Det har länge talats varmt för att öka odlingen av proteingrödor i Finland. Kanske främst med tanke på öka självförsörjningen av proteinfoder och minska beroendet av importerad soja. Men det handlar också om att öka användningen av inhemskt växtprotein som livsmedel.
Det finns goda orsaker för jordbrukaren att odla proteingrödor, alltså baljväxter. Baljväxter som ärter eller bondbönor har ett bra förfruktsvärde och passar bra som avbrott i en ensidig spannmålsväxtföljd. Som kvävebindande växter minskar de behovet av att gödsla med kväve, det är bra både för klimatet och odlarnas plånbok.
Jord- och skogsbruksministeriet har nyligen låtit göra en utredning kring livsmedelsanskaffningarna inom den offentliga sektorn. Där framkom bland annat att användningen av baljväxter och växtproteinprodukter har ökat tydligt under de senaste åren och trenden verkar fortsätta.
Samtidigt var andelen inhemsk råvara lägst i just det produktsegmentet. Endast 11 procent av de som deltog i utredningen meddelade att över 90 procent av baljväxtprodukterna som köptes in var inhemska.
Det senaste årtiondet har många livsmedelsinnovationer med växtbaserade proteiner som råvara dykt upp med buller och bång på den inhemska marknaden – men många har sedan också helt försvunnit. Hur de växtproteinbaserade produkter som finns i butikshyllan om några år ser ut eller smakar vet ingen nu.
Ännu mindre vet vi vilka varumärken som kommer att vara populära. Det som ändå kan sägas med rätt stor sannolikhet är att produktsegmentet inte kommer att försvinna utan snarare växa.
Många av de finländska matinnovationer som gjorts inom sektorn har baserat sig på baljväxter som också odlas i Finland, främst ärter och bondbönor. Men det krävs mycket mer än att bara odla baljväxter. Förädling av råvaran behövs. Det räcker inte heller att enbart mala ärter och bondbönor.
En viktig ingrediens i de flesta växtproteinbaserade produkter är ärtprotein som i dagens läge inte tillverkas i Finland. Istället importeras ärtprotein från andra länder i Europa. Det är egentligen rätt märkligt att inget företag i det finska livsmedelsklustret ännu har sett potentialen – trenden med växtproteiner i maten har ju redan pågått i många år.
Inte heller i Sverige har det funnits någon framställning av proteinkoncentrat från svenska baljväxter. Men det ändrade senaste vår då bolaget Gropro startade en anläggning i Skåne. GroPros fabrik använder inte samma traditionella krossningsteknik som äldre anläggningar, utan använder tryckluft och vibrationer i sin process för att åstadkomma ett ärtmjöl med en proteinhalt på 50 procent.
Anläggningen är inte så stor, den producerar 60-70 ton ärtprotein i månaden. Investeringen i anläggningen gick på ungefär fem miljoner euro.
Vem i Finland kunde då haka på utmaningen och bygga en ärtproteinfabrik? Blicken riktas först mot livsmedelsindustrikoncernen Raisio, som har ett en god soliditet och säkert letar efter nya möjligheter att utvidga sin verksamhet. Raisio gav sig dessutom in i växtproteinbranschen 2021, genom köpet av Verso Food. Bolaget är bekant för konsumenterna genom varumärken som Beanit och Härkis.
En ärtproteinfabrik skulle också passa bra in i Raisio-koncernens strategi, eftersom som en av tyngdpunkterna är just växtproteiner. Så Raisio, hur är det – antar ni utmaningen att bygga Finlands första ärtproteinfabrik?