Img 8237
Stefan Kastus odlar huvudkål på tre hektar. Han berättar att det brukar räcka två veckor för fem personer att skörda kålen som sedan säljs till en fabrik som gör kåldolmar.
Jordbruk Livet på landet

Matskolebarnen i Vörå
bekantade sig med livet
på en lantgård

– Vi brukar ta emot barngrupper då och då, fastän vi har mycket arbete.
Det säger Stefan Kastus i Vörå som tillsammans med sin fru Hannah senaste vecka bjöd in 4H:s matskola för ett guidat besökt till deras kålodlingar och djurgård.
– Jag tycker det är viktigt att barnen får se hur det går till på en bondgård, säger han.

Det är matskolans fjärde och sista dag när Stefan Kastus tidigt på förmiddagen kommer körande i sin gröna traktor med dito släp till Rasmusgården. Här ordnar Vörånejdens 4H matskola för 8-12-åringar under den första veckan i augusti och nu ska deltagarna få åka på utfärd för att lära sig mer om en jordbrukares arbete.

Stefan och Hannah Kastus driver ett konventionellt lantbruk med en besättning på 50 dikor och cirka 1.400 slaktsvin. Odlingarna består av spannmål och vall på 165 hektar samt huvudkål på tre hektar.

Barnen får klättra upp på släpkärran som har sittbänkar längs väggarna. Efter en kort introduktion stänger Stefan kärran omsorgsfullt och kör sakta iväg med utfärdsgänget längs små åkervägar ut till odlingarna.

– Kan ni sädesslagen?, frågar han och tittar ut över fälten. Vet ni vad det är som växer här?

Barnen gissar på de sädesslag de kan. Efter några försök blir det rätt. Visst är det vete som växer här och Stefan berättar kort om vad som krävs av ett bra vete. Hur viktigt det är med goda jäsningsegenskaper för att kunna baka bra bröd och hur man får reda på det genom att räkna ut något som kallas falltal.

Matskola2
Under utflykten till Stefan Kastus odlingar och djurgård fick matskolebarnen åka med bonden själv på hans traktorkärra.

Väder, vind och skadedjur

Gänget traskar vidare över ett nyskördat kålfält. Dagen innan har Stefan låtit skörda tio ton huvudkål som samma dag åkte iväg till en fabrik i Haapamäki för att bli kåldolmar.

Kvar på marken ligger foderbladen som en grön matta. Duggregnet gör marken hal.

Längre upp på åkern finns det ännu gott om huvudkål och barnen får veta att den delas in i 50-, 80- och 120-dagars kål och att den får olika egenskaper beroende på hur länge den växer ute på fälten.

Stefan berättar också om en odlares vedermödor, om hur bonden är beroende av gynnsamt väder och om hur skadedjur och -insekter kan ställa till det.

– Vi använder oss av gula fällor som lockar till sig ”skråttarna”, förklarar han. De dras till gult och klistras sedan fast i fällorna.

– Rotmasken är värst för den är svår att bekämpa, fortsätter han. Det finns också morotsflugor som skadar morötter och bladmögel som kan ställa till det för potatisodlare.

Stefan vill gärna att de unga konsumenterna ska förstå livsmedlens värde:

– Det är en lång process att få grödorna klara och i år har det varit väldigt torrt. Gräset har vuxit bra, men spannmålen är väldigt sen då den har fått så lite vatten.

Matskola3
Ett trettiotal simmentalkor ute på grönbete närmade sig nyfiket de unga besökarna.

Kul att klappa korna

En kort traktorfärd senare får barnen träffa gårdens djur. Ett trettiotal simmentalkor ute på grönbete får genast syn på de unga gästerna, närmar sig nyfiket staketet. Barnen och korna ser på varandra en god stund. Verkar trivas i varandras sällskap.

Inne i fähuset finns fler kor som till en början är skygga för främmandet och drar sig undan på ströbädden. Stefan lugnar dem och efter en stund lockar han fram dem genom att strö kraftfoder på marken så att de kommer nära barnen som förtjust får klappa korna.

Utfärden avslutas med ett kort besök i grishuset.

Tillbaka i Rasmusgårdens kök sprider sig doften av ett kryddigt stekos och retar aptiten. Stekpannorna fräser när Isa Majabacka och Oliver Bagge steker kebabpinnar.

Tsatsikin är klar och när det bara är några pinnar kvar att steka tar verksamhetsledare Chatarina Doktar ut en plåt med rykande varma pitabröd ur ugnen. Det är dags för en avslutande lunch.

Matskola5
Hannah Kastus berättar rolig fakta som att grisar inte svettas. I stället rullar de sig i dy eller gräver en grop där de lägger sig för att få svalka.

Hälsosamt och balanserat

Matskolornas målsättning är matfostran och att främja hälsosam kost. Temat för i år är fisk.

I fyra dagar har de tolv vöråbarnen tillrett frukost, lunch och mellanmål. Chatarina Doktar som planerat menyerna säger att hon har eftersträvat en mångsidig kost och delvis har förlitat sig till tallriksmodellens rekommendationer.

Att få till en balanserad meny är en utmaning i sig då det är barnen som själva ska tillreda rätterna och äta dem. Det får inte vara för starkt, inte för invecklat. Dessutom vill hon introducera mat de kanske inte är vana vid hemifrån.

Isa Majabacka och Oliver Bagge stortrivs båda på matskolan.

– Det är roligt då man får vara med kompisar och laga mat, säger Oliver. Och all mat vi har gjort har varit god.

– Det här är den bästa veckan på hela sommarlovet, säger Isa som ofta och gärna lagar mat därhemma.

Under veckan har hon fått lära sig nya saker som att rensa fisk:

– I tisdags rensade vi abborre, mört och braxen, berättar hon.

Barnen har också haft möjlighet att visa vad de kan för sina familjer genom att bjuda in dem till en familjemiddag. Då serverades en välkomstdrink gjord på färska finländska hallon, paella med lax och räkor samt en klassisk gino – vitchokladgratinerade bär och frukt – med vaniljglass.

Matskola6
Isa Majabacka och Oliver Bagge steker kebabpinnar som ska serveras med pitabröd och tsatsiki. Båda säger att de stortrivs på matskolan.