Bonden Lars Hoelms nära Trondheim producerar sin elektricitet från vind och sol på den egna gården och lagrar överskottet i form av vätgas. Vätgasen fungerar sedan som energibuffert under molniga och vindstilla perioder.
Den norska tekniken är avsedd att bli en autonom energilösning för små slutna samhällen, till exempel öar och holmar utan kabelförbindelser. Vätgasen betecknas som framtidens energibärare och energin på gården är helt fri från klimatutsläpp.
Projektet på Byneset utanför Trondheim är en av tre testplatser för EU-projektet Remote, som stöder tekniska lösningar för energilagring i slutna glesbygdsområden. Partner är det lokala elbolaget TrønderEnergie och forskningsinstitutet Sintef i Trondheim.
Enligt forskarna på Sintef har motsvarande anläggningar inte prövats någon annanstans, varken i Europa eller på andra kontinenter. Detta är världens första självförsörjande mikronät med vätgas som energilager, uppger forskningsledaren Kyrre Sundseth.
Bränslecellen genererar el
Projektet presenterades nyligen i Sintefs nyhetstidning Gemini. Installationerna har färdigställts hos jordbrukaren Lars Hoem, som för några år sedan lät installera ett eget vindkraftverk på gården. Vindmöllan alstrar dubbelt mer ström än Hoem behöver.
I samband med Sintef-projektet byggdes därtill 450 kvadratmeter solpaneler, ett batteri för lagring av el och en vätgasdriven bränslecell som förser gården med elektricitet. Slutligen kompletterades paketet med en elektrolysör som spjälker syre och väte i vatten.
Nu kan gården lagra sitt överskott av energi från vind och sol i form av vätgas. Vätgas har kapacitet att lagra betydligt större energimängder än batterier. Energin i vätgasen driver bränslecellen och genererar el i situationer då varken sol eller vind står till förfogande.
Omvänt kan Lars Hoem under gynnsamma perioder framställa sin egen vätgas med överskottet på sol- och vindenergi. Den överflödiga elektriciteten lagras i vätgasen och tas i användning under perioder då det inte råkar blåsa.
Hoem äger två gårdar som sedan sommaren är bortkopplade från det allmänna elnätet. All energi kommer från vind, sol eller vätgastanken, som i praktiken fungerar som gårdens energiförråd.
Både Sintef och TrønderEnergi har skaffat många nyttiga erfarenheter under projektets gång. Det har sina sidor att koppla en kraftig vindturbin med en kapacitet upp till 400 kW till ett lokalt gårdsnät, medger energibolagets projektchef Bernhard Kvaal.
Anläggningen är självfallet varken nödvändig eller ekonomisk på orter som sedan tidigare är anslutna till elnätet. Men tekniken kan bli ett alternativ till att byta ut gamla sjökablar över breda sund eller elektrifiera samhällen på öar utan att behöva lägga kabel.
Elräkningen har uteblivit
Det kommer inga elräkningar längre, skämtar Hoem i en intervju för norska TV2. Han har hunnit bli en veritabel kändis i regionen. Själva vindkraftverket lät han uppföra och installera på egen bekostnad redan 2015.
Allt har hittills fungerat bra. Ibland märker man att det blinkar till men eltillförseln är stabil. Idén att skaffa ett eget vindkraftverk fick Hoem redan för flera år sedan, då han körde långtradare på den europeiska kontinenten.
Det inspirerade den blivande bonden, som stod i beredskap att ta över två gårdar. Enligt Hoem såg det snyggt ut med de många vindkraftverken i det tyska landskapet. Dessutom tilltalades han av idéerna kring den gröna omställningen inom jordbruket.
Två gårdar med kor och grisar kräver mycket energi. Den årliga elförbrukningen uppgår till sammanlagt 150.000 kWh. Numera är gårdarna självförsörjande med CO2-fri energi från sol, vind och vätgas.