– Det gäller att tänka utanför de egna produktionsramarna, säger spannmålsodlaren Peter Häggkvist.
En 24 meters spannmålstork är en högaktuell investering för Pörtomproducenterna Mats Granbäck och Peter Häggkvist. Målsättningen är att nybygget ska kunna tas i bruk i samband med den annalkande tröskningsperioden.
Strax efter nyår gjordes de första pålningsarbetena. Drygt sju månader senare börjar Mats Granbäcks och Peter Häggkvists nya spannmålstork snart vara redo för invigning.
– Vårt primära mål var att den nya torken ska stå klar innan tröskningsperioden som torde inledas i slutet av augusti, säger Mats Granbäck.
När LF gör ett besök i början av augusti är anläggningsbygget i hög utsträckning på upploppet.
– Det återstår att utföra en del plåtarbeten vid torkens flisförråd. Dessutom ska dörrar och fönster fixas liksom elarbeten, kommenterar Granbäck.
– Vi har överlag haft tur med vädret under byggnadstiden. Under en normalt kall vinter skulle det inte ha gått så här snabbt framåt, kommenterar Peter Häggkvist.
Det var under hösten 2019 som Mats Granbäck och Peter Häggkvist definitivt bestämde sig för att genomföra nybygget.
– Ett alternativ som vi länge har funderat på skulle ha varit att bygga ut och renovera den drygt fyrtio år gammal spannmålstork som finns i min släkts ägo. Torken har byggts av min far och farbror i tiderna, säger Granbäck.
– Efter hösttröskningen ifjol kom vi till slut fram till att vi satsar på en helt ny tork istället. Skulle vi ha väntat ett antal år till skulle det här nybygget knappast ha blivit av och den äldre torken hade inte gått att använda längre, tillägger Granbäck.
Kommer att samarbeta med andra aktörer
Spannmålstorken är med en höjd på 24 meter, en areal på cirka 180 kvadratmeter och en lagringskapacitet på 1.000 kubik ett betydande steg framåt för Pörtomproducenternas del facilitetsmässigt.
Peter Häggkvist framhåller att duons vision är att börja erbjuda torkningstjänster åt andra spannmålsproducenter samt att förmedla spannmål till olika uppköpare och aktörer framöver.
– Det går inte att begränsa sig bara till sina egna produktioner i det här sammanhanget. Man måste gå in för att tänka i lite större banor.
– Spannmålstorkens centrala och synliga läge intill Riksåttan i Pörtom är definitivt ett extra plus ur ett logistiskt perspektiv. Det är lätt att hitta hit i samband med transporter, säger Häggkvist.
Peter Häggkvist sticker samtidigt inte under stol med att den stora investeringen är ett kostsamt projekt som medför amorteringar i många år.
– Vi har erhållit ett investeringsbidrag på trettio procent från den regionala NTM-centralen. I praktiken skiljer sig dock vår egen kostnadskalkyl från NTM-centralens motsvarande kalkyl, där de uppskattade kostnaderna är lägre. I själva verket täcker bidraget under trettio procent av de verkliga utgifterna.
– Det bör samtidigt nämnas att det är mera positivt att NTM-centralen har varit allmänt tillmötesgående och serviceinriktad i samband med pappersarbetet, tillägger Häggkvist.
Planerar att utöka egna spannmålsodlingarna i viss mån
Mats Granbäck och Peter Häggkvist är båda profilerade som elentreprenörer med spannmålsodling som sidonäringar. De driver separata elfirmor i Pörtom till vardags.
– Själv skulle jag inte klara mig enbart med jordbrukandet, betonar Peter Häggkvist.
Duon har genom åren hunnit odla allt från traditionella sädesslag till oljeväxter och proteingrödor i hemtrakten. Under den innevarande odlingssäsongen är det i första hand korn och havre som växer i deras fält.
– För egen del provar jag på att odla sockerbetor för första gången. Det blir mycket spännande att se resultatet i höst, berättar Mats Granbäck.
Granbäck och Häggkvist säger att de planerar att kunna öka de egna produktionsvolymerna något i kölvattnet av den nya spannmålstorken. De båda entreprenörerna har länge idkat samarbete i sitt jordbruksvärv – främst i form av en gemensam park av större maskiner.
– Hur stor ökning det kommer att handla om är svårt att säga för närvarande. Antagligen är det fråga om ganska marginella förändringar, säger Granbäck.
Apropå det aktuella läget i sädesfälten förväntar sig Granbäck och Häggkvist inga toppskördar i höst.
– Vädret är mera nyckfullt nuförtiden. Det har varit kallt och torrt och varmt tidigare i våras och somras. Dessutom har det regnat nästan konstant på sistone. Nyligen kom det ner hela trettio millimeter på kort tid. Fälten blir gröna och det går bakåt, säger Granbäck.
– Några större problem med skadeinsekter har däremot inte förekommit i år, tillägger Granbäck.
Varken Mats Granbäck eller Peter Häggkvist har valt att haka på den ekologiska trend som successivt har vuxit sig starkare i landets jordbruksvärld.
– Jag har gått en ekologisk kurs för något år sedan. Men huruvida jag faktiskt övergår till det systemet får tiden utvisa, säger Granbäck diplomatiskt.
Pörtomduon har inte reflekterat så mycket över den utdragna coronakrisens långsiktiga effekter på det inhemska jordbruket.
– Det vore förstås viktigt att konsumenterna köper inhemskt i fortsättningen. Men samtidigt får inhemska alternativ inte vara mycket dyrare än det övriga utbudet. Det måste finnas någon form av balans, säger Häggkvist.