I Finland har köttproduktionen fått lida för globala problem som inte är aktuella här, konstaterar Naturresursinstitutets ledande forskare Perttu Virkajärvi. Köttkonsumtionen i västvärlden kunde minska, men då ska produktionen inte minska på de områden där den är hållbar, som i Finland.
Genom att välja inhemskt kött kan var och en göra sitt för att minska problemen från den globala köttproduktionen, sade Lukes ledande forskare Perttu Virkajärvi under MTK:s seminarium om ansvarsfullt kött förra veckan, där SLC medverkade som samarbetspart.
Problemen Virkajärvi avsåg är bland annat vattenbrist, utarmning av den biologiska mångfalden, antibiotikaanvändning, överbetning och erosion.
– Man kan glömma den ångesten genom att välja inhemskt, sade Virkajärvi. Åtta av de elva problem vi identifierat inom global köttproduktion försvinner om man väljer inhemskt kött, eller kött från en lika hållbar produktion.
Globalt talar siffrorna för sig
Virkajärvi ville inte påstå att vi i Finland skulle vara bäst eller det enda hållbara alternativet, men på global skala talar siffrorna för sig.
Ett sätt att beräkna effekten av köttproduktionen är att se på antalet djur per hektar, djurproduktionens areal i förhållande till landets areal, hur effektiv produktionen är samt hur känslig miljön i området är.
– De här siffrorna varierar väldigt mycket per land redan inom EU. I Finland har vi 0,6 djur per hektar och 8 procent av landet är i jordbruksanvändning. I Irland har de 2,0 djur per hektar och jordbruket upptar 72 procent av landets areal. Med de siffrorna är det svårt att motivera att vår köttproduktion skulle ha en särskilt stor klimatpåverkan i jämförelse med många andra länder.
Överhuvudtaget efterlyste Virkajärvi mera helhetstänkande i den debatt som förs kring köttkonsumtion. Kritiken mot köttproduktionen har i Finland fått oproportionerliga dimensioner i förhållande till effekterna.
– Det finns produktion i världen som vilken producent som helst skulle kritisera, till exempel i områden där man utnyttjar allt grundvatten som inte förnyas. Men i Finland använder vi endast någon procent av grundvattentillgångarna per år. Att vi sparar vatten hjälper inte heller de andra länderna.
Kan minska köttproduktionen men inte här
Enligt Virkajärvi har vi i västvärlden råd att minska på vår konsumtion av djurprotein, men det betyder inte att köttproduktionen måste minska just i Finland.
– Den inhemska produktionen har flera verkliga fördelar för miljön jämfört med den globala produktionen. En radikal minskning av köttproduktionen här skulle leda till ett flertal andra negativa effekter, börjande från vår ekonomi.
En minskad köttproduktion skulle också försämra livsmedelssäkerheten och självförsörjningsgraden för protein i Finland, vilket redan skett i Sverige.
– Och biodiversiteten skulle lida, eftersom 25 procent av hotade arter i Finland trivs i de vårdbiotoper som betande djur upprätthåller.
Markstrukturen och kolbindningen skulle också påverkas. En ko plus vall är nämligen något helt annat än bara en ko, påminde Virkajärvi.
– Globalt lämpar sig omkring 40 procent av jordbruksmarken främst för vallproduktion. Det kan till exempel bero på tunt jordskikt, vattenhygien, torka eller höjdskillnader.
Om marken lämpar sig för annan produktion kunde det vara energimässigt effektivare att odla grödor som går att konsumera som människoföda.
– Men i Finland är vallen relativt konkurrenskraftigt i jämförelse med baljväxter, spannmål och oljeväxter, eftersom klimatet är svalt och växtsäsongen kort.
Två timmars utsläpp
Virkajärvi hoppades att köttkritiken så småningom skulle falna och istället ge rum för debatt kring verkliga klimatlösningar.
– Om någon metod är nio gånger effektivare än en annan så borde den också få mera spaltmeter, konstaterade han.
– Se till exempel på Unicafés beslut att sluta servera kött i sina restauranger. Klimateffekten av deras beslut motsvarar två timmars utsläpp från Hanaholmens B-kraftverk, men det lyfter man inte upp.
En vegansk kost är inte heller automatiskt mindre påfrestande för klimatet än en blandkost.
– En genomtänkt allätarkost från hållbar produktion kan ha ett lägre kolavtryck än en vegansk kost som baserar sig på ohållbart producerade importvaror.