Naturresursinstitutet Luke publicerade vid månadsskiftet den senaste statistiken över de inhemska producentpriserna. Siffrorna är inte speciellt överraskande, de visar att priserna har stigit med flera tiotals procent jämfört med läget ett år tillbaka.
Tyvärr framgår det inte ur denna statistik att kostnaderna har skenat i väg ännu mera. Kanske mest iögonfallande är det att potatispriset i praktiken legat ungefär på samma nivå sedan 2019, det vill säga lite på 20 cent per kilogram. De priserna har inte alls reagerat på producenternas trängda läge.
Siffrorna visar generellt på ett problem för den finländska jordbrukssektorn – vi är för beroende av den inhemska marknaden. Livsmedelsexporten borde ökas.
Livsmedelsexporten borde förstås ske i form av så förädlade varor som möjligt. Att exportera spannmål som bulkvara kan förbättra marknadsläget på hemmamarknaden – åtminstone tillfälligt. Men för att ge ett ordentligt mervärde till livsmedelssektorn och en mer beständig förändring till branschen är det mer förädlade varor som borde exporteras.
Exportsiffrorna går ändå åt rätt håll. För första gången väntas livsmedelsexporten överstiga två miljarder euro år 2022. En hel del arbete har gjorts inom Food from Finland–programmet som varit igång sedan 2014. Food from Finland har som mål att öka den finländska livsmedelsexporten till 3 miljarder euro 2025, men ännu mer skulle behövas. Vi ligger ännu långt efter våra nordiska grannländer.
Food from Finland har gjort ett bra jobb så här långt. Men finansieringen av det exportbefrämjande arbetet borde säkras för en längre tid framåt. Nu hägrar riksdagsval och det verkar som om många partier gärna skulle skära i denna typ av offentligt finansierade projekt. På längre sikt är det vare sig bra för Finlands ekonomi eller för Finlands jordbrukare.