Opinion

Ledaren: Allas vårt väder

Vädret är det överlägset viktigaste redskapet i jordbrukarens verktygsback. Det är det som i slutändan har störst inverkan på skörden och avkastningen. Trots det är det ett redskap vi inte kan göra någonting åt. Eller? Det här har i varje fall varit det traditionella sättet att tänka för jordbrukare genom tiderna. Herren tager och herren giver. Bonden Paavo grävde dubbelt flera diken och fortsatte att streta på.

Efter en sådan inledning på odlingssäsongen som vi haft här vid sydkusten är det ändå lätt att börja tro att någonting förändrats. Vi hade en otroligt mild vinter - nästan helt utan minusgrader - som följdes av en april månad som var varmare än vanligt. Vi hade högt vattenstånd så gott som hela vintern och våren. Maj var igen svalare än vanligt vilket gjorde att groningen gick inte riktigt tog fart. Juni blev i sin tur mer eller mindre stekhet, men försommartorka är i och för sig ett bekant fenomen i södra Finland. Och nu går vi in i juli medan rikliga regn håller på att skölja över de södra och särskilt de sydöstra delarna av landet. Tiodygnsprognosen lovar likaså ostadigt väder. Har någonting hänt? Har vädret blivit mer extremt? Så känns det onekligen. För en som är så beroende av vädret som en odlare är känns det som att det antingen är den ena eller den andra ytterligheten som gäller. Lagom har blivit sällsynt när det kommer till väder.

Stormen Päivö drog för några dagar sedan in över landet och gjorde hundratusentals hushåll utan el. Enligt Finsk Energiindustri är elnäten på en del orter fullständigt förstörda vilket gör att reparationerna drar ut på tiden och under tiden får många hushåll klara sig utan el. Elbolagen har under det senaste årtiondet ersatt luftledningar med markledningar och stöds av staten för det här arbetet. Också vårt skogsbruk har tagit mycket stryk av stormar. Senast i fjol slog Alfrida (Aapeli) till hårt mot skogarna på Åland och i Österbotten med omfattande ekonomiska skador som följd.

Är det kanske så att klimatförändringen nu börjar synas i hur vädret ter sig också här i Finland? Under 1900-talet steg den globala genomsnittstemperaturen med 0,74 ± 0,18 °C. Klimatmodeller sammanfattade av FN:s klimatpanel (IPCC) förutspår en fortsatt uppvärmning fram till år 2100 med mellan 1,1 och 6,4 °C. Jordbruket är bland de mest klimatkänsliga branscherna.

Det har uppskattats att klimatförändringen också har positiva effekter på det finländska jordbruket, till skillnad från vad som är fallet i många sydligare länder. Jordbrukets lönsamhet förbättras sannolikt av att uppvärmningen förlänger odlingssäsongen och flyttar odlingsgränsen norrut för många produktionsgrödor. Det kan kanske bli lönsamt att odla för oss nya grödor med bättre avkastning, som majs. Om vi vill dra nytta av den stigande temperaturen måste vi anpassa oss och till exempel förädla fram sorter som lämpar sig för de nya förhållandena och även bli bättre på bevattning. Med tiden kan trots allt en kraftigt stigande temperatur inverka negativt även på det finländska jordbruket, vilket förstås minskar den ekonomiska nyttan. Till exempel kommer kostnaderna för bekämpning av sjukdomar och skadeinsekter sannolikt att öka. Uppvärmningen kan också orsaka problem för utsädesproduktionen. Dessutom kan tillväxten i allmänhet begränsas av torrare somrar.

Allt det här har vi vetat en längre tid. Frågan är närmast om vi redan nu börjar se kortsiktiga effekter av klimatförändringen i vädret varje dag? Här i Finland hör vi inte till de mest utsatta men det är ändå sannolikt att vi ser effekter av klimatförändringen också på kort sikt. En del effekter känner vi kanske inte till helt och hållet än, andra är betydligt lättare att förutspå. Det behöver verkligen inte enbart handla om temperatur och nederbörd i sig. Två effekter kan vara att vädret blir mer extremt och att de olika väderperioderna håller i längre tid än de gjorde förr.

Samtidigt har vädret över tid alltid förändrats. Man måste kunna inse det och på samma gång inse att klimatförändringen orsakad av den globala uppvärmningen är ett faktum. Då har man förmåga att kunna anpassa sig till det väder och de odlingsförhållanden som råder i morgon.