många av de cirka 700 utomhusskjutbanorna som finns i landet får man i framtiden inte skjuta med blyhagel, eftersom de anses ligga på våtmark. På en del skjutbanor är det redan idag förbjudet med blyammunition av miljöskäl.
– Vi är oroliga för att hagelförbudet, i längden eventuellt ett förbud mot all blyhaltig jaktammunition, kommer att öka kostnaderna för övningsskytte och därmed minska på övandet, vilket leder till flera skadeskjutningar. Dessutom innebär ökade kostnader att färre, speciellt unga, har råd med skytte eller jakt. Med en åldrande jägarkår har vi inte råd att förlora ungdomarna för att deras hobby blir för dyr, säger Partanen.
Han betecknar jaktkulturen i Finland som unik. Många tar jägarexamen redan som minderåriga och jakthobbyn är inte bunden till en hög socioekonomisk status.
– Vi har också en ganska gammal jaktutrustning, många gamla gevär som inte testats för stålhagel. Det här kommer att förorsaka kostnadstryck och problem i vissa kaliber, spår han.
På sin hemsida har jägarförbundet samlat information om blyfria hagelalternativ.
Övervakning eller totalförbud
Ansvaret för kemikaliebegränsningar, både nationella och EU-omfattande, delas enligt kemikalielagen mellan social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet, men blyrestriktionerna i jakt och fiske berör även jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde.
– Den gemensamma kemikalielagstiftningens uppgift är att harmonisera, men det här förslaget är ojämlikt, säger Hanna Korhonen, konsultativ tjänsteman vid social- och hälsovårdsministeriet. Hon anser att det hade varit bättre att först utreda de faktiska riskerna med all blyammunition i jakt och utifrån dessa fakta besluta om eventuella restriktioner.
I slutet av september kommer representanter från de tre nämnda ministerierna och andra berörda organisationer att på ett gemensamt möte diskutera hur blyhagelförbudet på våtmarker ska genomföras i Finland. Senare i höst behandlas frågan på statsrådsnivå.
EU-kommissionen har gett två alternativ: antingen övervaka att blyhagelförbudet följs eller totalförbjuda försäljningen av blyhagel i landet.
– Det första alternativet är svårt och dyrt både i praktiken och på grund av lagstiftningsarbetet. Möjligheten finns att all blyhaltig jaktammunition ändå förbjuds om några år – om så är fallet skulle det vara enklare att redan nu förbjuda försäljningen av blyhagel, funderar Korhonen.
Jägarförbundet motsätter sig att blyhagelförsäljningen förbjuds.
– Ett totalförbud berättigas inte av att det underlättar övervakningsmyndighetens arbete. Vi vill att man på de skjutbanor och jaktmarker som inte ligger på en våtmark ska kunna fortsätta använda blyhagel så länge som möjligt, säger Partanen.
Värsta scenariet
Kemikalieverkets rapport om blyhaltig jaktammunition och blytyngder i fiske är under arbete.
– Om bly förbjuds helt, blir det ett problem särskilt när det gäller mindre kaliber, under 6 millimeter. Ju mindre kaliber, desto dyrare blyfri ammunition. För miniatyr- och luftgevär kan en blyfri kula vara 4-5 gånger dyrare, och det är just dessa vapen som unga skyttar oftast börjar med. Dessutom är de blyfria småkalibriga skotten inte lika exakta som blykulorna, vilket kan leda till flera skadeskjutningar, säger Partanen.
Det finns ett väldigt brett spektrum olika kaliber och till de ovanligaste är det svårt eller omöjligt att hitta blyfri ammunition eller ammunition överlag. Dessutom finns det vissa speciella former av jakt, till exempel säljakt, där det inte fungerar med kulor i annat material än bly.
– Nytta och nackdelar måste övervägas när restriktionerna görs upp. Finns det alternativ, eller måste riskerna accepteras i brist på alternativa jaktsätt. Det är viktigt att förstå, att alla REACH-begränsningar ska vara baserade på risk. Om ingen risk kan påvisas, kan det inte bli något förbud. Det är alltså helt möjligt att risken kan visas förekomma bara hos en del av olika typs ammunition och fiskeredskap, och de som inte förorsakar en risk för hälsan och/eller miljön, kan användas även i framtiden, säger Hanna Korhonen.
Särskilt när det gäller helmantlade kulor har både jägarförbundet och de finländska myndigheterna argumenterat för att de inte utgör en miljö- eller hälsorisk. I helmantlade kulor kan kärnan vara av bly, medan höljet är av ett annat material och kapslar in kärnan.
Janne Pitkänen anser att alla begränsningarna borde stå i proportion till problemet. En viss minskning av blyhaltig ammunition sker av sig själv, då det kommer bra blyfria alternativ på marknaden. Till exempel finns det numera inhemsk tillverkning av kopparkulor i större kaliber.
– En ändring i jaktförordningen tidigare i år gällande viktkraven för blyfri ammunition underlättade för jägarna att frivilligt börja använda mer blyfria kulor, nämner Pitkänen.