Opinion

Ledare: Utmaningar för HKScan

Om det är något mer eller annat på gång inom slakterikoncernen HKScan än uppenbara svårigheter med ekonomin får vi kanske veta någon gång i framtiden i fall någon i den inre kretsen kommer att ta bladet från munnen.
Just nu vet vi åtminstone att koncernen gör brakförlust för fjolåret, det vill säga andra året i rad. Styrelseordföranden byttes ut i november och en ny verkställande direktör, Tero Hemmilä, har utsetts trots att han tillträder sin tjänst först i vår.

Spekulationerna och även samtalen går heta, den största ägaren, andelslaget LSO har pekats ut för maktspel, men tillbakavisar å det bestämdaste att det skulle förhålla sig så.

Till bilden hör att tre styrelsemedlemmar ganska plötsligt och resolut lämnade sina poster i HKScans styrelse ett par veckor efter beslutet att utse ny styrelseordförande och verkställande direktör.

HKScan ska i dagarna informera om tidpunkten för en extraordinarie bolagsstämma för att fylla tomma styrelseplatser.

Ganska klart är att LSO har tagit skeden i vacker hand. Man kan förstås klassa LSO:s beteende som en form av maktspel i vilket fall som helst, men det är å andra sidan lika anmärkningsvärt att man har låtit utvecklingen hålla på så här länge. Visserligen har inte de verkställande direktörerna för HKScan varit långvariga under de senare åren, men det har inte räckt att byta vd för att få koncernen in på en hållbar kurs. Inte ens att låta spar- och effektiveringsprogram och skärpta effektiveringsprogram följa på varandra.

Marknadsvärdet på hela koncernen beräknas enligt Talouselämä från mitten av december vara nere i cirka 100 miljoner euro, trots att koncernen omsätter för 1,8 miljarder och har ett substansvärde på 341 miljoner euro.

Nettoskuldsättningsgraden var efter perioden januari–september i fjol kring 90 procent.

Svårigheterna med att få fjäderfäenheten i Raumo in i en hållbar produktion står för en stor del av koncernens dåliga ekonomiska resultat. Av förlusten på närmare 46 miljoner euro under de tre första kvartalen 2018, står enheten i Raumo för närmare 31 miljoner. Ökade produktionskostnader, materialsvinn, utebliven försäljning och krympande marknadsandeler uppges ligga bakom svårigheterna i Raumo.

HKScans verksamhet i Sverige och Baltikum har under samma period gått på blygsamma vinster, vilket väger lätt mot brakförlusten i Finland och en förlust på 3,5 miljoner i Danmark.

Saken blir inte bättre av att resultaten har varit tveksamma en längre tid men orsakerna har varierat. En större förlust gjorde koncernen dock först 2017 och då uppgavs också fjäderfäenheten i Raumo bland de största orsakerna.

Är HKScan i behov av nytt ägarinflytande, någon som kan se på verksamheten med nya ögon?

Inom hela slakterisektorn lär vi i vilket fall som helst lida av överkapacitet och brist på produktivitet.

Det är säkert att förenkla problematiken när man hänvisar till Atria som kan visa på bättre resultat överlag trots att man också där har kämpat sig igenom svåra perioder. För Atria har verksamheten i Sverige i övrigt dragit ner resultatet under de tre första kvartalen 2018, inte minst på grund av utmaningar i fjäderfäsektorn. Det handlar om ett minus på 6 miljoner euro. I Ryssland var Atrias minus efter perioden januari–september 1,4 miljoner euro. I övrigt visar dock Atria i huvudsak plus för de tre första kvartalen.

Att HKScan och Atria skulle börja samarbeta med tanke på en fusion skulle kanske gynna bondekooperationen men det skulle knappast vinna gehör hos våra konkurrensmyndigheter – åtminstone inte utan villkor.

Om HKScan däremot allierar sig med en annan koncern inom exempelvis EU, så granskas företagens inflytande på konkurrensen i hela unionen, inte bara nationellt.

Svenska Lantmännen som i övrigt har stärkt sitt grepp runt Östersjön har varit med i spekulationerna efter ett betydande övertagande av aktier i HKScan för ett par år sedan från dåvarande Sveriges Djurbönder. En knapp vecka före jul meddelade dock Lantmännens verkställande direktör Per-Olof Nyman till Maaseudun Tulevaisuus att det svenska kooperativet inte har planer på att skaffa större andelar i HKScan. Lantmännen håller sig till växtodlingskedjan enligt Nyman, som också är den ena av kooperativets två representanter i HKScans styrelse. I övrigt har man från Lantmännen legat väldigt lågt när det gäller de senaste veckornas händelser i köttkoncernen.

Andra alternativ som kan finnas i bakgrunden är Danish Crown som tidigare har samarbetat med HKScan, bland annat i Polen, och som köpte upp Ugglarps slakteri i Skåne och senare Kalmar Läns Slakteri efter att HKScan kunde förverkliga sitt köp av Swedish Meats 2007. Det finns en risk att det alternativet skulle öka trycket på import till Finland av i synnerhet svinkött från Danmark och övriga Europa.

Danish Crown har emellertid riktat sina aktiviteter mer mot andra håll i Europa än Norden och just nu lär inte heller den danska köttjätten ha överlopps likvida medel som väntar på placering. Tvärtom kämpar Danish Crown med vikande vinster och akuta svårigheter, bland annat med sin verksamhet i Storbritannien. Koncernen har också skjutit upp tidigare planerade investeringar i hemlandet.

Det här pekar i vilket fall som helst i den riktningen att HKScans utmaning blir att på egen hand försöka ta sig fram till ett bättre läge. Det betyder naturligtvis också att LSO:s inflytande består åtminstone tillsvidare.