Mindre Kemeramedel
användes i fjol – ungskogsvården
släpar efter

Ungskogsvården släpar efter i Finland. Åtminstone om man beaktar utbetalningar av Kemerastöden, som minskade i fjol. Skogsvårdsinstruktören Tom Lundqvist betonar vikten av att röjning och andra åtgärder utförs i tid.

– Den här plantskogen börjar definitivt vara i behov av röjning. Björksly har tagit över och det hämmar tillväxten av de planterade plantorna. Ännu är det inte för sent här, men röjningen bör ske snarast, säger Tom Lundqvist, skogsvårdsinstruktör vid Skogsvårdsföreningen Österbotten.

Det här är en relativt vanlig syn i de finska plantskogarna. Planteringar som gjorts för 5-6 år sedan, men där sly håller på att konkurrera ut de planterade plantorna på grund av att skogsägaren inte vidtagit några åtgärder som röjning.

– Överlag tycker jag att skogsägarna i Österbotten är rätt duktiga på att sköta sina plantskogar, men det finns så klart undantag. På det stora hela släpar ungskogsvården efter och det är synd för det innebär tillväxtförluster som i slutändan drabbar skogsägaren ekonomiskt, förklarar Lundqvist.

Statistik från Finlands skogscentral visar att det utgående från de utbetalda Kemerastöden för 2021 finns stora eftersläpningar. I fjol fanns det till förfogande 58,8 miljoner euro inom ramen för Kemera, men endast 42,3 miljoner euro användes. Jämfört med tidigare år minskade de utbetalda medlen mycket i fjol.

– En möjlig orsak till att intresset för skogsvårdande arbeten varit mindre 2021 är att det samtidigt varit ett livligt år för virkeshandeln. Det kan hända att markägarna har fokuserat på avverkningar i stället för röjningar. Kommande år kan nya och äldre plantskogar få mer uppmärksamhet, säger Martin Sjölind, expert på finansiering och granskning på Finlands skogscentral.

– Det är heller inte alla utförda skötselarbeten som är berättigade till Kemerastöd och en del markägare väljer helt enkelt att inte söka stöden, fortsätter han.

Hundratals euro i stöd per hektar

De vanligaste Kemerastöden som skogsägare ansöker om är stöd för tidig vård av ungskog och avser slyröjning i plantskog och ett stöd som uppgår till 160 euro per hektar.  Det andra stödet är stöd för vård av ungskog och avser vård av äldre plantbestånd eller iståndsättning av ungskog.

Stödet för vård av ungskog är 230 euro per hektar och om klenträd samlas ihop i samband med ungskogsvården är stödet 430 euro per hektar.

– Om skogsägaren inte gör arbetet själv utan anlitar exempelvis skogsvårdsföreningens tjänster kostar den i medeltal cirka 450 euro per hektar, medan den tidigare vården varierar mellan 300 till 600 euro per hektar beroende på mängden sly. Men stöden är viktiga och finns där för att sporra skogsägarna att utföra de här viktiga åtgärderna, säger Lundqvist.

Enligt honom är det vanligast att ungskogsvården släpar efter för skogsägare som har det tufft ekonomiskt eftersom åtgärderna kostar.

– Men det finns också många dödsbon där ägarna inte kommer överens om åtgärder och därför lämnas vården därhän, säger han.

Ur skogsägarens synvinkel är det i vilket fall som helst viktigt att rätt åtgärder utförs vid rätt tidpunkt. Om den tidiga vården inte görs kan det på sikt handla om förluster på tusentals euro i för skogsägaren.

– Det värsta som kan hända på bördiga marker är att glasbjörk tar över hela förnyelseytan och då är risken att plantorna dör. Då produceras inget stockvirke och i extrema fall kan det handla om förluster på upp till 10.000 euro per hektar under en omloppstid om man då räknar med att det inte produceras något stockvirke, förklarar han.

En eftersatt ungskogsvård behöver inte medföra att alla plantor dör. Men Lundqvist betonar vikten av att arbetet görs snabbt om slyet börjar ta över.

– Ju längre man väntar med exempelvis en röjning så blir den också dyrare. Och risken finns för att det kommit tillväxtförluster eftersom i synnerhet tallplantor växer sämre i skugga.

Har uppsökande verksamhet

SVF Österbotten bedriver också uppsökande verksamhet för att påminna sina medlemmar om behovet av ungskogsvård.

– Emellanåt har vi gått igenom läget för planteringar som gjordes för 10-12 år sedan och plockat ut objekt som kan behöva åtgärdas och meddelat medlemmarna som berörs. I samband med avverkningar brukar vi också få beställningar på röjningar eftersom skogsägaren då har intäkter från virkesförsäljning att återinvestera i skogen, berättar Lundqvist.

Han tror också att den snörika vintern i fjol kan ha bidragit till att färre röjningar utfördes.

– Röjningarna ökar under snöfattiga vintrar. Som det är nu med mycket snö är det nästintill omöjligt att utföra röjningar så vi får se hur det blir i år. Men förhoppningen är att ungskogsvården utförs för behovet är mycket stort och kan nästan fördubblas, säger Lundqvist.

I år är Kemeramedlen på ungefär samma nivå som i fjol. SLC:s skogsombudsman Viktor Harvio konstaterar det är viktigt att stöden används.

– Man ska inte dra för stora slutsatser för ett enskilt år, men risken finns alltid att anslagen minskar om de inte används. Och det är viktigt att plantskogarna och ungskogarna sköts för det är i slutändan skogsägaren som förlorar ekonomiskt om de inte utförs. Utöver det binder sämre växande skogar mindre kol, säger han.