I början av veckan informerade säkerhets- och kemikalieverket Tukes om aktualiteter inom dess verksamhetsområde. EU-kommissionen har precis fattat beslut om maximihalterna av rester av vissa verksamma substanser (MRL) i växtskyddsmedel. Ändringarna i bestämmelserna gäller maximihalterna av de verksamma ämnena acetamiprid, iprodion och pikoxistrobin och träder i kraft i EU under sensommaren 2019.
Till följd av ändringarna avlägsnar Tukes vissa användningsobjekt från tillståndet för preparatet Mospilan. Mospilan är avsett för bekämpning av skadliga insekter hos flera växter som odlas i växthus och på friland. Efter 13.8.2019 får det inte längre finnas rester av acetamiprid hos sallatsväxter (Lactuca sativa), endiv (Cichorium), spenat och mangold som odlas i växthus. De övriga användningsobjekten för preparatet Mospilan är oförändrade.
Efter 31.7.2019 får det inte finnas rester av iprodion i växtprodukter som finns på marknaden, till exempel i konserverade eller frysta produkter. Det innebär att till exempel fryst jordgubbe som behandlats med iprodion inte får säljas efter 31.7.2019.
De maximala halterna av det verksamma ämnet pikoxistrobin sjunker i alla produkter till analystoleransen 13.8.2019. Inga övergångstider har beviljats för resterna. I Finland har det funnits pikoxistrobin i preparaten Acanto och Acanto Prima och i parallellpreparaten till Acanto Prima (Maatilan Strobi AC och Maatilan Strobi AC Duo 2). Användningen av dessa preparat har upphört och preparaten avlägsnades från växtskyddsmedelsregistret 30.11.2018.
Det har varit tillåtet att använda preparatet Acanto i Finland för bekämpning av växtsjukdomar hos höst- och vårvete, korn, havre, råg, rybs och raps samt hos sockerbeta och rödbeta. Det har varit tillåtet att använda preparaten Acanto Prima, Maatilan Strobi AC och Maatilan Strobi AC Duo 2 på höst- och vårvete, korn, havre och råg. Enligt Tukes är resterna av pikoxistrobin i sockerbeta och i frön av rybs och raps mycket små i normal användning.
Bland annat dikvatpreparat avskaffas
Under 2019 avskaffas helt preparat som har dikvat, propikonatsol eller pymetrosin som den verksamma substansen. I synnerhet dikvatpreparatens avskaffande kommer att få betydelse för potatis- och frilandssektorerna.
– Vi följer med situationen och håller vårt växtskyddsmedelsregister uppdaterat, säger Kaija Kallio-Mannila vid Tukes.
Totalherbiciden glyfosat är godkänd som verksam substans i EU till och 15.12.2022. Det finns för tillfället 39 preparat på marknaden i Finland, var av 21 är godkända för konsumentanvändning.
– Glyfosatet är någonting som EU-kommissionen följer med särskilt noggrant och vad som händer efter 2022 är svårt att förutse, säger Satu Rantala vid Tukes.
Utbildning och spruttestning
I Finland utbildas alla som använder växtskyddsmedel professionellt. För tillfället har cirka 3.000 personer den växtskyddsexamen som krävs.
Från och med i år kan man också utföra växtskyddsexamen på webben. Frågorna på webben är de samma som i pappersversionen, men det är upp till arrangören, till exempel ProAgria, att sköta själva tentamen och tillhandahålla webbplattformen.
Från och med 2021 börjar testet av växtskyddssprutan gälla enbart i tre år.
– I år och nästa år gäller ändå testet fortsättningsvis i fem år. Vid spruttesterna under de senaste åren har det varit problem med bristfälligt skydd av kraftöverföringsaxlarna och kvarblivna rester av växtskyddsmedel i sprutorna. Det här riskerar testpersonalens hälsa, säger Satu Rantala och riktar en uppmaning till alla bönder som ska testa sina växtskyddssprutor fram över.
Råttgift och pollinerardöd
Rantala påminner också om användningen rodenticider, det vill säga råttgift. I Finland får man endast använda rodenticider som Tukes godkänt.
– Lantbrukare som avlagt växtskyddsexamen kan köpa rodenticider för yrkesmässigt bruk. Det krävs eget lantbruk och avlagd växtskyddsexamen, inga undantag. Om till exempel ekoodlare vill använda rodenticider måste de avlägga växstkyddsexamen, säger Rantala.
Lotta Kaila vid Tukes är väldigt oroad över pollinerardöden. 2015 och 2018 har Tukes upptäckt stora mängder dimetoat i döda bin. Man testar årligen för pollinerare intressanta odlingsväxter i en radie på fem kilometer från den plats där större mängder döda bin hittas.
– Till exempel i fjol, 2018, granskade vi 550 skiftens skiftesbokföring för att se om det finns koppling till de använda preparaten. Sannolikt kommer dimetoatfynden att få återverkningar längre fram. Att bin dör är förstås inte bra och EU-kommissionen ser väldigt allvarligt på det här, säger hon.