Vad kan det här handla om? Så frågade några medlemmar på den finländska julgransföreningen Joulupuuseuras Facebook-sida i somras. Också bilder dök upp på granar, som hade angripits av ett hittills okänt otyg i Finland. Under försommaren har det här otyget observerats på flera ställen i den södra delen av landet.
– Med ganska stor säkerhet handlar det om skålsköldlöss med namnet Physokermes piceae, säger professor Ari Pappinen vid Östra Finlands universitet.
På engelska är namnet spruce bud scale. Något officiellt namn på svenska eller finska torde inte finnas. Den framlidne professorn Uunio Saalas lär 1948 ha kallat arten kerkkäkilpikirva (något i riktning av ”granskottsköldlöss”).
– Det är nu meningen att vi ska försöka få en överblick över artens förekomst, eftersom den inte torde ha påträffats i Finland tidigare. Vi har tagit prov från några ställen i de sydliga delarna av landet och dem ska vi analysera under hösten och vintern, säger Ari Pappinen.
Drar till sig sotmögel
Själva skadedjuret, som kan likna knoppen på en gran, är av honkön. Hannen har vingar, men äter ingenting under hela sitt liv, som i övrigt inte varar längre än ett par dagar.
Vid rikliga förekomster kan lössen försvaga granarnas tillväxt, när de suger sav från trädens floem, det vill säga lagret innanför barken som bland annat transporterar socker genom trädet.
Men granens sav innehåller mycket kolhydrater, det vill säga fotosyntat, vilket leder till att lössen också kan dra sotmögel till redan angripna granar. Lössen kan inte smälta alla kolhydrater, utan en del av dem kommer ut i exkrement som sedan blir näring för sotmögel.
Det här möglet täcker så småningom barren, vilket i sin tur förhindrar deras porer att fungera. Det blir minskat eller inget utbyte av gaser mellan barren och luften. På så sätt bromsar eller stoppar sotmöglet granens fotosyntes.
I Europa har lössen påträffats åtminstone i Lettland 2009-2011 och på Sveriges sydkust 2010. Observationer har också gjorts i bland annat Litauen och Polen under 2000-talet.
Något konstigt med granarna
Aleksi Toikka, som odlar julgranar i Nyland, märkte i slutet av maj något konstigt på några av sina granar.
– Jag avlägsnade granarna omedelbart, när jag hörde att det här kan vara ett otyg som man inte kan skydda sig mot.
På hans odling finns både granar som kommit upp naturligt och sådana som har planterats 2004.
Enligt Aleksi Toikka finns angreppen i 120-160 centimeter långa granar, inte större eller mindre.
– Man märker inte fenomenet med en snabb koll, utan man måste titta närmare på granen, eftersom lössen liknar granknoppar ganska mycket.
Hur bli av med lössen?
Hur ska man då bli av med lössen? När det svarta möglet har spridit sig är det troligtvis bäst att fälla de angripna granarna och bränna dem.
Skölden som täcker lössen fungerar tydligen som ett skydd mot många vanliga insektsmedel. Sådana medel kan dock vara effektiva innan skölden har utvecklats, det vill säga mot unga rörliga individer.
Olika typer av olje- eller tvålbaserade kvävande medel fungerar möjligtvis också efter att lössen har bildat sköld.
Utah State University i USA rekommenderar bland annat besprutning, helst i ett tidigt skede, med karbamater. En vegetabilisk oljebaserad spray, en lösning av fettsyrabaserad tvål och vatten (två procent tvål), organofosfat samt pyretroider finns också bland alternativen i universitetets rekommendationer, liksom att man borde spruta med neonikotinoider under våren när årets knoppar har öppnats.
Får spruta bara med godkända medel
Användningen av neonikotinoider är numera förbjuden i hela EU. Dessutom är det en grundregel för all användning av växtskyddsmedel i Finland att medlet ska vara godkänt för just det ändamålet det används till. Det går alltså inte att på egen hand tillämpa rekommendationerna från Utah.
Karate Zeon med det verksamma ämnet lambda-cyhalothrin, som vanligtvis används mot exempelvis granstekel, kan möjligtvis ha effekt i ett tidigt skede, innan skölden bildas. Ämnet är godkänt med ett så kallat minor use-tillstånd för bekämpning av skadeinsekter i julgransodlingar.
Användning av medlet förutsätter växtskyddsexamen, och eftersom det handlar om minor use, använder man det på eget ansvar i julgransodlingar.
Det finns en risk att skadedjuret kan bromsa unga granars tillväxt också i skogsbruket. Det kan därför löna sig att kolla såväl julgransplanteringar som plant- och ungskog.
Det kan säkert vara bra att meddela om eventuella förekomster till exempelvis skogsvårdsföreningen.