Into The Woods 2 Webben
Skogens roll som kolsänka, resurs och hälsogarant står i centrum för det nya europeiska Bauhaus-projektet. Vid presskonferensen deltog statsminister Sanna Marin, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, Estlands premiärminister Kaja Kallas och Sveriges vice statsminister Ebba Busch.
Tema

Leder Bauhaus-projektet
in EU i de finska skogarna?

Ett nytt europeiskt Bauhaus-projekt skall utreda skogens förutsättningar för att skapa hållbara och inkluderande urbana miljöer. När initiativtagarna till projektet nyligen samlades i Finlands Naturcentrum Haltia haglade lovorden och skogsskämten, medan EU-kommissionens ordförande försökte tona ned restaureringsförordningens konsekvenser för Finland.

Det var på statsminister Sanna Marins inbjudan som representanter för Sverige och Estland tillsammans med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och andra politiker och experter den 24 november samlades på Finlands Naturcentrum Haltia i Esbo. Under rubriken ”Into the Woods” diskuterades skogens förutsättningar att skapa en kolneutral framtid både i egenskap av kolsänka och som källa för hållbart byggande i trä.

Ursula von der Leyen har tidigare beskrivit det nya Bauhaus-initiativet (New European Bauhaus) som den gröna givens ”själ”. Projektet offentliggjordes av von der Leyen hösten 2020 under hennes tal om tillståndet i unionen.

Sedermera har också en Nordic Bauhaus lanserats som nu agerade arrangör för tillfället. Det nordiska Bauhaus-projektet vill uppnå kolneutralitet på rekordtid genom cirkulärt träbyggande, hållbar formgivning samt grön och socialt rättvis omställning.

Ett nytt europeiskt Bauhaus-projektet är således en del av EU:s Green New Deal och lånar likt den gröna given sitt namn från 1900-talets stora statliga och samhälleliga omstruktureringsprogram. Det ursprungliga Bauhaus grundades av arkitekten Walter Gropius i Tyskland år 1919 som både skola och stil.

Inriktningen utgjorde något av ett startskott för den modernistiska arkitekturen och framhävde formgivningens allomfattande uppgift även inom samhällelig nydaning och social förändring. I EU:s nytappning handlar det om att kombinera den byggda omgivningen med grön och social omställning.

Finland, Estland och Sverige ansluter sig till Bauhaus-familjen

Evenemanget inleddes med att statsminister Sanna Marin hälsade alla välkomna till Haltia och underströk Finlands roll som skogsland och pionjär inom skogsrelaterade frågor. Hon påtalade skogens miljömässiga, sociala och ekonomiska möjligheter och nyttoaspekter.

– Vi har en lång tradition av byggande i trä, och nu ser vi ett växande intresse för användning av trämaterial inom byggande.

Marin påpekade att vi för att kunna uppnå kolneutralitet måste reducera utsläppen också från urbana miljöer, och här får skogen en central roll både som materialresurs och klimaträddare.

– Vi måste upprätthålla balansen mellan avverkning och biodiversitet. Skogens ekosystem spelar en livsviktig roll i våra mål att uppnå kolneutralitet.

Marin fortsatte:

– Jag vill tacka kommissionen, och dig personligen Ursula, för att du lanserat den nya europeiska Bauhaus initiativet som betonar vikten av färdigheter inom kolneutralt träbyggande. Jag är glad att vi har möjlighet att stöda detta med det nordiska Bauhaus initiativet.

Estlands premiärminister Kaja Kallas och Sveriges vice statsminister Ebba Busch gav också sina syner på Bauhaus-initiativet.

Kallas poängterade att Estlands, Finlands och Sveriges historiska, kulturella och ekonomiska erfarenhet med skog gör länderna till naturliga ledare inom EU:s skogsambitioner.

– Vi måste göra inte bara avverkning utan också bevarande av skogen lukrativt för skogsägarna, underströk Kallas.

Också Ebba Busch gav sitt stöd åt projektet, men tillade att alla skogar och skogsägare är unika och olika, och att implementera samma modell överallt inte är den rätta vägen framåt.

– Det är viktigt att ta i beaktande lokala och regionala förhållanden. Denna mångfald är en värdefull styrka och en stor möjlighet, konstaterade Busch under sitt inledande anförande.

Into The Woods 1 Webben
Statsminister Sanna Marin tillsammans med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Finlands Naturcentrum Haltia.

Balansgång mellan ekonomi och klimat

Kommissionsordförande von der Leyen framförde att byggnadsindustrin står för en tredjedel av EU:s växthusgasutsläpp, och att unionen nu efterlyser byggnader och städer som istället för att ge utsläpp kan bli kolsänkor och därmed motverka klimatförändringen.

