Västnyländska företagaren och växtodlaren Thomas Björklöfs presentation av fånggrödor och precisionsodling med fokus på vattenskydd väckte stort intresse under åländska projektet Smarta vattens seminarium förra veckan i Mariehamn.
– Vattenskyddet går hand i hand med ett högeffektivt jordbruk eftersom en hög skörd samtidigt är en vattenskyddsåtgärd, påpekade han.
Thomas Björklöf är den elfte generationen på familjejordbruket Skriks Gård i Raseborg Finby med anor från 1681. Gården som han tog över för nio år sedan ligger ca fem kilometer från havet och på den odlar han spannmål, ärter, oljeväxter – samt från och med i år också sockerbetor på totalt 250 hektar.
Han har nu utvecklat ett odlingssystem där varje arbetsmoment är ”noga avvägt och varje grödas plats i växtföljden omsorgsfullt uttänkt”.
– På så vis har jag kunnat minska på bearbetningen och tidsåtgången samt fått bättre markstruktur och större skördar. Win-win, konstaterade Björklöf.
Eftersom Skriks är belägen på en hög kulle ovanför djupa dalgångar måste vattenskyddet beaktas för att förhindra näringsläckage till Raseborgs å, som gamla snappertunabor bättre känner som Kungsån eller Finbyån, och som slingrar sig nedanom gården.
Borde intressera varenda bonde
När Thomas tog över gården 2014 hade marken packningsskador, erosion och skorpbildning och han bestämde då att höstbearbeta enbart med en kultivator i stället för plog när han sår höstsäd. Han skaffade sig också en tallriksharv och lät stubben vara orörd till våren för att sedan bearbeta på bara 2-3 cm djup före sådden.
– Då blandas växtresterna in i ytskiktet i stället för att gömmas 20-30 cm nere i jorden. Jämfört med plöjning liknar det bättre naturens egen nedbrytningsprocess av växtrester.
Tidigare var näringsläckaget stort från gårdens styva ler- och moränjordar, men nu har mullhalten sakta börjat stiga för att om fem år förhoppningsvis vara på en god nivå.
Sina odlingsmetoder beskriver Thomas som ”lätt ca-odling eller regenerativ odling” då de innebär minimerad bearbetning för att inte rubba på mikrobiologin i jorden samtidigt som man bygger upp jordhälsan genom användning av fång- och mellangrödor.
Efter flera års tester flera av olika växter som fångröda/mellangröda har han lärt sig de metoder som fungerar bäst för just honom.
– Allt det här skapar högre mullhalt vilket varenda bonde borde vara intresserad av.
Sådd samtidigt med ogräsharvningen
Björklöfs erfarenhet är att fånggrödan ska sås samtidigt med huvudgrödan ifall man kostnadseffektivt vill få en jämn täckande gröda.
– Det behövs ingen ny såmaskin det för arbetet utan man kan exempelvis köpa en extern småfrösåmaskin som monteras på såmaskinen, tipsar han.
Thomas har också testat etablering genom ogräsharvning och samtidig sådd.
– Det fungerar riktigt bra om jorden är lucker och fuktförhållanden är rätt.
Ytspridning rekommenderar han däremot inte.
– Den enda fångrödan/mellangrödan jag ytsprider är råg på hösten. Det räcker med 70 kg populationsråg per hektar för att få en täckande gröda.
Som fånggrödor rekommenderar han gräsartade färdiga fröblandningar av typ hästfoderblandningar, som man på våren avslutar kemiskt eller mekaniskt. Dessa blandningar brukar innehålla timotej, gröen och svinglar av olika slag.
– Då får man grödor som är relativt säkra att etablera och har man dessutom en blandning av sorter så lyckas alltid minst en sort ifall någon annan misslyckas.
Bland enskilda fånggrödor som Thomas gillar finns höstråg som är enkel och billig, engelskt rajgräs och timotej för biomassa samt rör-, röd-, och ängssvingel för det djupa rotsystemet.
– De fångar effektivt upp näringsämnen utan att växa igenom huvudgrödan och bildar en stor biomassa och ett djupt rotsystem på hösten. Med de här grödorna blir också ogräsbekämpningen enkel.
Testat flera grödor för kvävefixering
Bland kvävefixerande grödor är vit- och rödklöver Björklöfs favoriter. Han har även testat bland andra cikoria, blodklöver samt luserner av lika slag.
– Cikorian bildar breda blad som också täcker marken rätt bra, men ogräsbekämpningen blir genast lite svårare.
