En kris kan vara ett negativt tillstånd, men också tillståndet mellan två lägen. Med hjälp av konkret och utmanande målstyrning kan vi ändå nå mål som till en början verkar ouppnåeliga.
– Hur möter vi en jordbrukare i kris och vad är ens en kris? Kris kan betyda ett negativt tillstånd, men en kris kan också vara tillståndet mellan två lägen, säger universitetslärare Peter Österberg.
Österberg är doktor i psykologi och har studerat människor i olika situationer och sammanhang. Just nu forskar och undervisar han vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.
Hans specialkunskaper finns inom företagsledning, marknadsföring och innovation. Ett av redskapen han jobbar med är målstyrning och som ansats använder han ett marknadsanpassat lärandeperspektiv (Market based generative learning). Det här för att kunna ge exempel på framtida möjligheter för branschen.
Konkret mental bild
Han uppmanar alla att framkalla en konkret och utmanade mental bild över det mål man eftersträvar.
– Målstyrning är ett bra verktyg om man vill påverka många att röra sig i samma riktning. Effekten kallas symbolisk konvergens, säger Österberg.
Målstyrning triggar motivationen och nyfikenheten och förklarar såväl prestation, lärande som kreativitet.
– Via emotioner påverkar vi själva vårt beteende i en viss önskad riktning.
Österberg uppmanar oss att sikta högt i vårt måltänkande och hålla oss med målsättningar som är lätta att komma ihåg. Motsvarande tematik har han diskuterat med Silja Lines VD då de hade som målsättning att nå upp till 1,42 miljoner besökare på deras fartyg.
– Jag sa men hej, come on, 1,5 miljoner ska ju målsättningen vara. Ingen i personalen kom ens ihåg siffran 1,42 miljoner, men med 1,5 miljoner rotade sig siffran snabbt i allas medvetande och målet nåddes dessutom i ett huj.
Abstrakt tänkande är grunden
Enligt Österberg är det människans förmåga till abstrakt tänkande som lagt grunden för olika utvecklingsprocesser i allmänhet och målstyrning i synnerhet. Det är den förmågan som fört oss från jakt- och samlarsamhället, till exempel via uppfinnandet av tunnbrödet och lantbruksrevolutionen, till ytterligare utveckling och odlarsamhället.
Till skillnad från djuren har vi en förmåga att komma ihåg saker och dessutom lära oss av det vi kommer ihåg.
– Om problemet är familjärt använder man kända strategier, det vill säga kunskap, för att nå målet, säger han.
Om problemet är komplext finns inga kända strategier att tillgå och då uppstår en kris någonstans mellan nuläge och mål. Krisen leder till en kognitiv process. En kognitiv process där man kombinerar, blandar eller smälter samman den existerande processen till ett nytt koncept.
– Och i vårt medvetande får vi sedan en kognitiv struktur med mening.