De offentliga köken i Finland köpte förra året 6 procent mera inhemska råvaror än 2013, visar en färsk undersökning. Användningen av närproducerade råvaror varierade stort från kommun till kommun och hade inte stigit nämnvärt.
Andelen inhemska råvaror har stigit något i de offentliga köken sedan 2013 och uppgick nu till 85 procent, visar en undersökning gjord av Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet. Däremot har andelen närproducerade råvaror inte stigit nämnvärt förutom i enstaka kommuner, medan andelen i andra kommuner sjunkit.
Resultaten från undersökningen är preliminära, och presenterades av Leena Viitaharju från Ruralia-institutet här om veckan.
I undersökningen deltog 80 storkök som stått för 40 procent av de offentliga livsmedelsinköpen i Finland. Sammanlagt köpte de offentliga köken livsmedel för 340 miljoner euro 2018. Andelen inhemska råvaror hade stigit cirka 6 procent från motsvarande undersökning 2013.
– Det betyder över 20 miljoner euro mera till finländska livsmedel, sade Viitaharju.
Mest närmat i Södra Österbotten
Enligt de preliminära svaren från i år köptes den största andelen närmat i Södra Österbotten.
– De hade ökat andelen från 25 till 40 procent sedan 2013. I Norra Österbotten hade andelen stigit från 5 till över 25 procent.
I Nyland saknas ännu svaren från de största kommunerna.
– Vi hoppas att siffrorna därifrån ännu blir positivare, eftersom de preliminära svaren visar att närmatsandelen i Nyland sjunkit från 17 till under 5 procent.
Genom att jämföra hur mycket pengar kommunerna använt på närmat 2013 och 2018 kunde den regionalekonomiska effekten av storkökens inköp analyseras.
I Nyland skulle sänkningen enligt de nuvarande siffrorna betyda 3 miljoner euro mindre för Nylands BNP.
– Det motsvarar 26 arbetsår, sade Viitaharju. Jämför vi med Södra Österbotten där andelen närmat ökat har man istället vunnit 14 arbetsår och en miljon euro till landskapets BNP.
Lite mera eko
Andelen ekologiska råvaror hade också stigit något i storköken.
– I synnerhet i Sydösterbotten hade andelen ekoråvaror ökat, från 1 till 14 procent, sade Viitaharju. Där beror uppgången främst på att en stor enhet övergick helt till ekologisk mjölk.
I Norra Österbotten hade ekoråvarornas andel sjunkit från 4 till 3 procent, och i Nyland från 12 till 1 procent.
– Men där saknas igen svaren från stora nyländska kommuner, konstaterade Viitaharju.
Mest köpte de offentliga köken närproducerat bröd, bär och rotfrukter. Även köttprodukter köptes där de var tillgängliga. De regionala skillnaderna förklaras långt med att utbudet varierar per område.
– I svaren från 2013 ansågs lagen om offentlig upphandling vara ett stort hinder för att köpa närproducerade råvaror. Nu nämndes inte längre lagen.
Istället ansågs låg förädlingsgrad, små förpackningsstorlekar, varierande utbud per årstid samt avsaknaden av bud från lokala producenter vara de största hindren.
De offentliga kök som satsat mycket på närmat nämnde strategiska beslut, samarbete med lokala producenter för att utveckla varor samt ett större utbud som de viktigaste orsakerna till ökningen.
I januari 2020 kommer de offentliga siffrorna från undersökningen att publiceras av jord- och skogsbruksministeriet.