Atria är ett bolag som står starkt och siktar på tillväxt. Det som ska styra företaget framåt de kommande åren är den nya strategin Together 2030. Om den strategin berättade vd Kai Gyllström, som också svarade på några frågor på ÖSP:s höstmöte.
Det händer inte ofta att Österbotten får besök av en verkställande direktör för ett stort finländskt börsbolag. Men på ÖSP:s höstmöte var Atria OYJ:s vd Kai Gyllström på plats i Vörå och berättade om bolagets strategi för de kommande fem åren. En strategi som ska öka vinsten och omsättningen.
– Förra året förbättrade Atria sitt justerade rörelseresultat till 65,4 miljoner euro, vilket är bolagets bästa resultat någonsin, berättar Gyllström.
Atria har en omsättning på cirka 1,7 miljarder euro och fram till 2030 ska den vara 2 miljarder euro. Det innebär att den årliga tillväxten bör vara 2 procent eller omsatt i pengar ska de öka med 250 miljoner euro på fem år. Det är här som strategin Together 2030 kommer in i bilden.
I korthet går strategin ut på att kärnverksamheten ska optimeras. Hit hör produktionen av rött kött som dock är en produktgrupp som inte längre växer så mycket. Här handlar det mer om en organisk tillväxt, vilket innebär att bolaget måste växa mer i andra produktgrupper.
Färdigmatskategorin växer
En av de här grupperna är färdigmat och här siktar Atria på att växa främst genom inköp av bolag. Som exempel köpte Atria upp Korv-Görans för några år sedan och i fjol förvärvades Gooh! från Lantmännen.
– De här företagsköpen har visat sig vara bra beslut. Satsningar på att köpa stora bolag medför större risker medan mindre bolag oftare ger lägre risker. Båda de här företagsköpen har varit lönsamma affärer och vi har lyckats bra på den punkten, menar Gyllström.
Eventuella nya företagsköp inom det segmentet kan därmed bli aktuella i framtiden.
– Men det handlar mycket om det finns lämpliga bolag till försäljning som passar vår struktur.
Färdigmatskategorin kommer växa kraftigt fram till 2030 och därför investerar Atria som bäst i moderniseringen av produktionen för färdigmat och halvfabrikat i Nurmo. Det handlar om en investering på cirka 110 miljoner euro.
– Vi gör det för att här finns mycket att hämta. Segmentet växer kraftigt och det kan handla om allt från mikromåltider, pannkakor till färdiga smörgåsar, berättar han.
Segmentet för fjärderfä är ett annat där Atria förväntar kraftig tillväxt. Något som kommer bidra till tillväxten är utbyggnaden av fjäderfäproduktionen vid anläggningen i Nurmo i fjol. Det är Atrias enskilt största investering någonsin och gick lös på 165 miljoner euro.
– Konsumtionen av fjäderfä kommer fortsätta öka och investeringen gjorde att vi är nummer ett i Finland inom det segmentet. Nu har vi väldigt bra positioner på marknaden och investeringen har gett oss viktiga konkurrensfördelar, konstaterar han.
Andra marknader bli viktigare
Förutom Finland har Atria hemmamarknader i Sverige, Baltikum och Danmark. Betydelsen av de andra hemmamarknaderna ökar gradvis.
– Som exempel stod den finländska marknaden för 104 procent av bolagets lönsamhet 2019, vilket betyder att de övriga marknaderna gick på förlust. Men nu ökar betydelsen av våra andra hemmamarknader hela tiden och per det tredje kvartalet i år är förhållandet av lönsamheten 86 procent i Finland kontra 14 procent i de övriga, berättar Gyllström.
Atria har också ett intresse för växtbaserad protein. Men några beslut om köp av företag i den branschen har inte fattats och ej heller en inledning av egen produktion.
– Vi nämner växtbaserade proteiner i vår strategi, men just nu är marknaden inte så attraktiv. Vi följer med läget och redo att agera gällande alternativa proteiner, men några beslut är inte fattade.
Viktiga element i strategin är också begreppet tillsammans. Gyllström beskriver samarbetet mellan de cirka 3.800 anställda och alla producenter som mycket viktigt.
– Det är genom samarbete med alla som vi kan eftersträva en värdeökning, menar han.
Atria har också som mål att öka exporten. I dag har man export av griskött och en del fjäderfä till Asien och andra länder till ett värde av cirka 100 miljoner euro. Här påverkar tullar och andra utmaningar exporten, men strategin har medfört en satsning på ett nytt exportteam.
– Vi har bildat ett nytt team som ska se över olika alternativ för hur vi kan öka exporten. Här är också segmentet färdigmat intressant och här söker vi också samarbete med den lokala verksamheten som vi har i våra andra hemmamarknader.
Diplomatiska svar på frågorna
En fjärde punkt i strategin omfattar naturligtvis att produktionen ska bli hållbarare, vilket i praktiken innebär minskat klimatavtryck. En fråga från höstmötet var huruvida klimatarbetet på gårdsnivå kommer att generera högre producentpriser.
– Jag kan inte uttala mig om priser, men det vi tittar på nu är hur vi kan få mer pengar från marknaden. Är konsumenter villiga att betala för ett lägre koldioxidavtryck? Vi vet inte ännu, men målet är att pengarna ska hämtas från marknaden, svarar Gyllström.
Enligt konkurrenslagstiftningen får Gyllström inte svara på frågor om priser och som vd för ett börsbolag är han också försiktig i att kritisera exempelvis handeln. En del av frågorna handlade just om det, som till exempel om hur han ser på handelns egna varumärken.
– Private label har både för och nackdelar. Det är en komplex fråga, säger han.
På en fråga om finsk detaljhandel är intresserat av inhemskt kött svarade han så här:
– Jag skulle säga att detaljhandeln vill ha inhemskt kött att sälja. När vi kommunicerar med våra kunder finns intresse av finskt kött.
Trots att två stora aktörer har över 80 procent av detaljhandeln upplever Gyllström att Atria inte är en svag aktör i sammanhanget.
– Den finska detaljhandeln är centraliserad med två toppspelare. Men från vårt perspektiv upplever vi att vi har bra relationer med handeln och vi är också en stor aktör inom förädlingen. Hur mindre bolag upplever det kan jag inte uttala mig om.
Enligt Gyllström påverkades hela branschen av minskad försäljning efter de nya näringsrekommendationerna. Men han tycker sig se att marknaden har återhämtat sig.
– Konsumtionen har ökat igen och när vi kommunicerar med våra konsumenter så är konsumtionen av kött stabil. Den är tillbaka på en nivå som innan näringsrekommendationerna publicerades, så det ser positivare ut nu, men det viktiga nu är att konsumenterna inte bara sparar sina pengar utan också börjar spendera dem, säger han.