Den snabba teknologiska utvecklingen, användningen av artificiell intelligens (AI), klimatförändringen och försörjningsberedskapen är frågor som diskuterades då Novias agrologutbildning firade 110-årsjubileum i Åbo i lördags.
Festligheterna inleddes med ett jubileumsseminarium i Novias nya campus på Biskopsgatan 8 dit agrologutbildningen flyttat i höst efter att ha verkat i 20 år i Ekenäs. Flytten innebär att man återvänder till Åbo där agrologutbildningen startade för nästan exakt 110 år sedan.
Utbildningen inleddes den 2 oktober 1916 i en byggnad på Trädgårdsgatan 8. Elva år senare flyttade man till en egen skolfastighet på Klostergatan 15 där utbildningen länge verkade under namnet Högre svenska lantbruksverket, i folkmun kallad Skuffis. 2006 flyttades utbildningen till Ekenäs.
Flytten tillbaka till Åbo upplevs av många som en nystart för Skuffis. Agrologutbildningen finns nu under samma tak som Novias övriga utbildningar i Åbo.
Utbildningen går in i en ny fas
Från Novias sida är man stolt och ödmjuk över att man får fira 110 år av agrologtutbildning. Men prorektor Eva Sandberg-Kilpi sade i sitt välkomsttal att man också har ett ansvar.
– När vi ser på utbildningens närhistoria så har den varit rätt turbulent. Vi har haft perioder då det varit utmanande med såväl extern som intern kritik. Men nu har en förändring skett. Man kan säga att agrologutbildningen går in i en ny fas av sin historia.
Hon konstaterar att nya krafter har kommit till utbildningen och man har en bra och konstruktiv dialog med fältet. Novia har nu fler nya agrologstuderande efter en tid av färre sökande.
Flytten till Åbo till ett större campus med företagsekonomi och utbildningar inom hälsa och välfärd ger många nya möjligheter för att ytterligare stärka utbildningen via samarbete över branschgränser och möjligheter för studerande att skapa nya kontakter och delta i ett aktivt studieliv.
– Allt detta ger en stark framtidstro och möjlighet att blicka framåt. I en tid präglad av klimatförändringar, teknologisk utveckling, AI och behovet av hållbara lösningar är agrologernas kompetens viktigare än någonsin. Därför är vi stolta över att få föra den långa traditionen av agrologutbildning vidare och fortsätta utveckla utbildningen för framtidens behov av agrologer – ett behov som alltid kommer att finnas, säger Sandberg-Kilpi.
Micaela Ström, ordförande i Agrologernas förening, tog också fast på den snabba teknologiska utvecklingen då hon å föreningens vägnar hälsade festdeltagarna välkomna.
– Särskilt nu under mitten av 2020-talet har användningen av AI inom jordbruket exploderat. Det måste vi bli bättre på att utnyttja i lantbruket, och här spelar agrologutbildningen en mycket viktig roll, säger Ström.
Den teknologiska utvecklingen fanns också på agendan under jubileumsseminariet där anföranden hölls av riksdagsledamoten och jordbrukaren Anders Norrback, Bjarne Westerlund, direktör vid Finska Hushållningssällskapet och Anders Vahtola, affärsområdeschef vid Turun Konekeskus.
Viktigt att utbildningen är attraktiv
Norrback jobbade som lärare i Skuffis på 1990-talet. I dag är han viceordförande i styrelsen för Aktiebolaget Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi som upprätthåller Yrkeshögskolan Novia.
Han säger att det är viktigt att vi har en attraktiv agrologutbildning och att man anpassar sig till förändringarna i samhället.
– Agrologerna är bra på att anpassa sig. Det gäller att ha en förmåga att se in i framtiden och inhämta nya insikter och kunskaper.
Norrback beskriver utvecklingen inom AI som turbulent. Men har tror starkt på mänskligheten och att vi hittar lösningar som gör att vi kan hantera utvecklingen.
Men man kommer inte ifrån att lantbruket står inför stora förändringar.
