Jordbruk Skogsbruk

Naturvårdslagstiftningen
ses över

Miljöministeriet ska se över naturvårdslagstiftningen. Inom ramen för projektet ska naturvårdslagen och naturvårdsförordningen revideras samt en ny lag om förfarandet för ersättning och förebyggande av skador orsakade av arter som fridlysts genom naturvårdslagen beredas. Dessutom ska förfarandet för ekologisk kompensation utvecklas.

– Vi reviderar naturvårdslagstiftningen för att kunna värna om naturen i Finland bättre än tidigare. Vi har ännu inte lyckats stoppa förlusten av biologisk mångfald. Var nionde art och uppemot hälften av våra naturtyper är hotade, berättar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Naturvårdslagen är ett av de viktigaste redskapen när det gäller att trygga den biologiska mångfalden i Finland. Lagen stiftades för över 20 år sedan och behöver uppdateras för att bättre kunna trygga arter, naturtyper och de tjänster som naturen tillhandahåller.

Enligt den utvärdering av lagens effekt som Finlands miljöcentral genomförde 2010 behöver lagen förtydligas och funktionaliteten förbättras. Utvärderingen kommer att uppdateras före utgången av april 2020 med tanke på den förestående lagreformen.

Tydligare bestämmelser om ersättning

Inom projektet bereds ett lagförslag om förfarandet för ersättning och förebyggande av skador orsakade av fridlysta arter. Under 2010-talet har i synnerhet de skador som orsakas av fridlysta fåglar ökat i antal, och syftet med den nya lagen är att utveckla bestämmelserna om ersättande av skador.

Beredningen utgår från de riktlinjer som tagits fram av den brett sammansatta styrgrupp som beredde lagstiftning 2018-2019.

I samband med revideringen av naturvårdslagstiftningen utvecklas och prövas möjligheterna med och förutsättningarna för ekologisk kompensation särskilt ur lagstiftningsperspektiv. Med hjälp av ekologisk kompensation kan den skada som mänsklig verksamhet har orsakat den biologiska mångfalden på ett håll kompenseras genom att man ökar den biologiska mångfalden på annat håll.

Kompensation betraktas som den sista utvägen, dvs. den bör tillämpas endast när det inte finns några andra möjliga vägar att undvika naturskador. Under projektets gång fastställs det närmare i vilka fall kompensation kan tillämpas.

Miljöministeriet har tillsatt en brett sammansatt styrgrupp som består av representanter från intressegrupper och myndigheter. Styrgruppen kommer att följa upp hur reformen framskrider. Ordförande för styrgruppen är kanslichef Hannele Pokka.

Därtill har det utsetts brett sammansatta projektgrupper som kommer att främja varje enskilt projekt. Grupperna inleder sitt arbete i januari 2020, och deras mandatperiod löper ut den 30 september 2021.