Miljöförbindelsen och miljöersättningen
TEXT: Staffan Pehrman
En del förändringar i miljöförbindelsen och miljöersättningen har införts sedan förra året.
Här försöker LF gå igenom de viktigaste förändringarna.
Förändringar att observera för 2026
Jordförbättrings- och saneringsväxter:
- Alla klöverarter godkänns nu som jordförbättrings- och saneringsväxter.
- Du kan anmäla åtgärden för samma skifte två år i rad.
Fånggrödor:
- Ersättning kan betalas för åtgärden för högst 35 procent av den ersättningsberättigande arealen (tidigare 30 %).
Skyddszoner:
- Du kan ansöka om ersättning för åtgärden skyddszoner för nya skiften åren 2026 och 2027.
- Du kan ansöka om ersättning för åtgärden torvåkrars vallar för nya skiften åren 2026 och 2027.
- Markkarteringen för nya basskiften som söks till åtgärden ska vara gjord senast 30.9.
Hantering av avrinningsvatten:
- I åtgärden finns det inte längre någon höstanmälan från och med 2026, utan alla uppgifter anmäls redan i ansökan om åkerstöd.
- Markkarteringen eller analysen och dikeskartan för de nya områden som anmäls till åtgärden ska vara gjorda senast 30.9.
Ersättningens belopp ökar
Ändringar i stödnivåerna för skiftesspecifika åtgärder 2026.
- Jordförbättrings- och saneringsväxter, stödnivån ökar från 190 €/ha till 223 €/ha.
- Skyddszoner: stödnivån ökar från 350 €/ha till 430 €/ha.
- Vallar på torvåkrar: stödnivån ökar från 100 €/ha till 200 €/ha.
Men stödbeloppet kan ändra
Miljöförbindelsearealen är all ersättningsberättigande areal som du har uppgett i ansökan om åkerstöd.
För att du ska kunna ingå en miljöförbindelse måste du ha minst fem hektar ersättningsberättigande areal i din besittning. Vid odling av trädgårdsväxter ska arealen vara minst en hektar.
Din förbindelse förblir i kraft även om beloppet för den ersättningsberättigande areal som du besitter ändras under förbindelseperioden.
Ökning eller minskning av den ersättningsberättigande arealen regleras årligen genom statsrådets förordning.
Allmänt om miljöförbindelsen
Miljöförbindelsen är en femårig förbindelse som innehåller gårdsspecifika och skiftesspecifika åtgärder.
Du kan ansöka om miljöförbindelse och utbetalning av miljöersättning för 2026 i Viputjänsten i ansökan om åkerstöd. Förbindelseperioden är fem år och förbindelsetiden för nya förbindelser som ingås år 2026 är 1.5.2026-30.4.2031.
Ansök om utbetalning av ersättning årligen. Förbindelseårets tidsperiod är 1.5-30.4.
Den som ansöker om miljöförbindelse ska:
- Vara aktiv jordbrukare.
- Vara minst 18 år (eller maken/makan ska vara det) senast 31.12.2025.
- Följa kraven på villkorlighet.
- Bedriva jordbruksverksamhet på jordbruksmark.
Krav som gäller arealen:
- Den sökande ska inneha minst fem hektar ersättningsberättigande skiften (minst en hektar trädgårdsväxter).
- En förbindelse ska ingås för hela den ersättningsberättigande areal som den sökande besitter, men arealen kan ändras mellan förbindelseåren.
Miljöförbindelsens upphörande eller överförande
Lämna blankett 474 till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om du avstår från förbindelsen.
Du kan överföra din miljöförbindelse eller dela den med en annan stödsökande. Den som fortsätter förbindelsen behöver inte fortsätta med de åtgärder som du har vidtagit.
Den som fortsätter förbindelsen ska ansöka om överföring av förbindelsen inom 15 vardagar från överföringen av besittningen. Överföringen kan sökas på Livsmedelsverkets blankett 160.
Miljöförbindelsens åtgärder
Miljöförbindelsens gårdsspecifika åtgärder består av de allmänna kraven på gårdsspecifika åtgärder och gårdsspecifika valfria åtgärder.
Du kan välja miljöförbindelsens skiftesspecifika åtgärder, när du har avgett en miljöförbindelse och samtidigt förbundit dig att genomföra den gårdsspecifika åtgärden.
Du kan välja önskat antal skiftesspecifika åtgärder, men det är inte obligatoriskt att välja dem
Gårdsspecifik åtgärd i miljöförbindelsen
Följ alla tre allmänna krav på gårdsspecifika åtgärder på alla dina ersättningsberättigande basskiften.
Allmänna krav för den gårdsspecifika åtgärden i miljöförbindelsen är:
- Markkartering.
- Skiftesspecifika anteckningar.
- Klimat- och miljöplan.
