Det har varit illa förr. Speciellt svinsektorn, men också ägg-, nöt- och mjölksektorerna har haft det kämpigt redan länge. Men under EU-tiden har det ändå inte varit så här usel lönsamhet och rått så här dystra framtidsutsikter inom lantbruket, dessutom för så gott som alla våra inhemska sektorer samtidigt.
Under den gångna 1,5-årsperioden har priset på handelsgödsel stigit med 95 procent och motorbrännoljan med 70 procent. Jo, de högre spannmålspriserna kompenserar, men inte fullt ut och i stora delar av landet har man dessutom ett eller flera dåliga skördeår bakom sig.
Den kostnadsökning vi sett under den senaste 1,5-årsperioden berör inte enbart det finländska lantbruket, men det är droppen som får bägaren att rinna över. Genom kostnadsökningen accentueras också de strukturella problem vi har inom det finländska lantbruket redan från tidigare.
Det är som sagt riktigt besvärligt oavsett produktionsinriktning, men speciellt husdjursproducenterna har nu hamnat i kläm. Priset på foderkorn har under den gångna 1,5-årsperioden tid stigit med 84 procent. Slaktsvinsproducenterna står inför ett läge där varje uppfödd gris potentiellt bara kan förvärra det underskott man gör. Nötköttsproducenterna har det också motigt just nu. Att producera en liter mjölk kostar enligt uppgifter från ProAgria ÖSL 53 cent per liter just nu när det som producenten på C-området får i slutändan ligger på ungefär 50-51 cent per liter, mjölkstödet inkluderat.
I veckan kom resultaten från SLC:s medlemsundersökning med fokus på lönsamhet. Där har vi fått det i svart på vitt att lönsamheten under den senaste tiden klart försämrats i alla produktionsinriktningar och i samtliga SLC:s medlemsregioner. Medlemmarna verksamma inom den enmagade sektorn och växtodlingen har redan tagit till anpassningsåtgärder i sin verksamhet.
Medlemmarna har i allmänhet förtroende för sina banker och understryker också att bättre verktyg för uppföljning av ekonomin behövs på gårdsnivå. Medlemmarna har en gemensam uppfattning om att det enda som på allvar och längre sikt kan förbättra lönsamheten är högre marknadsintäkter, inte stödåtgärder. Medlemmarna som tagit del i undersökningen betonar också hur viktigt det är med den egna orken och kollegors stöd i det dagliga arbetet.
Lönsamhetskrisen för det finländska jordbruket är både djup och akut. Det är svårt att se hur vi överhuvudtaget ska kunna gå vidare med en bibehållen inhemsk livsmedelsproduktion utan en rättvisare fördelning av vinsterna i livsmedelskedjan. För bonden kommer det tyvärr att bli ännu sämre förrän det blir bättre.