Nederländerna har 18 miljoner invånare och är det mest tätbefolkade landet i Europa. Men det är inte bara många människor som måste dela det begränsade utrymmet. Ett försvarligt antal boskap trängs också på markerna.
Enligt statistiken fanns runt 93 miljoner kycklingar, 10,9 miljoner grisar och 3,9 miljoner kor i landet i slutet av 2023. Nederländerna är världens näst största eller tredje största exportör av jordbruksvaror. Nu står landet inför en massiv gödselkris.
Denna befaras bli upptakten till ett problem. Upp till 50.000 bönder producerar för mycket stallgödsel och pressas av både politiker och banker. Det stora boskapsbeståndet föranleder övergödsling med föroreningar av mark och vattendrag.
EU och de nationella bankerna, bland dem holländska Rabobank, har uppmanat bönderna att inta en mer ekologisk attityd till problemet. Bönderna borde inte enbart betrakta frågan som ett tekniskt problem. En ren vinstmaximering är inte ekologiskt gångbar längre.
Rabobank vill intervenera för att lösa problemet. Banken planerar att introducera ett speciallån på tre miljarder euro för att stöda övergången. Parallellt ökar riskerna i samband med transaktioner av denna kaliber.
Parallellt höjer EU pressen. Kommissionen föreskriver en maximal mängd kväve som jordbrukare får sprida per hektar. Nederländerna, men även Danmark, Irland och Flandern, har beviljats långa övergångsbestämmelser av EU, men dessa löper ut.
Bankerna kan därför konfronteras med risken att alla bönder kanske inte tjänar tillräckligt med pengar för att sköta lånen. Rabobank är därför en drivande kraft. Banken har beviljat lån värda 13 miljarder euro till jordbrukssektorn.
Banken befarar dock, liksom andra banker, att de kommer att bli sittande med bönder som gäldenärer, som på grund av skärpta miljölagar inte längre kommer att kunna tjäna tillräckligt med pengar för att både sköta lånen och växla till ekologisk drift.
Övergångsbestämmelser har varit i kraft sedan 2005. Övergången kommer att fasas ut successivt i slutet av 2025, varefter lantbrukarna får tillföra 170 kilo kväve per hektar mark. Idag är givan fortfarande max 230 kilo.