Välj dessutom årligen två gårdsspecifika valfria åtgärder:
1. Klimat- och miljöutbildning.
2. Fleråriga mångfaldsremsor.
3. Markövervakning.
4. Organiska näringsämnen.
5. Pollinerarnas näringsväxter.
6. Precisionsodlingsmetoder.
7. Applikationer för uppföljning och identifiering av växtskadegörare och växtsjukdomar.
Allmänna krav för den gårdsspecifika åtgärden
På ersättningsberättigande basskiften ska en markkartering vara i kraft, om den växt som ska anmälas på basskiftet kan gödslas enligt villkoren.
Om du får nya basskiften i din besittning ska markkarteringen vara gjord före utgången av förbindelseåret.
Obs! Villkorligheten förutsätter fortfarande att jordarten och bördighetsklassen för skiftet utreds före gödslingen.
Växter för vilka marktraktering inte krävs enligt miljöersättningen, eftersom gödsling inte är tillåten:
- Trädor.
- Naturvårdsvall.
- Miljösystemets gröngödslingsvall.
- Miljöavtalsarealer.
- Skyddsremsa (angiven som växtkod).
- Icke odlat.
Växter för vilka markkartering krävs under anläggningsåret (gödsling tillåten endast under anläggningsåret):
- Skyddszon.
- Mångfaldsväxter.
Gör markkarteringen med fem års mellanrum
Låt göra undersökningen i ett laboratorium som är specialiserat på jordanalyser. Om du använder linjeprovtagning, ta och låt göra en markkartering med tre års mellanrum. Resultaten från de nya markkarteringarna ska vara tillgängliga före följande gödslingsomgång.
Se till att din markkartering är i kraft. Om analysresultatet föråldras på hösten, ta nya jordprover samma höst och skicka dem för analys. Om analysresultatet föråldras på våren, ta jordproverna så fort det är möjligt att ta dem och skicka dem för analys.
Resultaten ska vara tillgängliga innan du gödslar. Av skiftets markkartering ska det framgå både vilket datum proverna anlände för analys och vilket datum analysen gjordes. Av markkarteringen ska dessutom följande framgå om skiftet:
- Jordart.
- Mullhalt.
- Surhet (pH-värde).
- Ledningsförmåga.
- Utbytbart kalcium.
- Lättlöslig fosfor.
- Utbytbart kalium.
- Utbytbart magnesium.
Varje prov som ingår i markkarteringen ska bestå av minst sju delprov. Ta det antal prover per skifte som anges i tabell 1. Ta proverna så att de ger en jämn representation av hela skiftet och ta dem från hela bearbetningsskiktets djup. Ge basskiftessignum för proverna.
Linjeprovtagning
Ett prov för varje påbörjade tio hektar. Observera dock att du enligt kraven på villkorlighet ska ha en uppgift om skiftets jordart och bördighetsklass som utretts i laboratorium redan före gödslingen.
Fosforgödsling kan också göras genom att använda bördighetsklass 6 om det inte finns någon analys. Jordarten ska alltid utredas i ett laboratorium.
Skiftesspecifika anteckningar
För skiftesspecifika anteckningar om bas- och jordbruksskiften. Av de skiftesspecifika anteckningarna ska följande framgå:
- Skiftets signum och areal.
- Datum och metod för bearbetning av skiftet.
- Datum för sådd eller plantering.
- Växtart och utsädes- eller plantmängd.
- Datum/-en för gödsling.
- Handelsgödsel och organiska gödselmedel, sort och mängd.
- Fosfor- och kvävemängder, vid behov en anteckning om när fosforutjämningen börjat och om utjämningsåret.
- Växtskyddsmedlets fullständiga namn, användningsmängd, tidpunkt, användningsobjekt, observerade ogräs, sjukdomar eller skadedjur, dvs. orsaken till användningen av växtskyddsmedel samt andra vidtagna växtskyddsåtgärder.
- Betesgång, datum för skörd eller slåtter samt skördenivå inklusive nödvändiga motiveringar.
- De omständigheter som förutsätts i villkoren för den valda skiftesspecifika åtgärden.
Gårdsspecifika valfria åtgärder
Välj årligen två gårdsspecifika åtgärder bland följande alternativ:
1. Klimat- och miljöutbildning.
2. Fleråriga mångfaldsremsor.
3. Markövervakning.
4. Organiska näringsämnen.
5. Pollinerarnas näringsväxter.
6. Precisionsodlingsmetoder.
7. Applikationer för uppföljning och identifiering av växtskadegörare och växtsjukdomar.
Skiftesspecifika åtgärder
De skiftesspecifika åtgärderna är:
1. Jordförbättrings- och saneringsväxter.
2. Fånggrödor.
3. Främjande av cirkulär ekonomi.
4. Skyddszoner.
5. Vallar på torvåkrar.
6. Hantering av avrinningsvatten (reglerbar dränering och återanvändning av dräneringsvatten).
7. Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter.
8. Fågelåkrar.