Ekosortforsok1
Bild från försöksfältet i Täkter 22.6, drygt fem veckor efter sådd. FOTO: Micaela Ström
Jordbruk Tema

NSL:s och Projekt EkoNu 3.0:s ekologiska sortförsök 2021

Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete med Projekt EkoNu ekologiska sortförsöken i havre, korn och vårvete redan sommaren 2012. Sedan dess har samarbetet fortgått och säsongen 2021 såddes ekoförsök för tionde året i rad. Nedan presenteras ett kort sammandrag av resultaten från 2021 års ekologiska sortförsök, hela rapporten med tabeller samt info om tidigare års resultat, bilder från försöksfältet med mera hittas på EkoNu:s hemsida

Vi bjöds på en utmanande växtodlingssäsong för vårsädens del och i vår tio år långa försökshistoria lämnades för första gången ekoförsöksrutorna i Lovisa oskördade. EkoNu hade dock utvidgat sina ekoförsök till västra Nyland sommaren 2021, vilket gör att vi ändå har försöksresultat att presentera, om än endast från en plats.

Ekologiska sortförsök 2021

Eftersom ekologiska försök bör utföras på en ekologisk gård så är våra ekoförsök alltid utstationerade hos en ekobonde. Från år 2015 har försöken i Lovisa såtts på Stefan Widlunds gård i Påvalsby. Stefan har odlat åkrarna ekologiskt sedan 2010 och hade tidigare dikoproduktion som avvecklades under 2020. Sorterna på fältet var de samma som åren 2019–2020, sammanlagt 13 kornsorter, 12 havresorter och 13 vårvetesorter ingick i årets sortförsök.

Försöksfältet i Lovisa såddes först 6 juni och redan från start hade vi problem med bruket och uppkomsten. Försöksfältet fortsatte att vara ojämnt hela säsongen och de mycket varma, torra perioderna i juni-juli gjorde att grödorna blev stressad med tidig axgång som resultat. De stora regnen i augusti gjorde sedan att vi fick väldigt mycket grönskott i rutorna och i slutet även problem med viltskador. Den 10 september togs beslut tillsammans med försöksledare Patrik Erlund på NSL Försök att vi inte skulle skörda försöken.

I Täkter, Ingå kunde våra sortförsök emellertid sås redan 14 maj hos vår nya försöksvärd, ekoproducent Christian Nyholm. Christian har en växtodlingsgård som gick över till ekologisk produktion 2018. I Täkter fanns sortförsök i havre och vårvete uppbyggt av samma sorter som i Lovisa, och i vårvetet testas dessutom ekogödsel. Två av fyra vete-upprepningar gödslades med Ekoväxt 8–3–5–3, 750 kg/ha (60 kg kväve/ha) i samband med sådden.

Bondböna som förfrukt

Förfrukten på fältet i Ingå var bondböna och skiftet vårplöjdes. Stora regn föll strax efter sådd i mitten av maj och månaden ut hade vi svalt väder med en långsam plantutveckling. Jordarten var mullrik mellanlera med pH 6,2. Fosfor, bor, mangan och zink var på försvarlig nivå medan övriga näringsämnen var i klassen tillfredställande eller god. Vårvetet gödslades delvis (halva fältet) i samband med sådd men i övrigt varken tilläggsgödslades eller ogräsharvades rutorna. Skörden  bärgades 24 augusti.

N-sensor mätningar gjordes i vete rutorna från bestockning till axgång. Genomgående var att de gödslade veterutorna tagit upp mera kväve än de ogödslade, men skillnaden var i slutändan bara cirka 10 kg kväve till gödslingsrutornas fördel.

Ekosortforsok Nsensor
Ekosortforsok3
Sådd av ekoförsöken i Täkter 14.5.2021. FOTO: Saara Vilander

Låga skördar på ekofältet i år

Det var en utmanande växtodlingssäsong i Nyland för vårsädens del och försöksresultaten speglar också detta. Medelskörden för ogödslat vete stannade på 1,8 ton/ha och gödslat fick en liten merskörd med ett medeltal på 2,1 ton/ha. Proteinet blev i medeltal överraskande nog lägre för de gödslade rutorna (11,0 procent) än för de ogödslade (11,5 procent) liksom hektolitervikten. Man bör dock komma ihåg att fältet delades in i två delar, det kan hända att resultatet skulle sett annorlunda ut om gödslade och ogödslade rutor jämnt varit fördelade över hela området.

Ekosortforsok Varvete

Det var inte havrens år i år, vanligen växer havre bra i nästan vilka förhållanden som helst men sommaren 2021 var nog ett undantag. Havrens medelskörd blev låg på bara 1,7 ton/ha. Högst medelskörd hade igen Steinar (1890 kg/ha) som även låg i topp 2020 och lägst skörd hade Meeri (1412 kg/ha). Medelproteinet var 12,7 procent och hektolitervikten i medeltal 45,5 hl/kg med en variation från 42,8 (Avanti) till 49,5 (Avetron). Vi testade även i år havreskördarna på DON-toxin och analyserna gav inga utslag alls denna gång trots noggrannare mätmetoder.

Ekosortforsok Havre
Ekosortforsok2
På drönarbilder från ekofältet i Täkter 15.7 ser man tydligt att fältet har lidit av för mycket vatten i början av växtsäsongen och sedan torka. FOTO: Martin Träskman

Lönsamhetsberäkning för gödsling av ekovete

Priset för Ekogödsel Plus 8–3–5–3 var 420 euro/ton + moms levererat hem till gården våren 2021 (0,42 €/kg). Gödslingen var 750 kg/ha vilket motsvarade 60 kg kväve/ha och en kostnad på 315 euro/ha (5,25 €/kg kväve).

Grundpris för kvarnvete var i början av december 312 euro/ton (Fazer, 9.12.21). Merskörd som behövdes för ”nollresultat” nås med det nämnda priset vid +1010 kg/ha, förutsatt att vetet duger till kvarnvete och fyller kvalitetskriterierna utan avdrag eller tillägg. I medeltal fick de gödslade veterutorna en merskörd på 343 kg/ha. Dessutom var medelproteinet bara 11 procent vilket betyder att ekovetet inte klarade Fazers gräns för brödvete på 12,5 procent. Partiet skulle gå som fodervete, alternativt tas emot som konventionellt kvarnvete där proteinkravet var betydligt lägre (9,5 procent). Pris för ekofodervete vid samma tidpunkt var ca 287 euro/ton.

I år var det alltså inte lönsamt att gödsla! Man ska dock komma ihåg att en del av gödslingseffekten från ekologisk gödsel kan hänga kvar till nästa år och där gynna nästa års gröda, förutsatt att fältet behandlas rätt.

Texten är producerad i samarbete med EkoNu 3.0-projektet, som inspirerar och stöder den ekologiska produktionen och livsmedelskedjan i Svenskfinland. Bakom projektet står SLC, ÖSP, SLC Nyland och Yrkesakademin i Österbotten. Projektet finansieras med medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden (EJFLU) via NTM-centralerna i Nyland och Österbotten. Projektets hemsida: www.ekonu.fi.