Enligt Naturresursinstitutets (Luke) färska konjunkturöversikt för jordbruks- och livsmedelsekonomin kommer ökningen av konsumentpriserna på livsmedel i Finland att förbli måttlig 2026, trots att kostnadstrycket åter har börjat öka. Priserna väntas stiga med 2-3 procent.
De största höjningspressarna gäller mejeriprodukter, nötkött, färdigmat samt produkter vars tillverkning kräver mycket energi och importerade råvaror.
2025 steg livsmedelspriserna i Finland i genomsnitt endast 2,1 procent, även om enskilda produktgrupper uppvisade kraftiga förändringar.
Särskilt priserna på nötkött, kaffe och choklad steg snabbt till följd av globala råvarumarknader, utbudsproblem och geopolitisk osäkerhet.
– I Finland har matpriserna sedan 2021 stigit klart långsammare än EU-genomsnittet. Prisökningen har dämpats av konkurrensen inom detaljhandeln samt konsumenternas försiktighet, konstaterar forskningschef Hanna Karikallio.
I konsumtionen syns en övergång till billigare och mer lättillgängliga produkter. Konsumtionen av fjäderfäkött, frukt och bär ökade 2025, medan konsumtionen av nötkött och spannmålsprodukter minskade. Särskilt efterfrågan på färdigmat och snacks ökade kraftigt.
– Konsumtionsmönstret visar att fler äter hemma och att konsumenterna är prismedvetna. Samtidigt har distansarbetets ökade popularitet förändrat efterfrågan på mattjänster mer permanent, säger Karikallio.
En god spannmålsskörd pressade priserna
År 2025 var exceptionellt på den finländska spannmålsmarknaden tack vare en mycket god skörd. Spannmålsskörden på över 3,4 miljarder kilo var cirka 17 procent större än väntat.
Det stora utbudet pressade dock spannmålspriserna nedåt och försämrade lönsamheten på växtodlingsgårdar.
Självförsörjningsgraden på spannmål stärktes tydligt under marknadssäsongen 2025-26 tack vare den goda skörden, och särskilt självförsörjningen på råg steg till en hög nivå.
Den långvarigt svaga lönsamheten inom spannmålsodlingen börjar nu synas i minskad odlingsvilja. Höstsåddens arealer minskade med sju procent hösten 2025, och vårsädesarealerna väntas minska ytterligare 2026.
– Geopolitisk osäkerhet, gödselpriser och svängningar på energimarknaden försvårar produktionsbesluten. På många gårdar överväger man att minska gödslingen och odlingsarealen, berättar specialforskare Csaba Jansik.
Konsumtion och produktion av nötkött minskar
På den finländska köttmarknaden fortsätter övergången från nötkött till gris- och fjäderfäkött.
Konsumtionen av nötkött väntas 2026 sjunka till under 16 kilo per person. Så sent som år 2024 låg konsumtionen på 17,7 kilo per person. Samtidigt väntas produktionen av nötkött minska med sammanlagt över nio procent under åren 2025-2026.
Bristen på nötkött märktes redan 2025 i konsumentpriserna och i tillfälliga tillgänglighetsproblem, särskilt för malet kött. Bakgrunden är den långvariga minskningen av antalet mjölkkor, vilket försvagar tillgången på slaktdjur.
– Det handlar inte bara om en tillfällig marknadsstörning, utan om en mer långvarig strukturell förändring inom den finländska nötköttsproduktionen, konstaterar Jansik.
Samtidigt ökade konsumtionen av griskött för första gången på länge när konsumenterna övergick till billigare alternativ. Även konsumtionen av fjäderfäkött väntas fortsätta öka år 2026.
Mjölkproduktionen hålls stabil
Mjölkproduktionen i Finland låg 2025 nästan på samma nivå som året innan, trots att antalet mjölkproducenter och mjölkkor fortsatte minska. Efterfrågan på mejeriprodukter förblev stark både på hemmamarknaden och exportmarknaderna.
Värdet på exporten av mejeriprodukter ökade 2025 till över 500 miljoner euro. Särskilt exporten av smör, yoghurt och vassleproteinkoncentrat stärktes.
– I Finland stöds mjölkproduktionen av hög medelavkastning och stark kompetens, men förändringen i gårdsstrukturen fortsätter i snabb takt, säger specialforskare Olli Niskanen.
2026 väntas mjölkproduktionen hålla sig ungefär på samma nivå som året innan, trots att kostnadstrycket åter ökar.
Trädgårdsproduktionen koncentreras
Den totala trädgårdsproduktionen i Finland har de senaste åren hållits relativt stabil, men produktionen koncentreras till allt färre gårdar. Inom växthusproduktionen är energikostnadernas betydelse särskilt stor i året-runt-produktion med belysning.
Produktionen av tomater och växthusgurka är starkt koncentrerad till Österbotten. Närpes andel av produktionen av tomater och växthusgurka överstiger redan 60 procent.
– Inom växthusproduktionen bygger konkurrenskraften i hög grad på energieffektivitet, teknologi och optimering av produktionen, bedömer överaktuarie Anna-Kaisa Jaakkonen.
2026 väntas produktionsvolymerna inom växthusproduktionen förbli relativt stabila, även om variationer i energipriserna ökar osäkerheten på marknaden.