Markens skick och bördighet var den gemensamma nämnaren när olika experter och rådgivare föreläste för de åboländska jordbrukarna i Tuorla i Sankt Karins strax innan jul.
Nora Backlund jobbar med Maveka-projektet i Egentliga Finland. Hon berättar att projektet främst fokuserar på vattenhushållningen, hur man hanterar jordbrukets utmaningar med tanke på klimatförändringen samt lönsamheten.
– Vi fokuserar inte på lönsamheten i sig, men vi kan inte för jordbrukarna föreslå åtgärder inom vattenhushållning eller för att tackla klimatförändringen utan att beakta jordbrukets lönsamhet, säger hon.
Grundsakerna mycket viktiga
– Ett bra skifte torkar upp jämnt och snabbt, är lätt att bearbeta, är luckert, doftande och fyllt av liv samt ger en riklig och jämn skörd årligen.
Det här säger Finska Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare Peter Fritzén.
– Hur många här är husdjursproducenter, frågar han och får några nickanden och uppsträckta händer som bifall.
Enligt Fritzén är ändå precis alla odlare husdjursproducenter.
– Maskarna, utbrister han. Det är maskarna som är era husdjur. De gör ett gott jobb och andelen maskar i marken är en direkt mätare på hur åkerjorden mår. Åkerns välmående har största betydelse för dess avkastningsförmåga.
Finska Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare Peter Fritzén håller ett kort anförande som fokuserar på växtodlingens grunder.
– En åker måste vara i skick. Vi talar om vattenhushållningen, markens bördighet och dess struktur. Grundsakerna helt enkelt, det är här det börjar, säger Fritzén.
Koldioxidbildningen har betydelse
Agronom Jussi Knaapi inleder med att diskutera fotosyntesen.
– I dag utpekas koldioxidbildningen som det största miljöproblemet vi har. Trots det behövs koldioxid. Om inget koldioxid skulle frigöras ur marken så skulle till exempel en hektar växande vete kräva allt koldioxid från luften ovanför, ända upp till 600 meters höjd.
Knaapi talar också för att höja humushalten i marken. Han gör skillnad på hållbar humus och icke-hållbar. Den hållbara humusen är mer intressant ur växtodlingssynvinkel eftersom den är just hållbar, den finns också djupare i marken. Den hållbara humusen finns djupare, det är inte helt lätt att säga, kanske på 10-25 centimeters djup.
– Så kallad hållbar humus är det absolut viktigaste att få till stånd.
Ingenting växer ändå utan gödsel.
– På hösten är gödsel inte nödvändigt, men på våren behöver vi gödsel för att starta groningsprocessen, säger han.
Om vi använder allt mer organiskt bundna, långsamt lösliga eller lättlösliga näringsämnen som snabbt kan utnyttjas av växten får vi därtill en bättre näringsbalans i marken.
– Det är det här som odlingen behöver och kom också ihåg att allting är en helhet, avslutar Knaapi.