Enligt ett pressmeddelande från PTT:s ekonomiska forskningsinstitut har matens andel av hushållens konsumtionsutgifter under de senaste åren varit förvånansvärt stabil. Färska siffror från Statistikcentralens visar att livsmedlens och de alkoholfria dryckernas andel av hushållens totala konsumtionsutgifter ökade till 12,9 procent år 2025, jämfört med 12,5 procent året innan.
Förändringen är måttlig och bygger på preliminära uppgifter, men den avviker från den långsiktiga utvecklingen där matens andel av konsumtionen vanligtvis minskat i takt med stigande inkomster.
Under 2020-talet har utvecklingen däremot vänt. Andelen 2025 var den högsta sedan 2009. Under 2025 ökade matutgifterna snabbare än hushållens konsumtion som helhet.
Det är en positiv signal för livsmedelssektorn efter en längre period av svag ekonomisk utveckling. Matutgifternas ökning stärkte livsmedlens andel av konsumtionen samtidigt som den privata konsumtionen totalt sett minskade något.
17,6 miljarder euro på mat
Hushållen använde sammanlagt 17,6 miljarder euro på mat under fjolåret, cirka en halv miljard euro mer än året innan. Matutgifterna ökade med 3,1 procent, medan hushållens totala konsumtionsutgifter steg med endast 0,3 procent.
Merparten av ökningen förklaras av högre priser (2,2 procent), men även konsumtionsvolymen ökade (0,8 procent). Utvecklingen fortsatte den trend som syntes redan 2024, då matutgifternas volym ökade med en procent samtidigt som den privata konsumtionen i stort sett stod stilla.
Under 2025 blev skillnaden ännu tydligare: matinköpen ökade trots att hushållens totala konsumtionsvolym minskade med närmare en procent.
Färdigmat står för 10 procent
En av de tydligaste förändringarna är den växande andelen färdigmat. Färdigmat svarar nu för tio procent av hushållens matutgifter.
Förra året använde hushållen nästan 1,8 miljarder euro på färdigmat. Den ökade efterfrågan speglar både förändringar i konsumenternas tidsanvändning och måltidsvanor samt ett bredare utbud.
Konsumtionen har allt mer förskjutits mot högt förädlade produkter där en större del av mervärdet skapas inom livsmedelsindustrin och tjänstesektorn snarare än i primärproduktionen.
Förändrade prisrelationer påverkar köttkonsumtionen
Även konsumtionen av olika köttslag förändras. Enligt preliminära uppgifter från näringsbalansen för 2025 har den totala köttkonsumtionen per person varit relativt stabil under det senaste decenniet, men sammansättningen har förändrats betydligt.
Nötköttskonsumtionen per person minskade återigen tydligt efter den tillfälliga uppgången 2024. En viktig förklaring är den kraftiga prisökningen på nötkött.
Samtidigt ökade konsumtionen av griskött med nästan två procent, vilket tillfälligt bröt den nedåtgående trend som rått under de senaste åren. Det kraftigt stigande priset på nötkött har sannolikt stärkt grisköttets konkurrenskraft i konsumenternas val.
Konsumtionen av fjäderfäkött fortsatte samtidigt sin långsiktiga uppgång.
Utvecklingen inom mejerisektorn är tudelad. Konsumtionen av flytande mjölkprodukter, särskilt konsumtionsmjölk, fortsätter att minska.
Samtidigt ökar konsumtionen av olika mjölkbaserade mellanmålsprodukter, såsom smaksatta kvargprodukter och puddingar, liksom ostkonsumtionen.
Därmed förändras också olika produkters relativa betydelse i hushållens konsumtion.
Måttlig prisutveckling hittills i år
Prisökningarna på livsmedel har varit måttliga under årets första månader. Enligt konsumentprisindex var priserna på livsmedel och alkoholfria drycker i maj i genomsnitt 1,1 procent högre än ett år tidigare.
Prisökningarna har dock varit koncentrerade till vissa produktgrupper. Priset på nötkött var i maj omkring en tredjedel högre än året innan, vilket påverkar prisutvecklingen för hela köttgruppen.
Priserna på alkoholfria drycker steg med cirka sju procent, delvis till följd av förändringen i läskedrycksskatten som trädde i kraft i början av april.
Krisen i Mellanöstern har hittills inte haft någon större inverkan på konsumentpriserna på livsmedel. Effekterna når livsmedelssystemet främst via kostnader för energi, gödselmedel och transporter, vilket innebär att eventuella prisförändringar vanligen syns först efter en viss fördröjning. Om situationen i regionen lugnar sig kan det bidra till att dämpa inflationstrycket på livsmedel.
Även om priserna på olja och naturgas har vänt nedåt bedöms osäkerheten på energimarknaderna bestå, och prisvariationerna väntas vara större än normalt på kort sikt.