Ledaren:
Ett Natomedlemskap är
den bästa garantin för säkerhet
och stabilitet som står till buds

I Yles senaste opinionsmätning i mitten av mars var 62 procent av de tillfrågade finländarna för ett finländskt Natomedlemskap. Nej-sidan har krympt till 16 procent. 21 procent kan inte säga vad de tycker.

Aldrig tidigare har en så här stor andel av finländarna varit för ett Natomedlemskap. Bara några veckor tidigare var det första gången som en majoritet, över 50 procent, i en Ylemätning var för ett Natomedlemskap och så sent som i februari gjorde Helsingin Sanomat en opinionsmätning som berättade att 43 procent var för ett medlemskap.

I stället för att traditionellt vara reserverade är en klar majoritet av finländarna nu för ett Natomedlemskap. Den exceptionellt snabba opinionsförändringen baserar sig på en uppfattning om att Finlands militära säkerhetsmiljö har förändrats i grunden och att hotet från Ryssland har ökat.

Droppen som fått bägaren att rinna över är givetvis Rysslands invasion av Ukraina. En klar majoritet av finländarna verkar också anse att Finland bör fatta beslut om ett Natomedlemskap före utgången av det här året.

I samma opinionsmätning av Yle frågar man också hur man skulle ställa sig om Sverige skulle besluta att ansöka om ett Natomedlemskap. I det fallet svarar 77 procent av finländarna att de stöder att Finland går med. Ett stöd från den högsta statsledningen skulle också öka finländarnas stöd för ett medlemskap. Om den högsta statsledningen uttrycker sitt stöd för ett medlemskap skulle 74 procent av invånarna också göra det.

Hittills har varken president Sauli Niinistö eller statsminister Sanna Marin tagit ställning i frågan. Sauli Niinistö talar, som vanligt får man nästan säga, i gåtor medan Sanna Marin nyligen höll ett anförande för Sdp:s partifullmäktige där samtliga hänvisningar i hennes tal tyder på att hon stöder ett finländskt Natomedlemskap. Troligtvis har hon redan bestämt sig men vill inte säga det, eftersom partifältet måste få säga sitt. Sdp brottas fortfarande med arvet efter Tarja Halonen och Erkki Tuomioja där att ens nämna ett eventuellt Natomedlemskap var som att svära i kyrkan.

Centern har motsvarande bryderier och där vill man invänta sommarens partikongress. När det gäller partiernas ställning till ett Natomedlemskap fälls avgörandet hos just de här två partierna i och med att de övriga redan har sin ställning klar. Vänsterförbundets Li Andersson har dessutom sagt rakt ut att ett Natomedlemskap inte längre är en tröskelfråga för partiets regeringsmedverkan.

Den förebyggande effekten gentemot eventuella framtida ryska aggressioner och terrorattacker är den största fördelen med ett finländskt Natomedlemskap. En annan fördel handlar om Finlandsbilden i världen, att andra länder skulle uppfatta Finland som ett tryggt land. Det här har betydelse med tanke på ekonomin och utländska företags vilja att investera här hos oss.

Ett Natomedlemskap är helt enkelt den bästa garantin för säkerhet och stabilitet som står till buds för Finland. Det betyder inte att det inte skulle finnas risker förknippade med det, men riskerna är sannolikt mindre än om vi fortsättningsvis förblir utanför. Att förbli utanför Nato i det här förändrade säkerhetsläget i Europa är också ett val och vilket säkerhetspolitiskt val Finland än gör kommer det att få konsekvenser.