De finländska skogsägarna skyddar varje år tusentals hektar skog antingen permanent eller med tidsbundna avtal enligt METSO-programmet. Efter att urvalskriterierna för miljöstödet för tillfälligt skydd sågs över har skyddsarealerna per år minskat, men objekten har istället bättre naturvärden än tidigare. I privatskogarna utförs också olika naturvårdsarbeten där man återställer förändrade livsmiljöer till naturtillstånd.
Finlands skogscentral har förbundit sig till målen i METSO-programmet. Enligt programmet bör 82.000 hektar privatskog med stor biologisk mångfald skyddas med miljöstödsavtal senast 2025.
Skogscentralen har sedan 2016 följt med hur den regionala naturvården framskrider. Under det senaste årtiondet ingick Skogscentralen tidsbundna miljöstödsavtal med skogsägare om sammanlagt över 38.000 hektar. I förhållande till landskapets skogsareal har det under de senaste åren ingåtts mest miljöstödsavtal i Norra Österbotten, Egentliga Finland och Egentliga Tavastland.
Numera beviljas miljöstöd i första hand för trädbevuxna särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 § i skogslagen samt för METSO-programmets bördiga livsmiljöer och livsmiljöer med stora mängder död ved.
Med miljöstöd har man i METSO-programmet skyddat mest hällmarksskog, skog nära småvatten och gammal moskog med mycket död ved. Dessutom har över 7.000 hektar värdefulla livsmiljöer med markägarens samtycke förmedlats till NTM-centralerna för beslut om permanent skydd.
Mer pengar i år
Naturvården och skyddet av privat skog påverkas mycket av den statliga finansieringen och personresurserna, som har minskat efter att METSO-programmet inleddes. I år finns det mer pengar än de senaste åren att använda på miljöstödsavtal och naturvårdsprojekt, sammanlagt 6 miljoner euro.
– METSO-programmets skyddsmål i privatskogar är utmanande. Samarbete inom hela skogssektorn och en positiv inställning bland skogsägarna till frivilligt skydd och återställande av livsmiljöer är förutsättningar för att målen ska nås, säger Riitta Raatikainen, ledande expert på naturvård vid Finlands skogscentral.
Också i Skogscentralens södra serviceområde (Österbotten, Nyland, Tavastland) har många skogsägare varit intresserade av att skydda skog. I år har sammanlagt 924.000 euro öronmärkts för skyddsersättningar. Av den summan har 218.000 euro reserverats för skogsägare i Österbotten, 265.000 för Nyland, 213.000 för Päijänne-Tavastland och 228.000 för Egentliga Tavastland.
Som det nu ser ut kommer det att sökas miljöstöd för hela beloppet. Från början av året fram till slutet av augusti hade det gjorts 10 miljöstödsansökningar i Österbotten (51 ha), 22 i Nyland (82 ha) och 16 i Tavastland (65 ha).
När skogsägarens ansökan godkänts är skogen skyddad i tio år.
Vid sidan av miljöstödsarbetet sköter Skogscentralen också förmedlingen till närings-, trafik- och miljöcentralerna om skogsägaren är intresserad av permanent skydd. I slutet av augusti hade 22 sådana förmedlingar om sammanlagt 211 hektar gjorts i Skogscentralens södra serviceområde.
Mer hyggesbränning
och död ved behövs
Den ekologiska hållbarheten i skogarna kan ökas effektivt med hjälp av METSO-programmet. Med olika naturvårds- och iståndsättningsarbeten kan livsmiljöer som förändrats av skogsbruk snabbare återställas till naturtillstånd.
Under det senaste årtiondet har naturvårdsarbeten utförts på cirka 4.700 hektar värdefulla livsmiljöer. I naturvårdsprojekten som Finlands skogscentral förberett har man iståndsatt framför allt småvatten och torvmark samt vårdat lundar och solexponerade livsmiljöer.
– Det behövs mer återställande av livsmiljöer och hyggesbränningar som bidrar till biologisk mångfald i skogarna. Ekonomiskogarna behöver mer bränt och förkolnat trä, levande naturvårdsträd och döda torrakor och lågor, säger Raatikainen.
Naturvårdsprojekten styrs genom programmen för verkställande, som ingår i de regionala skogsprogrammen. Bäst har målen i verkställighetsprogrammen nåtts i vattenvårdsprojekt framför allt i Norra Österbotten och Södra Österbotten. Flest projekt med att återställa livsmiljöer har genomförts i Norra Savolax.
Vattenskydd har varit det vanligaste projekttemat i det södra området. De kommande åren kommer man att prioritera återställande av livsmiljöer i hela området, och till planerna hör att få med även några projekt med hyggesbränning.
– Jag uppmanar skogsägarna att modigt ta kontakt om de är intresserade av ett hyggesbränningsprojekt eller om de på sina marker har en värdefull livsmiljö som kan återställas, till exempel en bäck, en lund, ett kärr eller en torvmark, säger Nina Jungell, expert på naturvård vid Finlands skogscentrals södra område.