Rysslands invasion av Ukraina är hemsk, orättvis och inte minst djupt orättfärdig. Ukrainarna försvarar sitt land efter bästa förmåga, men Rysslands armé är stor och det är fortfarande en gåta hur det hela kommer att sluta. Många experter bedömer att striden om Kiev kommer att vara avgörande.
Trots att Rysslands armé under månaders tid mer eller mindre omringat Ukraina med sina styrkor så kom ändå invasionen förra veckans torsdag som en chock. Människan vill inte tro på krig fastän det ser hopplöst ut. Putin och Lavrov hade dessutom in i det sista fört förhandlingar trots att invasionen redan var minutiöst planerad och överenskommen. Förhandlingarna fungerade närmast som en skenmanöver och höll upp hoppet hos väst.
Såväl president Sauli Niinistö som utrikeminister Pekka Haavisto var inte bara besvikna utan kände sig också direkt svikna. Det blev väldigt tydligt under den presskonferens som Niinistö och Haavisto båda deltog i på torsdagsförmiddagen och även senare från de diskussioner i riksdagen som Haavisto deltog i.
En mindre akut poäng som ändå kan noteras i sammanhanget är att den utrikespolitik som Sauli Niinistö egentligen byggt upp hela sitt presidentskap kring senast nu har visat sig att inte fungera gentemot en egenmäktigt agerande och fulspelande stat som Ryssland.
Ukrainarna har kämpat tappert för sitt land, men dom har en stor armé emot sig. En armé som hittills inte visat upp sin fulla kraft. Det är fortfarande oklart hur många som stupat och sårats på respektive sidor, men det torde vara säkert att säga att ryssar dött i högre utsträckning än ukrainare. 875.000 ukrainare uppges samtidigt vara på flykt från sitt hemland.
Män i åldern 18-60 år har ålagts vara kvar för att bistå med försvaret, men många andra, vanliga ukrainare med skiftande bakgrund hjälper också till med försvaret. Försvarsviljan är stor bland det ukrainska folket och enligt de senaste dagarnas medieuppgifter finns det flera människor som vill bistå med försvaret än vad det finns vapen och utrustning till.
Om Putin tror att någonting, ens en fullskalig ockupation, kan kväva den ukrainska försvarsviljan så är han ute och cyklar. Den kommer definitivt att leva vidare.
Det pågående kriget visar också både hur viktig och hur sårbar vår globala livsmedelsförsörjning är. Ukraina är ett av de viktigaste länderna för spannmålsexport och kriget kommer att påverka världsmarknadspriserna på så gott som alla spannmålsslag. Ungefär en tredjedel av det vete som rörs på världsmarknaden kommer från Ryssland och Ukraina och skeppas ut via Svarta Havet.
Nu har Ryssland genom bombning satt de ukrainska hamnarna ur funktion och blockerar sina egna. I vår kommer sannolikt en stor del av de ukrainska åkrarna att förbli osådda. Samtidigt är världens vetelager rekordlåga. I Libanon där spannmålslagren räcker bara för en månad har man redan infört ransonering. I norra Afrika är hundratals miljoner människor beroende av importspannmål och den har hittills i huvudsak kommit från Svarta Havs-området.
En annan vara som påverkas är handelsgödseln. Ryssland är inte enbart en stor exportör av gödsel, landet är också en viktig producent och står för cirka 16 procent av världshandeln med färdiga gödselmedel. Naturgas behövs vid tillverkningen av kvävegödsel så därför har tillverkningen blivit dyrare nu.
Världen står nu sällsynt enad mot Ryssland. Landet är kanske stort men det är också ensamt och isolerat på världsscenen med Kina som det uppenbara frågetecknet. Det förekommer också en hel del signaler om att vanliga ryssar börjat ifrågasätta landets krigande, men majoriteten är fortfarande tyst. De ekonomiska sanktionerna gentemot Ryssland kommer ändå hela tiden att börja bita allt mer.