Låga lager, höga kostnader – men sämre priser. Förra veckan meddelade PAYR att potatismarknaden inte fungerar som den bör. Branschorganisationen får medhåll av ordförandena för ÖSP:s och SLC:s potatisutskott.
– Som jag ser det började prissänkningen redan i somras när det kom en relativt bra skörd av tidig- och färskpotatis. Ofta när priserna går ner under sommaren brukar det vara svårt att få upp dem under hösten. Det ser jag som en av orsakerna till de låga priserna nu, säger Kaj Hemberg, potatisodlare i Dagsmark och ordförande för SLC:s potatisutskott.
Matias Ålgars, som odlar potatis i Lappfjärd och är ordförande för ÖSP:s potatisutskott, fortsätter:
– Andra saker som påverkar är de långa avtalen som handeln gör med packerier och förädlare. Det är svårt att påverka priserna på grund av dem och handeln har en stark förhandlingsposition.
Förra veckan presenterade Potatissamarbetsgruppen PAYR att den inhemska potatismarknaden inte fungerar som en normal marknadsekonomi borde göra. Man hänvisade till att lagren är lägre än normalt och att kostnaderna är högre samtidigt som priset på potatis sjunker.
– Om situationen inte kan åtgärdas genom den normala prismekanismen kommer odlingen oundvikligen att minska och vår självförsörjning av inhemsk mat försämras, sa PAYR.
Skörden cirka 20 procent mindre i år
Årets potatisskörd blev mindre än normalt. Hemberg ger ett exempel med sorten Siikli som han tog upp i höstas.
– Normalt brukar jag få 5,5 potatislådor fyllda på ett varv på åkern, men i år blev det bara 4,5 lådor. Trots att jag bevattnat och jobbat så bidrog det utmanande vädret till att skörden blev cirka 20 procent mindre. Och det gäller också i stora drag för landets skörd i år, säger han.
– Som jag ser det blev skördarna mycket varierande i år. Det var stora skillnader mellan olika skiften, menar Ålgars.
Den minskade skörden har således bidragit till lägre lager. Men varför avspeglar inte den situationen prisbilden? Hemberg tror att det helt enkelt beror på att det inte är brist – ännu.
– Det brukar vara så här med jordbruksgrödor om hösten. Först när de börjar sina på våren blir det brist, men inte ens det behöver bidra till en höjning av våra priser. Som jag ser det lönar det sig inte att investera i ny lagerkapacitet för som det är nu får vi inte betalt för det, säger han.
Ålgars konstaterar att det också har varit låga priser tidigare men att det brukar vända.
– Marknaden brukar reda upp sig. Sedan ska vi också komma ihåg att konsumtionen av potatis har minskat med 20 procent under de senaste tio åren. Det påverkar också, säger han.
Vid senaste årsskifte införde S-gruppen auktionsförfarande för inköp av bland annat potatis. De aktörer, som har rätt att förhandla och som bjuder ut sina produkter till lägst pris, vinner. Nu har ett nytt anbudsförfrågan gjorts för nästa säsong.
– Ett sådant förfarande minskar våra möjligheter att få ett högre pris, säger han.
”Den som bjuder högst vinner”
Hemberg leker med tanken att producenterna kunde ordna en dylik auktion för handeln när det blir brist på potatis.
– Då skulle alla packerier och förädlare gå samman och bjuda ut sina produkter och den som ger högst pris vinner anbudstävlan. Så borde det alltid fungera, säger han.
Det kan mycket väl bli en realitet. För om det fortsätter så här kommer det att bli brist på inhemsk potatis i framtiden. Den dåliga lönsamheten kommer enligt de båda att på sikt påverka odlingsarealen av potatis i Finland. Det sker redan och det syns också i Lappfjärd.
– Odlingsarealen har minskat här de senaste åren. Det är tydligt och en konsekvens av läget och utsikterna, säger Ålgars.
Enligt Hemberg är det både äldre och yngre odlare som slutar.
– Om någon odlar potatis som bisyssla är det nog ett lätt beslut att ge upp om själva odlingen inte ger något. Det här är något jag ser att kommer accentueras i framtiden. Jag tror vi kommer se en minskning av antalet odlare i framtiden, säger han.
En bidragande orsak till det är inte bara ökade kostnader i insatser och förnödenheter. Certifiering av odlingen – som är ett måste för att få tillstånd att sälja till vissa aktörer inom handeln – kostar också.
– Certifieringarna medför enligt mig bara kostnader och skapar en oro för många odlare som tappar lusten för potatisodling. Det skulle vara en annan sak om det gav ett mervärde, men det gör inte certifieringarna, menar han.
Ålgars tror inte sektorn har sett alla konsekvenser av den svåra situationen ännu.
– En del har kanske köpt nästa års insatser redan innan de började stiga i pris. De som inte har det har inte fått räkningen för nästa år ännu. Så kostnaderna har inte uppstått på gårdarna ännu så konsekvenserna realiseras i praktiken senare, säger han.
Trots det svåra läget konstaterar de att det ändå måste finnas framtidstro.
– Det finns förutsättningar för en lönsam potatisodling i Finland. Och trots att det kanske är sparsamt med investeringar nu så finns det framtidstro. Det är vi som ska föra odlingen vidare, säger de.