Det är nödvändigt att Finlands statsmakt men även EU kommer jordbruket till mötes i den svåra svacka som näringen nu befinner sig i. Samtidigt är det viktigt att vi inom kåren kan visa vår vilja att hjälpa varandra för att så långt som möjligt lindra den foderbrist som redan hunnit uppstå på grund av torkan.
Det är vanligt att slaktköer uppstår under hösten, men i år torde de bli längre, åtminstone lokalt. I södra Finland märks det redan att fler djur än normalt skickas till slakt.
På slakterierna har man nu försökt prioritera avhämtningen av nöt som går till slakt så att brådskande mjölkkor har högsta prioritet. Det är i vilket fall som helst viktigt för kedjan att försöka styra slakten i en så jämn ström som möjligt så att gårdarna också kan ta emot nya kalvar för uppfödning.
Kedjan försöker lindra läget med olika åtgärder. Både Atria och HKScan har exempelvis inlett förmedling av foder.
I stället för att krossa och sprida ut halmen i samband med tröskningen har bönderna samlat och balat den för leverans till behövande djurgårdar.
Många producenter har spetsat in sig på att ta en tredje vallskörd i år för djurgårdarna. Lantbruksaffärerna och slakterierna har kommit in och lovat försöka ordna längre fodertransporter via returlast för att hålla kostnaderna på en skälig nivå.
Avsikten är att balansera utbudet med efterfrågan på foder för att så långt som möjligt undvika att djuren måste skickas till slakt i förtid på grund av foderbrist.
Det är viktigt att alla också känner sig engagerade, nöden skapar sammanhållning, gamla grannfejder läggs åt sidan, man växer inom gemenskapen och som individ.
I den vevan kan man inte låta bli att fråga sig om ordalydelsen i livsmedelssäkerhetsverket Eviras förmanande pressmeddelande från början av veckan var nödvändig i en situation där alla försöker hjälpa varandra. Det är naturligtvis bra att Evira påminner allmänheten om de utmaningar näringen har att tampas med just nu.
Men samma meddelande rymmer indirekta hot på förhand om straffrättsliga åtgärder för möjliga förseelser – ”brott mot kraven som djurskyddslagstiftningen ställer” – som alltså inte ens har konstaterats.
Vi är inte idioter. Djurbönderna vet nog att de svarar för att djuren får tillräcklig med mat och vatten i alla situationer.