Opinion

Ledaren:
Positiva framtidsutsikter
för jordbruket i Finland

Finlands jordbruk har utmaningar på grund av det nordliga läget och klimatförhållandena, men det finns också många faktorer som talar för en positiv framtid för sektorn.

För det första har Finlands jordbruk en hög grad av tekniskt avancerade och specialiserade jordbruksföretag som använder modern teknik för att öka produktiviteten. Företagen satsar på exempelvis digitalisering, precisionsteknik och förnybar energi, vilket gör att produktionen blir mer effektiv och hållbar.

För det andra finns det en ökad efterfrågan på livsmedel av hög kvalitet och ursprungsmärkta produkter, både nationellt och internationellt. Finland är känt för att ha höga standarder för djurskydd och miljö, vilket är en konkurrensfördel i en tid då allt fler konsumenter vill veta var maten kommer ifrån och hur den har producerats.

För det tredje har EU:s gemensamma jordbrukspolitik under senare år fokuserat allt mer på att stödja hållbarhet och miljöåtgärder, vilket är i linje med Finlands egna mål om att minska klimatpåverkan och skydda naturen. Detta öppnar upp för möjligheter till stöd och finansiering för jordbruket, exempelvis för investeringar i klimatsmarta teknologier och åtgärder för att öka biologisk mångfald.

För det fjärde har pandemin satt fokus på den lokala matproduktionen, och allt fler människor vill handla direkt från producenter i sin närhet. Detta kan skapa nya marknadsförutsättningar för småskaliga och lokala jordbruksföretag som har kämpat med konkurrensen från större och mer industriella producenter.

Slutligen har Finland också potential att utveckla nya grödor och produktionssätt som är anpassade till de specifika klimatförhållandena. Forskning pågår exempelvis kring odling av vissa bär- och grönsakssorter som tål kalla temperaturer, samt möjligheter att utnyttja restprodukter från skogsindustrin som råvaror i livsmedelsproduktionen.

Sammanfattningsvis finns det alltså flera faktorer som pekar på en positiv framtid för jordbruket i Finland, trots de utmaningar som sektorn står inför. Genom att satsa på innovation, hållbarhet och kvalitet kan finländska jordbruksföretag ta vara på de möjligheter som finns och bidra till en stark och livskraftig sektor i framtiden.

TEXT
Chat GTP

FOTNOT: Ledartexten är inte skriven av någon på redaktionen, utan av Chat GTP, en tillämpning av artificiell intelligens, AI.


Artificiell intelligens knackar på också hos dig

Ovanstående ledare är inte skriven av någon på redaktionen, utan av Chat GTP, en tillämpning av artificiell intelligens, AI. Chat GTP fick i uppdrag att skriva en ledare i positiv anda om framtiden för finländskt jordbruk. Inga andra instruktioner gavs.

Resultatet kom på några sekunder direkt på svenska, här ovan presenterat helt utan redigering eller korrigering. Det är alltså inte fråga om en text som finns någon annanstans, utan den artificiella intelligensen har själv ”tänkt ut” och formulerat texten baserat på information som finns tillgänglig på nätet. LF:s läsare får själv bedöma hur texten skiljer sig från en vanlig ledare där ledarskribenten för fram egna åsikter och tar ställning.

AI kommer att medföra stora förändringar, bland annat för media och den politiska diskussionen. Knappast kommer papperstidningar som Landsbygdens Folk att vara det mediaformat där AI först slår rot ordentligt. Redaktörerna kommer nog att ha sina jobb kvar så länge tryckpressarna rullar på.

Däremot trivs AI som fisken i vattnet på sociala medier. Den artificiella intelligensen, vars innersta väsen består av algoritmer, är överlägsen på att analysera och navigera sig genom de avancerade matematiska algoritmer som styr de sociala medierna. Och att få igenom det budskap som uppdragsgivaren, åtminstone ännu en människa, har gett den.

Med hjälp av AI kan generaliserande eller rentav felaktig information kring något skeende ändå sprida sig väldigt snabbt. Sällan frågar någon efter den ursprungliga källan då åsikter sprids på nätet.

Den artificiella intelligensen är också en mästare på data-analys. Analyser av stora datamängder, ”big-data”, har företag sysslat med redan ett antal år men den artificiella intelligensen, som lär sig mer ju djupare den gräver i datahögarna, för analysen till en högre nivå. AI hittar trender och signaler i datan som människan med sina förutfattade meningar har svårt att märka.

Den artificiella intelligensen kan dock inte göra politik. Den kan nämligen inte balansera olika intressen mot varandra eller vara kreativ på riktigt. Däremot kommer AI snart att kunna göra väldigt bra analyser och förutsägelser som baserar sig på den politik som förts hittills.

Det kan leda till en kraftig polarisering om vardera sidan i en politisk debatt som utnyttjar sig av AI för att skärpa de egna argumenten – utan att vilja söka kompromisser och lösningar.

Jord- och skogsbruk är en sektor där det nu redan pågår en väldigt polariserad debatt kring ämnen som klimat, miljö, köttätande och bestämmanderätt kring markegendomen. Smala rön och enskilda åsikter sprids som allmänna sanningar. Storleksordningar och tidsperspektiv fördunklas. Ännu har AI inte tagit någon stor roll i den debatten, men tangentborden smörjs i det tysta.

Med tanke på framtiden, och inför det stundande riksdagsval, är det därför viktigt att försöka skapa en lägesbild som placerar det finländska jord- och skogsbruket och dess betydelse på rätt plats i samhället. Det görs genom att verkliga människor debatterar, framför sina egna åsikter, lyssnar och försöker hitta lösningar.

Möt människan. Och för en ärlig och riktig dialog.

Det här var min sista ledare som t.f. chefredaktör för Landsbygdens Folk. Staffan Pehrman har återkommit från sin föräldraledighet vid månadsskiftet och återtar nu rollen som chefredaktör.
Mikael Jern