I år har han dessutom ett försök på gång för att se om han med enbart lätt bearbetning på våren kan få fram en bestående fånggröda av vitklöver.
– Kanske kan det lyckas eftersom vitklövern är ganska seg som växt och kan klara en försiktig bearbetning.
År 2021 odlade han på ett antal skiften maltkorn som kvävefixerande fånggröda, men eftersom torkan då var ”olidlig” valde han att inte gödsla mera än 92 kg N/ha. Proteinet blev då för lågt och varan klassades som foder.
På ett annat skifte där han hade vitklöver som fångröda ända fram till vårsådden var proteinet 0,3 procent högre vilket räckte till för att klassa kornet som malt.
– Det tackar man för då var priset helt annat jämfört med foderkorn.
Precisionsarbete med gödslingen
År 2017 började Björklöf med precisionsgödsling av kväve. Gödselspridaren som han äger tillsammans med en annan jordbrukare är utrustad med sektionsstyrning för att utesluta överlappning.
Via isobusanslutning till traktorns dator finns det även möjlighet att variera gödselgivorna.
– Systemet sparar gödsel samtidigt som man får rätt mängd på rätt plats på skiftet!
Sedan 2019 har han också haft precisionsgödsling av fosfor i samband med sådd. Det sker genom en köpttjänst från det engelska företaget Soyl och baseras på deras egen markkartering med GPS-position. Minst 1 prov per hektar, 10 delprover per GPS-position samt analys av fosfor, kalium, magnesium, kalcium och pH-värde.
Företagets råd och rekommendationer baseras på markkartering, växtföljd och eventuell stallgödsel samt om halmen är bärgad eller inmyllad. I tjänsten ingår även gödslingsrekommendationer för fyra växtsäsonger med styrfiler i rätt format till traktorn samt en digital kopia av markkartan.
Nyligen har en entreprenör i Raseborg även skaffat utrustning för precisionskalkning.
Söker mellangröda som ökar bärigheten
Thomas Björklöf visade exempel på hur en av Soyl-systemets gödslings- eller kalkningskartor kan se ut som utskriven pdf. Bilden var från ett skifte som ska precisionskalkas i vår före sådd av sockerbeta.
Tack vare de många prov som är tagna från skiftet siktar han på ett jämnt pH på hela åkern.
– Vare sig det gäller gödsling eller kalkning så är ”jämna” skiften att rekommendera för att få en jämn och hög skörd utan att riskera att dyrbara näringsämnen urlakas på något ställe, betonar han.
Nytt för honom i år på grund av sockerbetan är att hitta en passlig fånggröda som ökar markens bärighet vid upptagningen ifall hösten blir blöt.
– Om det av någon orsak inte går att så höstvete så finns där färdigt en fånggröda som kan ta hand om det stora restkvävet som betan lämnar efter sig. Jag blir klokare i höst och hoppas att jag då har ett eget forskningsresultat att hänvisa till.
Höstraps favoriten som belönar odlaren
Växtföljden på Skriks Gård börjar alltid med höstraps som Björklöf gillar allra mest.
– Det är en växt som – när den lyckas – belönar med hög skörd, ett djupgående rotsystem som luckrar upp jorden och ett bra förfruktsvärde för höstsäd.
Men växtföljden börjar med att hitta en förfrukt som går att skörda tillräckligt tidigt. Då det i södra Finland nästan inte finns djurgårdar längre är vall inget alternativ för gården trots att den annars skulle passa bra.
I stället använder han höstvetet Norin, som främst odlas i Sverige medan arealen i Finland enbart handlar om några hundra hektar.
Eftersom Norin mognar tidigare än exempelvis Ceylon, som är det mest odlade höstvetet i Finland, kan han skörda sitt höstvete i månadsskiftet juli-augusti och kan sedan så höstrapsen före den 10 augusti, som är hans egen deadline för sådd.
– Höstrapsen är viktig att få bra etablerad och nästan allt viktigt arbete med den sker på hösten. På våren/sommaren gödslas den en till två gånger och sprutas max två gånger.
Gårdens växtföljd är oftast: 1) Höstraps, 2) Höstråg, 3) Sockerbetor (i alla fall i år), 4) Höstvete/vårvete, 5) Maltkorn, 6) Ärter eller havre och 7) Höstvete.
Thomas Björklöf driver också företaget Oy Tbtech Ab i Finby i Karis och hans växtodlingsmetoder kan också följas på sociala medier.
– Jag är ganska aktiv med att lägga upp bilder och videon under växtsäsongen och de hittas med mitt namn, berättade han för åhörarna på Åland.