Under SLC:s fullmäktigemöte höll jord- och skogsbruksministeriets nya kanslichef Pekka Pesonen ett anförande om jordbrukets framtidsutsikter i Finland och Europa ur myndighetsperspektiv. Det var främst EU-politiken, livsmedelskedjan och stödutbetalningarna som låg på agendan.
– Det är en stor ära och glädje för mig att få tala här idag. Jag vill tacka er fullmäktigeledamöter och svenskspråkiga jordbrukare för det stöd ni visat mig under alla dessa år både på ert kontor i Bryssel, på ministeriet och Copa Cogeca. Jag uppskattar er kompetens och ert engagemang.
Med dessa ord inledde jord- och skogsbruksministeriets nyvalda kanslichef Pekka Pesonen sitt anförande under SLC:s fullmäktigemöte.
Pesonen talade om aktuella jordbrukspolitiska händelser, jordbrukets hårda sits samt vad som kan göras inför framtiden.
– Det står klart att den gemensamma jordbrukspolitiken har misslyckats med ett av dess viktigaste mål, nämligen att säkerställa en skälig inkomstnivå för jordbrukarna. Det är viktigt att vi alla erkänner detta också inom förvaltningen.
Många utmaningar på europeisk nivå
Enligt Pesonen pekar bondedemonstrationerna i Europa just på problemen inom jordbrukspolitiken och på jordbrukarnas uppriktiga oro över sin framtid. Därmed har även EU-kommissionen hamnat på defensiven och tvingats agera.
– Den snart avgående kommissionen har haft ett allt för ensidigt uppifrån ner förhållande till hållbarhetsfrågorna där man har befallt och förutsatt att jord- och skogsbruket skall ge vika för större mål. Detta har inte burit frukt.
På grund av lönsamhetskrisen och demonstrationerna håller kommissionen därför nu på att bereda flera ändringar i den gällande lagstiftningen. Syftet är enligt Pesonen att ge medlemsländerna mera flexibilitet i olika utmanande situationer och lättnader i vissa krav.
I takt med att självförsörjningen åter blivit viktig har dessutom jordbrukarna blivit en mycket uppskattad yrkesgrupp.
– Denna uppskattning är det vi nu måste omvandla till bättre ekonomiska möjligheter, nya unga jordbrukare och en starkare ekonomi på landsbygden överlag.
Enligt Pesonen sker detta genom att underlätta jordbrukarnas vardag.
– Jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski har föreslagit en förändring av reglerna för EU:s jordbrukspolitik. Vi i Finland måste stödja dessa förslag redan av principiella skäl.
Snedvriden marknad ska rätas ut
Pesonen påpekade under sitt anförande att de finländska jordbrukarna ännu inte tagit till protestverktyget eftersom man hos oss överlag brukar hålla sig lugn, och oftare väljer att bita ihop än att rusa ut på gatorna med skyltar i händerna.
– Vi har ändå stora utmaningar också på hemmaplan. De dåliga statsfinanserna, den ökade inflationen och de framtida utmaningarna exempelvis gällande situationen i Ukraina gör att vi måste vara mycket återhållsamma med de offentliga medlen. Därför kommer åtgärderna inom livsmedelskedjan att få en framträdande roll för oss.
Enligt Pesonen är skevheten inom livsmedelskedjan jord- och skogsbruksministeriets prioritering. Konkurrenslagstiftningen, livsmedelsmarknadslagen och lagen om offentlig upphandling kommer att ses över.
– Regeringsprogrammet har ett starkt engagemang för utveckling av jordbruket. Huvudsyftet med de åtgärder som nu är under beredning är att skapa en rättvisare balans mellan primärproducenterna och livsmedelskedjan. Fokus ligger även på exportfrämjande.
Pesonen lyfte även fram regeringsprogrammets mål om att avstå från de nationella åtgärder som ökar produktionskostnaderna inom jordbruket. Detta är enligt Pesonen ett betydelsefullt åtagande inte minst för att regeringen på grund av de dåliga statsfinanserna ivrigt söker besparingar och potentiella extra inkomster.
Lagstiftningsarbetet är viktigt, men också det enda som det i dagsläget finns resurser för.
– För jord- och skogsbruksministeriet innebär detta att vi riktar våra begränsade resurser till att trygga livsmedelsproduktionen också genom att koncentrera förvaltningens resurser.
Marknadssituationen och stöden oroar mest
Fullmäktigemötet visade sin uppskattning för Pesonens aktiva och positiva förhållningssätt till jordbruket, men samtidigt uttrycktes önskemål om att jordbruksministern bör se över stödutbetalningstidtabellerna och Livsmedelverkets agerande.
ÖSP:s ordförande Tomas Långgård påtalade hur jordbrukarnas ställning på marknaden är viktigast, men att det även är kritiskt att gårdarna får det stöd de utlovats.
– Lyckas vi inte under den här regeringsperioden få ordning på marknadssituationen så får vi problem. Fram till att det här löser sig måste vi få stödutbetalningarna att fungera. Någonting är fel på Livsmedelsverket och det är nog ministern och ministeriet som måste lösa det här.
På den här punkten kunde Pesonen dock endast peka på vissa finansiella och tekniska problem samt att den utredning om tidsplanen för utbetalning av jordbruksstöd som jordbruksministern har utlovat snart är färdigställd.
– Tyvärr ser det ut som om det finns mycket få genomförbara och förnuftiga möjligheter att åtgärda situationen, men vi jobbar på det.
Fullmäktiges vice ordförande Niclas Sjöskog menade likt Långgård att en marknadslösning är den enda lösningen i det långa loppet.
– Det enda vi vill är att få betalt för det vi producerar, och som tur kostar det inte staten någonting att omfördela makten i livsmedelskedjan.
– Det här är det också jag ser som det viktigaste. Vi kommer att samarbeta med er, men samtidigt representerar vi inte producentkåren, utan jobbar även med industrin och handeln, kommenterade Pesonen.
SLC:s ordförande Mats Nylund frågade slutligen vad den enskilda bonden kan göra för att förbättra exportmöjligheterna, och den vägen öka inkomsterna från marknaden.
– Det här kanske är ett svar man inte vill höra, men vi måste producera mera och bättre. Jag vill inte ge upp produktionen för Finlands egna marknad. Om det finns möjlighet att öka exporten måste detta ske genom att volymerna ökar.
Pesonen konstaterade dock avslutningsvis att förutsättningarna för det finska jordbruket är goda, och att det nu gäller att under den återstående regeringsperioden få arbetet gjort.
– Det finländska jordbruket är på väg mot en ljusare framtid. Vi har kompetenta och välutbildade jordbrukare, vi har en ren miljö, få växt- och djursjukdomar och ganska effektiv livsmedelskedja. Vi kommer att klara det.