Opinion

Ledaren: Nya vägtrafiklagen beaktar inte det moderna jordbruket

Den 1 juni trädde den nya vägtrafiklagen i kraft. Den tidigare vägtrafiklagen var från 1981 och det säger sig självt att det hänt en del sedan dess. Bland annat har det tillkommit nya fordon och det finns också behov av nya trafikmärken.

Bland producenterna är ändå besvikelsen stor när det verkar vara så att jordbrukets fordon glömts bort i beredningen av lagen. Eller i varje fall inte beaktats. På fältet upplever man att lagen begränsar jordbrukets produktivitet samt förhindrar traktorerna och arbetsmaskinerna att hänga med i resten av samhällsutvecklingen. Strukturrationaliseringen under de senaste decennierna har dessutom lett till att gårdarnas behov av transporter på landsväg vuxit.

Den begränsning som är svårast att hantera för dagens jordbruk handlar om körhastighet och fordonsbredd. Med en över 2,6 meter bred traktor eller kombination av traktor och arbetsmaskin är den högsta tillåtna körhastigheten enligt den nya lagen 40 kilometer i timmen.

Många flytgödselvagnar, vagnar för vallfodertransport eller såmaskiner är bredare än 2,6 meter. I synnerhet i arbeten som flytgödsel- och vallfodertransport har körhastigheten på landsväg betydelse för effektiviteten i arbetet. De här fordonen är ofta en del av en maskinkedja och fordonen ska vara på rätt plats vid rätt tidpunkt.

Dagens traktorer, som är av den storlek att de används för att dra flytgödselvagnar och vagnar för grästransport, har så gott som samtliga beredskap för att köra minst 50 kilometer i timmen. Till exempel i Tyskland kan man frakta 3 meter breda jordbruksmaskiner i 80 kilometer i timmen och i Sverige i 50 kilometer i timmen, utan att man anser det vara trafikfarligt.

Men lagen hämtar också med sig andra begränsningar som verkar konstiga med tanke på dagens maskiner. Totallängden på en fordonskombination med traktor får inte vara över 16,5 meter. Det här känns minst sagt som på tok för kort med tanke på en del vagnar som används i dag.

För en fordonskombination med lastbil ligger motsvarande begränsning på 34 meter. Totalvikten på en fordonskombination får inte överstiga 44 ton. För en fordonskombination med lastbil ligger motsvarande begränsning på 76 ton.

Oavsett om det gäller traktor eller lastbil, och vad begränsningen än ligger på, ska förstås fordonskombinationen ha reglementsenliga bromsar. Har du en egentillverkad arbetsmaskin kopplad till din traktor får du köra högst 40 kilometer i timmen. Växelflak räknas enligt den nya lagen som en del av fordonets last, vilket betyder att själva flaket bara får sticka ut två meter över bakre ändan av flakväxlarvagnens chassi.

Det ska ändå sägas att den nya vägtrafiklagen hämtar med sig förnuftiga och för trafiksäkerheten viktiga saker. Om en traktor, vars högsta tillåtna hastighet överstiger 50 kilometer i timmen, har ett redskap kopplat som gör att traktorns bak- och bromlysen samt blinkers och reflexer inte syns bakåt, så måste också redskapet förses med motsvarande lysen och reflexer.

Det som lagen kanske kunde försökt stävja än mer är så kallade påkörningsolyckor. Det vill säga olyckor där snabbare gående fordon, i regel bilar, kör på en traktor bakifrån då traktorn ska vända till vänster. Det här en av de vanligaste typerna av olyckor med traktorer i trafiken och även en som ofta får mycket allvarliga följder. Alla jordbrukare som för fram stora fordonskombinationer med traktor i trafiken inser att det är av största vikt att vara förutseende.

Kostnaderna för den inre logistiken på gårdarna får inte öka ytterligare, de är redan höga, framför allt på husdjurs-, potatis-, och grönsaksgårdar. Det talas hela tiden om att också vår bransch måste göra ett effektivitetssprång. Det gör vi inte med en lag som kraftigt begränsar storleken och arbetseffektiviteten på våra maskiner. Vägtrafiklagen måste ge jordbruket möjlighet till att följa med samhällsutvecklingen som alla andra branscher.