Lönsamhet och reson i debatten kring klimatuppvärmningen var bland SLC-ordföranden Mats Nylunds krav i öppningstalet till kongressen.
– Producentpriserna ligger fortfarande på en fullständigt oacceptabel nivå på de flesta produkterna. Dessutom har vi tre svaga skördeår bakom oss. Regeringen har kommit emot med krispaket, men vi vet alla att hur viktiga krispaketen än är så fungerar de på sin höjd som första hjälp. Bättre väder kan vi bara hoppas på men när det gäller våra producentpriser så är det livsnödvändigt att vi får en förändring till stånd med en snabb tidtabell. På många gårdar är den ekonomiska situationen kritisk. Om vi ska behålla den inhemska jordbruksproduktionen och livsmedelsförädlingen måste priserna upp.
– Vi vårdar vår miljö. Vi hör till de främsta i världen när det gäller djurens välfärd. Antibiotika används mycket sparsamt i den finländska djurhållningen. Vi kan följa en stor del av produkterna från jord till bord. Kort sagt, vi producerar världens renaste mat och vi får bulkpriser för den. Det går helt enkelt inte att producera premiumprodukter och konkurrera med importvaror som skulle vara olagliga att producera i Finland!
Jordbruksinkomsten har halverats på tio år
Mats Nylund påminde vidare om att jordbruksinkomsten har halverats under de senaste tio åren.
– Däremot har den totala vinsten i livsmedelskedjan hållits på ungefär samma nivå. Förädlingsindustrins lönsamhet ligger i stort sett på samma nivå som tidigare, medan detaljhandelns vinster har ökat. Vi har ett par vetenskapliga undersökningar som visat att handelsledet har en mycket stark förhandlingsposition i livsmedelskedjan och att det också förekommit osunda handelsmetoder.
Under den kommande veckan ska riksdagen godkänna en ny livsmedelsmarknadslag.
– Den innebär att vi får en livsmedelsombudsman med betydande möjligheter att övervaka livsmedelshandeln. Det är en viktig åtgärd som strävar till att förstärka primärproducenternas ställning i livsmedelskedjan.
Lagen träder i kraft från årsskiftet.
– EU-kommissionen har ett motsvarande direktiv på gång, kallat UTP-direktivet, som innehåller liknande åtgärder.
Bättre samarbete behövs
Enligt Mats Nylund är lagstiftning ett steg i rätt riktning.
– Men de lagar som nu är på kommande reglerar till exempel inte handeln som steg för steg ytterligare stärker sitt grepp om livsmedelskedjan genom att utöka sina egna märken, private labels.
SLC-ordföranden tror att private label är så etablerat att begreppet inte kommer att försvinna.
– Men det finns helt klart ett behov av att stärka livsmedelsindustrins ställning i förhållande till handeln. Det är inte rätt att den som utvecklar en ny produkt till höga kostnader kan möta en snarlik kopia med private label-varumärke en kort tid efter att produkten introducerats.
Att det krävs tvingande lagstiftning både på EU-nivå och nationellt berättar enligt SLC-ordförande Nylund om obalansen.
– Så länge priset på julskinkorna slås fast i början på året utan möjlighet till omförhandling av villkoren så är det svårt att se hur en balanserad prisbildning ska kunna fungera. En snabbare väg än lagstiftning är ett förbättrat samarbete i livsmedelskedjan och att insikten om att hela den finländska livsmedelsproduktionen står och faller med lönsamheten på gårdarna. Livsmedelskedjan sysselsätter mer än 300.000 personer. Under 2018 har vi kunnat se oroande tecken på minskande produktion i vissa sektorer. Tappad produktion är oerhört svår att få tillbaka. Eventuella luckor på marknaden både inom landet och på exportmarknaden fylls snabbt av konkurrenter.
Exporten bör växa
Ett av målen i statsminister Sipiläs regeringsprogram är att öka livsmedelsexporten och minska obalansen mellan export och import i livsmedelssektorn.
– Flera viktiga exportkanaler har öppnats. I Asien vill jag i synnerhet nämna Kina. Sydafrika är en annan viktig marknad där den finländska livsmedelsexporten har potential att växa.
Här nämnde Mats Nylund också det finsk-svenska exportsamarbetet som jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (cent) och den svenska ministern Sven-Erik Bucht (socdem) initierat.
Vidare påminde han om producentorganisationernas satsning på den internationella gröna veckan i Berling i januari.
– Vår finska broderorganisation MTK har tecknat partnerskapsavtal med världen största livsmedelsmässa Grüne Woche i Berlin. SLC deltar fullt ut som samarbetspartner med MTK. Avsikten är skapa en arena för finska livsmedelsföretag som satsar på exportmarknaden, göra Finland känt som det matland vi verkligen är och naturligtvis genom ökad efterfrågan och nya marknader få ut ett bättre pris på marknaden. Välkomna till Internationella gröna veckan i Berlin alla som har möjlighet.
Begreppen bör hållas isär i klimatdebatten
Mats Nylund är missnöjd med att många debattörer har svårt att hålla begreppen isär i klimatdebatten.
– Majoriteten av forskarna är tämligen överens om att det finns tre stora orsaker till den höjda koldioxidhalten i atmosfären och höjd medeltemperatur. De är förbränning av fossila bränslen, skogsskövling och köttproduktion. I Finland fanns det över 1 miljon kor när jag var barn för 50 år sedan. Nu finns det knappt 270.000 mjölkkor och cirka 60.000 dikor eller totalt cirka 330.000 kor. Ingen får mig att tro att klimatförändringen skulle bero på den finländska nötköttsproduktionen.