Norrback är övertygad om att vi också i framtiden har en betydande livsmedelsproduktion i landet.
– Det finns en förståelse för försörjningsberedskapen. Förståelsen ökade under coronapandemin och den ökade ytterligare när Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina, säger Norrback.
Agrologutbildningen gör skillnad
Bjarne Westerlund tog i sitt inlägg fasta på seminariets frågeställning, det vill säga på vilket sätt gör agrologutbildningen skillnad?
Westerlund, som också är ordförande i Agro Sydväst, en förening som understöder naturbruksutbildning, säger att agrologutbildningen gör skillnad på flera nivåer.
Den gör skillnad för den enskilda gården genom bättre beslut och ökad konkurrenskraft. Den gör också skillnad för rådgivningen och för lantbruket genom experter, utveckling och förnyelse. Och den gör skillnad för samhället genom kunskap, livsmedelsproduktion och försörjningsberedskap.
Han lyfter fram mångsidigheten som agrologutbildningens och agrologernas största styrka.
– Agrologen är ryggraden för den finländska landsbygden, matproduktionen och bioekonomin, säger Westerlund.
Programmet fortsatte med Anders Vahtola som talare. Han talade om agrologer i maskinhandeln, maskinhandelns utveckling och vilket ansvar säljaren har.
– Dagens maskiner är dyra och tekniskt avancerade och det handlar om stora investeringar. Det gör att man har ett stort ansvar som säljare. Man är lantbrukarens viktigaste tekniska och ekonomiska rådgivare, säger Vahtola.
Den inhemska lantbruksmaskinsmarknaden omsätter 420 miljoner euro och sysselsätter cirka 160 försäljare.
Utvecklingen inom lantbruket går mot färre och större gårdar. Fram till 2032 väntas antalet gårdar enligt Lukes prognos minska från dagens 39.000 gårdar till 25.000. Det gör att det i fortsättningen säljs färre, men större och tekniskt mera avancerade maskiner.
– Marknaden skriker efter färsk kunskap, säger Vahtola.
Det finns en framtid för agrologer
Han säger att det inom de närmaste tre åren finns goda möjligheter för agrologer att få jobb i branschen eftersom en tredjedel av säljarkåren går i pension. Han uppmuntrar de unga att tro på framtiden.
– Det finns en framtid i branschen för agrologer. Ingen kräver att man kan allt från start, men man måste ha intresse för teknik, säger Vahtola.
Han lyfter fram en slogan som var aktuell då han själv studerade till agrolog.
– Agrologen är en teoretisk praktiker som vet hur och varför, så hette det 1998. Jag tycker att den fungerar fortfarande, säger Vahtola.
”Agrologer gör skillnad”
Jubileumsseminariet, som föregicks av rundvandring och mingel i det nya campuset, avslutades med en paneldiskussion med temat agrologer gör skillnad.
Bland annat diskuterades användningen av artificiell intelligens inom lantbruket och vikten av att agrologutbildningen hänger med i utvecklingen.
Andra diskussionsämnen var samarbete med arbetslivet och agrologens roll som rådgivare till gårdar med dålig ekonomi.
Panelen efterlyste också ett bredare perspektiv i rekryteringen av unga till lantbruksutbildningen. Bland annat föreslogs att man satsar mera på att åka ut till gymnasierna och att man i rekryteringen också riktar sig till unga som bor i städerna. Det behövs också agrologer som inte har någon erfarenhet från gårdar.
Axel Widell, nyutexaminerad agrolog hemma från Lovisa, premierades med ett stipendium från Yara Finland för sina goda kunskaper i växtnäringsfrågor. Han uppskattades också för sin praktik på Västankvarns försöksgård och är nu anställd på gården.
Jubileumsfirandet fortsatte på kvällen med en kvällsfest i brandkårshuset i Åbo. Deltagarna som var 300 till antalet bjöds på en trerätters kvällssupé, festtal av riksdagsledamot Sandra Bergqvist och dans till partybandet KEJ.
