Finland importerar inte längre energivirke österifrån. Ännu i fjol användes 9,4 miljoner kubikmeter skogsflis i Finland, varav 1,5 miljoner kom från Ryssland. Nu finns det alltså efterfrågan på energivirke, och priset är redan på en högre nivå än i början på året.
Revirinstruktör Robert Hansson vid Södra Skogsreviret står i ett bestånd på cirka halvannan hektar söder om Ebbo i Borgå, där en energiavverkning håller på att slutföras.
Beståndet är cirka trettio år gammalt. Både längd och grovlek varierar stort. Tydligen har här röjts åtminstone en gång tidigare, av allt att döma med fokus på björk.
Marken är bördig, lämplig för gran och björk. Tall finns också ställvis här men inte så mycket annat. Granen ser i vilket fall som helst fin och frodig ut med mörkgröna kronor, fri från röta och med friska stammar.
Var ska man ta i med skördaren?
– Det kan ibland vara svårt att se var man tar i när man är inne i ett tätt granbestånd med många småträd, säger maskinförare Yngve Malmström som kör skördaren.
– Björk och tall är i regel lättare att överblicka, de är inte lika kvistiga, så man ser stammarna. I täta granbestånd måste man också vara extra noggrann för att undvika skador på de träd som ska bli kvar.
Det finns skördeaggregat som har både såg och giljotin, men den som Yngve Malmström nu kör har bara såg. Däremot är aggregatet försett med ett extra kvistbett överst så att det kan hålla fast flera klenträd på en gång. Då behöver inte maskinföraren lägga vartenda klena träd ifrån sig efter att ha kapat det.
Ytan lämpar sig bra för avverkning under den varma perioden.
– Det finns blöta ställen här och där säger Yngve Malmström. På sådana ställen lägger jag lite mera toppar och ris i spåret.
Både energi- och massaved
Lite massaved kommer det från den här ytan, närmast gran och björk samt lite tall, som sorteras i egna högar.
Yngve Malmström kvistar de träd som ska bli massaved medan klenvirket läggs direkt i högar, som skotaren kommer och tar bort senare.
Skördaren mäter massaveden, medan skotarens kranvåg mäter energivirket när det körs ut till vägen. Sedan mäts det på nytt i fliskubik då det flisas vid skogsvägen. Skogsägaren får oftast betalt enligt fliskubik.
Skördaren jobbar i övrigt med två skift. Yngve Malmström har tagit dagsturen den här dagen.
– Såtillvida är det en fördel med energiavverkning i ett sådant här bestånd, att grenar och toppar, grot, från massaveden också fraktas ut som energivirke, säger Robert Hansson. Annars är det ganska vanligt att de blir liggande vid en första gallring för massaved.
Det blir i vilket fall som helst ett fint bestånd som lämnas kvar för att växa till sig.
Hellre sent än aldrig
– Det är alltid bättre att utföra en röjning eller energiavverkning i ett sent skede än att låta bli, säger Robert Hansson. Det är tyvärr ganska vanligt att lite avlägsna bestånd glöms bort och hinner bli täta med klena träd. Det fenomenet har ökat allt eftersom skogen har delats och ägarna bor på annat håll. Men också i överåriga bestånd är det bättre att gå in och avverka.
Det finns stora variationer mellan bestånden, men överlag tyder en del på att behovet av en förhandsröjning med röjsåg av de klenaste träden ökar, ju äldre och grövre beståndet är. Det gäller också fastän det uppstår en tilläggskostnad.
När skördaren sedan dyker upp går jobbet i regeln betydligt lättare undan.
20 miljoner blir oanvända i år
– Trots att förhållandena torde vara så optimala som de kan vara nu för de skogsägare som behöver en hjälpande hand med röjning eller energiavverkning, så ser det ut som om 20 miljoner euro av stödet för vård av ungskog blir oanvända i år, säger Robert Hansson.
Han hänvisar till skogscentralens pressmeddelande från början av september.
Målet för i år är att 160.000 hektar ungskog och plantskog skulle åtgärdas med hjälp av stöd. Hittills har emellertid stöd beviljats för bara närmare 57.000 hektar.
I Nyland skulle det finnas medel för upp till drygt 840.000 euro kvar att använda i år för en areal på drygt 3.300 hektar.
I Egentliga Finland finns det kvar 935.000 euro för nästan 3.900 hektar och i Österbotten 1,04 miljoner euro för dryga 4.000 hektar.
Stödet för själva arbetet med vård av ungskog är 230 euro per hektar. Om man samlar ihop klenträden är stödet 450 euro per hektar.
Bättre pris än på länge
Till saken hör att priset på energivirke är bättre än på länge: enligt MTK:s prisstatistik som också är tillgänglig på internet för SLC:s medlemmar har priset på okvistat virke, det vill säga klenvirke som används för energi, stigit från 1,80 euro per kubikmeter i januari i år till 2,88 euro i september. I juni var priset uppe i 3,30 euro.
Också priset på grenar och toppar har stigit, från 3,86 euro per kubikmeter i januari till 4,06 euro i september.
Också fastän det klenvirke som avverkas nu antagligen får ligga vid skogsvägen en bra bit inpå sommaren 2023 är det nu som efterfrågan finns.
– Det är ett ganska vanligt antagande att man ska hinna utföra röjningarna i unga gallringsbestånd själv, säger Robert Hansson. Många hinner i alla fall inte eller sen glömmer man helt enkelt. Det är i alla fall en viktig investering i skogen för framtiden och nu torde förutsättningarna vara goda för att få kostnaderna täckta, också fastän man måste ge ut arbetet på entreprenad, till exempel åt skogsvårdsföreningen, hävdar Robert Hansson.