– Med ett nytt europeiskt Bauhaus vill vi behandla dessa frågor och göra byggnadssektorn kolfri. Det gläder mig att länderna förbinder sig att bidra till en ny europeisk Bauhaus akademi för hållbart byggande, sade hon.

– Jag är tacksam för den här konferensen eftersom vi vet att skogarna är vår bästa allierade i kampen mot klimatförändringen. Vi måste skydda dem, men också jobba med dem.

Ursula von der Leyen förklarade att ansträngningarna för att implementera den gröna given handlar om att hitta den rätta balansen mellan å ena sidan utvinnande av naturprodukter för byggande och å andra sidan skogens välmående.

– Vårt gemensamma mål bör vara att hitta olika trumfkort för biodiversiteten, klimatet och ekonomin. Vi har många ambitiösa klimatmål som vi alla är överens om, men nu är det dags att visa att vi kan leverera.

Restaureringsförordningen på agendan

Under tillfället fick den samlade finländska pressen möjlighet att ställa politikerna endast en gemensam fråga, och valet föreföll givet. Frågan som ställdes gällde huruvida EU-kommissionens naturrestaureringsplaner är rättvisa beträffande kostnader, och om kommissionen kommer att göra förändringar i förslaget baserat på responsen från Finland.

Ursula von der Leyen gav inget entydigt svar, men påpekade att alla i EU kommit överens om att bekämpa klimatförändringen, och att en del av detta handlar om att upprätthålla biodiversiteten och välmående skogar.

– Vi kan lära oss av er omfattande erfarenhet gällande hur man balanserar det ekonomiska nyttjandet av skogen med skogsskydd och restaurering. Då kan kunskapen spridas i hela EU, konstaterade hon diplomatiskt.

Ursula von der Leyen framförde dock att skogen i Finland endast är till 60 procent dokumenterad och att EU:s modeller bygger på ofullständiga data.

– Endast den värsta prognosen leder till de siffror som nu skapat debatt, försäkrade hon.

– Nu handlar de om att vi tillsammans måste få fram den data som saknas och värdera skogens skick. Det är vårt gemensamma mål att skydda och restaurera skogen. För det behöver vi en gemensam approach.

Hon underströk att behövlig restaurering kommer att ske med EU-finansiering där 6-8 miljarder varje år läggs åt sidan för skogen. Hon upprepade också att det är medlemsländerna som bestämmer och att kommissionen endast ”kommenterar” planerna.

Into The Woods 3 Webben
Träbygge har blivit allt mera utbrett under senaste år.

Ursula i skogen

Kommissionsordföranden framförde upprepade gånger att EU håller starkt på subsidiaritetsprincipen, det vill säga att det är medlemsländerna som bestämmer hur skogarna skall skyddas och utvinnas ekonomiskt.

– När det kommer till implementering är det era planer, ni äger dem och ni sitter i förarsätet. Vi bara stöder er så gott vi kan.

Detta rimmar dock illa med evenemangets själva syfte – att diskutera hur de nordiska skogarna kan tjäna den gröna given. EU-politiken brukar vara full av hänvisningar till ”oss” och ”gemensamma värderingar”, och även nu var det genomgripande temat ”våra skogar” och det ”gemensamma ansvaret” för dem.

Liknande retorik riskerar negligera det faktum att livs levande individer och familjer äger skogarna, och ger dessutom föga förtroende för att skogsfrågorna i fortsättningen kan skötas lokalt. Tvärtom verkade tacksamheten bland de medverkande ländernas representanter gentemot kommissionen vara gränslös trots att Bauhaus-initiativet direkt kopplar EU:s gröna giv till den nationella skogspolitiken.

Ursula von der Leyen framförde dock under sitt inledande tal en skogsanekdot som kanske förklarar de centraleuropeiska tjänstemännens syn på skog och politik. Hon berättade nämligen om en skog nära hennes hemstad Hannover som hon promenerat i i årtionden, men som nu förändrats.

– På senaste år har jag sett den här skogen tyna bort. Också här i norr håller skogarna på att förändras med klimatet.

Anekdoten belyser hur de europeiska miljö- och naturproblemen projiceras på Finland, och hur den europeiska skoglösheten uppfattas som också Nordens framtid. Träbyggandet och en cirkulär ekonomi har goda förutsättningar för framgång i Finland, men huruvida dessa får ske organiskt på lokala villkor eller inte förblir oklart.

Att EU än en gång låtit sig inspireras av äldre tiders omställningsideologier är bekymmersamt och väcker vissa farhågor. Är det nya europeiska Bauhaus-projektet en möjlighet för skogssektorn, eller ännu en förordning i förklädnad?