Opinion Livet på landet

Ledaren:
Lappträsk visar vägen

Som många andra landsbygdskommuner har Lappträsk i Nyland ekonomiska utmaningar. Efter det svåra året 2019 för Finlands kommuner blev Lappträsk i fjol klassad som kriskommun. Lappträsk beslöt att hållas som självständig kommun när tre andra östnyländska kommuner; Liljendal, Pernå och Strömfors 2010 slog ihop sig med Lovisa stad. Det torde inte nu heller finnas någon större vilja bland kommuninvånarna att slås ihop med Lovisa eller med Kouvola i norr.

Tillsvidare fortsätter Lappträsk kämpa på och söker okonventionella vägar för att utveckla kommunen, få folk att flytta dit och få dem att trivas när de anlänt. Hösten 2019 inledde kommunen bland annat projektet ”Resurssmart med människoorienterade metoder” i samarbete med Aaltouniversitetet och yrkeshögskolan Laurea. Nylands förbund har beviljat projektet, som pågår ännu i år, finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Projektet går bland annat ut på att man försöker rikta fokus på ett människoinriktat tänkesätt när man utvecklar effektivare användning av resurser. I längden är målet att tänkesättet så småningom smittar av sig på företagen.

Sedan tidigare har projektet resulterat i planeringen av ett nytt och annorlunda slag av bostadsbyggande på en udde i Lappträsket, Husulabacken. Där har kommunen planlagt ett område med 12 småhus. Det intressanta är att en grupp på fyra hus ska bilda en egen helhet, så att det utöver husens egen tomt ska finnas en gemensam gårdsplan och även en gemensam byggnad, som invånarna kan utforma enligt sina egna behov, till exempel rum för en gemensam bil, en vertikalodling eller kanske ett gym.

Under beredningen av småhusprojektet på Husulabacken framkom det ofta att det finns stadsbor som gärna vill flytta till landsbygden, men många hyser olika farhågor som gör att de inte vågar ta steget.

Samtidigt påminde lokalinvånarna under de evenemang som ordnades i anslutning till projektet, att det finns tomma bostadshus i kommunen som borde utnyttjas bättre. De här två observationerna gav upphov till ett nytt experiment med att bo på prov i tomma hus på landsbygden. Kommunen försöker med det här vända sig till stadsbor som drömmar om att flytta ut på landet men inte är redo ännu. Nu kan kommunen alltså erbjuda stadsborna en chans att pröva på det. De kan sedan bestämma sig efter prövotiden, om de vill flytta permanent.

Tidningen Östnyland rapporterar att kommunen i projektets regi bland annat följt med Facebookgrupper på Internet som handlar om att bo på landet och den vägen fått en bild av intresset och eventuella utmaningar. Nu förfogar projektet redan över en lista på ett trettiotal personer som kan tänka sig att bo på prov i Lappträsk i fall en lämplig bostad dyker upp. Både småhus och radhus intresserar. De som utnyttjar möjligheten betalar hyra under den tid som boendet pågår.

Efter kartläggningen ordnade projektet under det här årets början tre digitala gruppdiskussioner bland de intresserade. Där framkom det att bekymren för att bo på landet mycket långt kretsade kring vardagliga utmaningar. Hur sköts till exempel snöplogningen på landsbygden, fungerar fjärranslutningarna och hur ska man lyckas komma med i gemenskapen?

Under den första tiden ska sakkunniga hjälpa dem som deltar i försöket att komma över bekymmer i samband med flytten.

Kommunen kartlägger för tillfället vilka bostäder som finns till förfogande. Det kan handla om fastigheter till salu eller för uthyrning eller dödsbons fastigheter som står outnyttjade. Också fritidshus kan komma ifråga. Huvudsaken är att bostaden är beboelig. Det finns i detta nu fem bostadsägare som är intresserade av att delta i försöket, men bland dem finns sådana som har flera bostäder att bjuda ut. Dessutom kan några bostäder användas för kortvarigt provboende.

Enstaka boendeförsök kan vara från ett veckoslut till flera månader, allt enligt hur den som överväger att flytta och husägaren kommer överens. Bostäderna kan vara tomma, möblerade eller delvis möblerade.

Försöket gynnar inte bara dem som överväger att flytta ut på landet. De existerande bygemenskaperna kan få nya krafter, och de fastighetsägare som ställer bostäder till förfogande, kan få hyresinkomster.

I bästa fall flyttar de provboende intresserade permanent till Lappträsk. Då blir det ytterligare inkomster av hyra eller försäljning.

I sin originalitet är projektet genialt. Det leder kanske inte till den stora rusningen ut mot landsbygden, vilket knappast heller servicenivån i landsbygdskommunerna är dimensionerad för. På bara lite längre sikt finns det i alla fall en chans för ett befolkningstillskott till landsbygden. Det betyder också högre skatteinkomster för kommunerna, vilket skulle vara mycket välkommet.

Det vore önskvärt att andra landsbygdskommuner som inte redan gjort det, startar motsvarande eller liknande projekt. Alla goda idéer, som kan få avfolkningen av landsbygdskommunerna att vända, är välkomna.

I sammanhanget kan den preliminära planen för hur Finland planerar använda EU:s stödpengar för återhämtning efter coronapandemin nämnas. Planen presenterades i början av veckan. Glädjande nog ska 220 miljoner euro av pengarna satsas på att bygga ut digitaliseringen. Hypersnabba nätförbindelser i hela landet är en del av planen. De hinner förstås inte förverkligas i en hast, men det är en positiv signal för landsbygden och då kanske i synnerhet för dem som överväger om de ska flytta ut och bo på landet.

När det gäller bostädernas skick och komfort är det kanske på sin plats att påminna om möjligheten att avskriva utgifter för anskaffning och renovering av bostadsbyggnader. Inom jordbruket är avskrivningen högst 6 procent årligen.

För anskaffning och renovering av en privat fastighet eller del av fastighet som uthyrs för bostadsändamål kan man avskriva 4 procent årligen.

Statsmakten kunde kanske komma till mötes med högre avskrivningstak på landsbygden?