I det sammanhanget kom Mats Nylund också in på skogarna:
– I Finlands skogar har den årliga tillväxten trefaldigats på hundra år och fördubblats på 50 år. De finländska skogarna binder alltså mer och mer kol för varje år som går och följaktligen motverkar de klimatuppvärmningen. Finlands största utmaning ligger alltså entydigt på att minska förbränningen av fossila bränslen.
Finländsk kött en klimatgärning
– Detta är enkla grundfakta. Alla som läser på borde kunna ta dem till sig. Ändå är det en stor del av debattörerna som väljer att lyfta fram att vi räddar världen genom att äta mindre kött och att vi måste begränsa avverkningarna i Finlands skogar. Men enligt Finlands klimatplan på medellång sikt som bygger på vår klimatlag och på Parisavtalet så står hela Finlands jordbruk för 10 procent av Finlands totala koldioxidutsläpp, och av det står köttproduktionen för mindre än hälften.
– Sojaanvändningen, som är den största boven när det gäller skövling av regnskog, har minskat drastiskt i Finland de senaste tio åren och används knappast alls i nötproduktionen idag. Också när det gäller svin och fjäderfä går utvecklingen åt samma håll. Oftast vet de som kräver minskad köttproduktion i Finland inte vad de gör. Djurhållningen är en vidareförädling av vår åkerproduktion och står för två tredjedelar av jordbrukets omsättning. Att kräva att bönderna ska minska den inhemska mjölk- och köttproduktionen innebär att man kräver att jordbruket ska sänka förädlingsgraden och överlämna lejonparten av vår jordbruksinkomst till andra. Eftersom vårt koldioxidavtryck per producerad köttkilo är lågt är det tvärtom så att varje köttkilo som produceras i Finland i stället för någon annanstans är en klimatgärning!
Skogsägarna är klimathjältar
– Det är samma sak när det gäller skogen, fortsatte Mats Nylund. De senaste åren har våra skogar bundit över en tredjedel av hela Finlands totala klimatutsläpp. Potentialen för att ytterligare öka tillväxten är enorm. Enligt naturresursinstitutet Lukes färska forskningsrapport Metsä 150, Skog 150 så är det fullt möjligt att öka den årliga tillväxten från nuvarande 107 miljoner kubikmeter till 150 miljoner. De finländska skogsägarna satsar årligen cirka 300 miljoner euro i skogsförbättrande åtgärder och det är den överlägset största orsaken till att tillväxten i våra skogar ökar. Den finländska skogsskötseln är den bästa i världen och ur en vetenskaplig synvinkel är alltså skogsägarna de verkliga klimathjältarna.
Likväl så är det enligt Mats Nylund varje vecka någon som påstår att ökade avverkningar är samma sak som ökade klimatutsläpp eller att ökade avverkningar nollställer effekten av effektiviseringar i andra sektorer.
– I Finlands riksdag har vi ett diskussionsinitiativ om klimatpolitiken som hävdar just detta nu som bäst. Den som hävdar detta betraktar helt tydligt skogen som en avstjälpningsplats för koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Jag hävdar att ett resonemang som jämställer ökade utsläpp med ökade avverkningar innehåller lika lite logik som om man skulle hävda att en person som sänker sitt bidrag till Mannerheims barnskyddsförbund från 100 till 50 euro är lika ond som den som stjäl 50 euro.
– Det är hög tid att vi också i den offentliga debatten sätter sakerna i deras rätta sammanhang. Finskt skogsbruk är ett föredöme i världen när det gäller klimatpåverkan och vi har alla möjligheter att exportera detta kunnande.
Måste bli lättare decimera skarvstammen
Skarven har under en rad av år plågat den finländska skärgården, påpekade Mats Nylund.
– Någon snar lösning är inte i sikte trots att både nationella och regionala arbetsgrupper slagit fast att det måste bli lättare att decimera stammen. Den myndighet som ansvarar för undantagsloven, Egentliga Finlands miljöcentral, verkar snarast obstruera både mot god förvaltningskultur och mot den politiska viljan genom överlånga behandlingstider och ytterst begränsade tillstånd för decimering i de fall de beviljats.
Vargstammen exploderade
Mats Nylund påminde också om att vargstammen formligen exploderade i västra Finland senaste vinter.
– Enligt naturresursinstitutet Luke så finns 70 procent av Finlands vargstam i västra Finland idag. På SLC:s verksamhetsområde har vi inte haft bofasta vargflockar på nästan 150 år och plötsligt så finns där flera vargrevir. Lukes nya prognosmetod som beaktar också valparna visar det som vi alla uppfattat, nämligen att vargstammen i väster ytterligare ökar.
För tillfället utarbetas en ny vargskötselplan.
– Den planen måste klart bättre än idag beakta befolkningens oro, risken för skador och behovet av att eliminera problemvargar. SLC arbetar med båda ärendena.
SLC:s egen valkampanj
Under våren inför riksdagsvalet och EU-valet kommer SLC redan under valdebatten att lyfta fram frågor som är viktiga för medlemmarna.
Enligt Mats Nylund är matproduktion, skogsbruk och landsbygdsföretagande givna valteman.
– Vägnätet och servicen på landsbygden är andra teman. Markägarfrågor och markplanering är områden som växer i betydelse. Bland annat kampanjen för att få in allemansrätten på Unescos världsarvslista, som fördes helt utan att någon kontaktat markägarorganisationerna, visar att kunskapen om vem som äger marken minskat. Därför är det viktigt att sådana teman tas till diskussion.