Ett trettiotal markägare och jordbrukare från trakten hade samlats på Liljendalgården i Lovisa på tisdagskvällen för att lyssna till Lantmäteriverkets informationstillfälle om ägoreglering.
Rasmus Tunis är lantmäteriingenjör vid Lantmäteriverket. Han redogör för hur en ägoreglering, också kallat nyskifte, går till.
Sammanfattat handlar det om att på markägarnas initiativ samordna ägandet på ett större och sammanhängande åkerområde och se till att odlingsskiftena blir mer praktiska och bättre att bruka.
– Målsättningen är lägre kostnader för odlingen, men också en smidigare odling för jordbrukaren och det omkringliggande samhället. Ägoregleringen görs för att höja skiftesstorleken eller för att flytta skiften närmare gårdscentret. Förrättningen genomförs långt genom byten, men tillskottsmark från staten kan också bli aktuell. En ägoreglering kan samtidigt vara ett lämpligt tillfälle för många, kanske mer passiva markägare, att sälja sin åker, säger han.
Hundra år sedan senaste nyskifte
Det är omkring hundra år sedan senaste nyskifte i östra Nyland. Sedan dess har jordbruket mekaniserats, maskinerna blivit större och inte minst så har gårdsstorleken vuxit rejält. I dag ligger sällan en jordbrukares samtliga skiften precis runt husknuten.
Lovisa stad är inget undantag. I staden finns 354 aktiva gårdar och 15.492 hektar åkermark. Basskiftenas medelstorlek är 3,52 hektar.
Enligt Lantmäteriverket är den skiftesstorlek som är möjlig med tanke på naturförhållandena 15,18 hektar. I staden finns 1.299 skiften som är mindre än två hektar. Skiftenas medeldistans från gårdscentret är 3,9 kilometer.
– De inledande utredningarna är gratis för markägaren. Gällande förändringar i vägnätet och dräneringen står staten för 50 procent av kostnaderna. Det gäller uttryckligen sådana åtgärder som behövs för att utföra ägoregleringen, säger Tunis.
Lägre skatt om man säljer
Staten köper åkermark på ägoregleringsområdet som sedan överlåts vidare till jordbrukare. En konkret fördel för markägare som säljer mark till staten i samband med en ägoreglering är att man tillämpar 80 procent av försäljningspriset som den presumtiva anskaffningsutgiften. Säljaren får därmed lägre skatt.
Vid markbyten i förrättningen uppstår ingen skatt. Inte heller blir det aktuellt med lagfarter eller styckningar. Mottagare av mark i en ägoreglering betalar inte överlåtelseskatt eller styckningsavgifter.
– De här åtgärderna ska förhoppningsvis uppmuntra markägare till att delta i ägoregleringar, säger Tunis.
En särskild omständighet i östra Nyland är att man fått uppmaningar från Trafikledsverket till att minska på antalet plankorsningar vid järnvägen till Lovisa hamn i Valkom. Någonting man strävar efter att göra i samband med eventuella ägoregleringar.
Lantmäteriverket informerar om möjligheten till ägoreglering, men det är ändå markägarna på ett visst åkerområde som måste söka om ägoregleringen.