Icke-statliga organisationer (NGO:s) inom miljöskydd eller motsvarande sektorer kritiserar gärna beslutsfattarnas brist på moral och transparens. Men det brister ofta i transparensen hos organisationerna själva, kritiserar EU:s revisionsrätt.
På många politikområden såsom humanitärt bistånd, utvecklingshjälp, miljöskydd eller forskning och innovation bistår icke-statliga organisationer ofta EU-kommissionen med övervakning av diverse program.
Mellan åren 2014 och 2017 har olika NGO:s använt EU-medel till ett sammanlagt belopp av 11,3 miljarder euro. Men organisationerna underlåter alltför ofta att berätta hur pengarna har använts medan kommissionen försummar kontrollen.
EU-revisorerna undersökte hur de icke-statliga organisationerna arbetade, hur de använde EU:s pengar och transparensen i kommissionens information om transaktionerna. Granskningarna hos både EU och organisationerna lämnade mycket i övrigt att önska.
Revisorernas slutsats är att kommissionen inte går tillräckligt transparent tillväga med pengar som används av NGO:s. Tilldelningen av status som icke-statlig organisation bygger på organisationernas egen försäkran och kontrollerna är otillförlitliga.
Det råder en avsevärd brist på information om den konkreta användningen av pengar och transparensen kring de projekt som finansieras, säger revisionsrättens rapportör Annemie Turtelboom.
Uppgifter som samlas in om EU-medel som används via NGO:s är oenhetliga och bristfälliga, konstaterar revisorerna. Kommissionen saknar heltäckande information och insyn i projekt med indirekt förvaltning.
Vid indirekt förvaltning hindras kostnadskontrollen dessutom av brist på tillgänglig information. I fem av sex granskade projekt offentliggjorde ifrågavarande FN-organ inte alls eller bara delvis de gällande kontrakten.
EU är världens största biståndsgivare och icke-statliga organisationer spelar ofta en viktig roll för utbetalningen av biståndet. EU:s skattebetalare bör få veta hur pengarna används, beklagar Turtelboom. Bristerna ska rättas till fram till 2020.