Laxaback
Jordbruk SLC

Laxåback:
Lönsamheten fortfarande
för svag på gårdarna

Gårdarnas lönsamhet är fortfarande allt för svag. Det tvingades verksamhetsledare Jonas Laxåback konstatera i sin översikt på ÖSP:s höstmöte. Det är kanske ännu värre att en omedelbar förbättring inte är i sikte.

– Vid en lönsamhetskoefficient på 1 räknar man med en timlön för jordbrukarna på cirka 15 euro. Men naturresursinstitutet Luke visar emellertid på en beräknad lönsamhetskoefficient i år på 0,29 för alla gårdar, vilket innebär cirka 4 euro i timmen. Spannmålsgårdarna och fåruppfödarna ser ut att få de sämsta siffrorna, minus 0,04. Detta alltså trots ett högre spannmålspris, men många har tydligen fått allt för små skördar.

Mjölkgårdarnas beräknade lönsamhetskoefficient rör sig kring 0,34 i år.

– Regeringen har satt som mål att jordbruket skulle uppnå bättre lönsamhet under regeringsperioden, men det har inte riktigt gått så.

Vidare hänvisade Jonas Laxåback till utredningsmannen Reijo Karhinens specialrapport om sätt att förbättra jordbrukets lönsamhet. Rapporten skulle komma ut i januari.

– Det handlar om ett politiskt dokument. Vi hoppas verkligen att den regering som utses efter riksdagsvalet i vår tar de förslag som rapporten kommer med på allvar, sade Jonas Laxåback som också påminde om att SLC har blivit hört under Karhinens arbete.

Villkoren skärps i landsbygdsprogrammet

Verksamhetsledaren tog även upp de korrigeringar i landsbygdsutvecklingsprogrammet för fastlandet som fick offentlighet nyligen. Korrigeringarna innebär sänkningar i finansieringen av miljöersättningarna 2020 från 240 miljoner euro per år till 150 miljoner, eftersom pengarna helt enkelt är slutanvända.

– En del av sänkningen kunde visserligen undvikas genom att flytta pengar från oanvända moment, sade Jonas Laxåback. Därför kan nivån nu hållas på 150 miljoner, medan den tidigare var nere i 94 miljoner.

Det är bland annat det här jord- och skogsbruksministeriet avser när ministeriet talar om mer finansiering. Nya avtal om miljöersättning kan dock inte göras 2020, men de förlängs med ett år för dem som vill.

– Om man vill vara med i framtiden kan det vara bra att förlänga avtalen, eftersom de som varit med tidigare brukar ha förtur i kommande förbindelser.

Det blir dessutom preciseringar, i praktiken skärpningar, 2020 av de gårdsvisa och skiftesvisa åtgärderna.

Ersättningen för den gårdsspecifika åtgärden ”balanserad användning av näringsämnen sänks från 54 och 200 euro per hektar till 17 och 80 euro.

Inga nya ekoavtal i vår

– Anslaget för ekologisk produktion har däremot använts fullt ut, sade verksamhetsledaren. Från och med i vår kan man alltså inte längre teckna nya avtal.

Nivån på LFA-stödet kan i alla fall bibehållas och i stödet för fri grisning inom djurvälfärden utlovas en höjning.

– Det är nu frågan vad följande regering kan göra för att korrigera landsbygdsutvecklingsprogrammet i en gynnsammare riktning.

Avgörande år nästa år

I övrigt blir 2019 något av ett avgörande år för den nationella och för den gemensamma jordbrukspolitiken i framtiden, sade Jonas Laxåback.

– Jord- och skogsbruksministeriet har redan hunnit tillsätta 4 arbetsgrupper plus en strategiarbetsgrupp, som ska lägga upp en nationell jordbruksstrategi. Dessutom finns det planer på närmare 30 områdesvisa workshoppar och 10 diskussioner inom de enskilda produktionsgrenarna.

– Avsikten är att det ska finnas möjlighet att påverka innehållet och vi tar gärna emot förslag, uppmanade verksamhetsledaren. Vi har krävt att tvärvillkoren ska bort eller reduceras kraftigt i den kommande gemensamma jordbrukspolitiken. Det ser också ut att bli tillfället liksom avvecklingen av förgröningsstödet, men i stället kommer det nya krav. Vi kan inte ännu säga om byråkratin ökar eller minskar. Vi räknar i alla fall med att kravet på ibruktagandet av riskhanteringsverktyg ökar. Jordbrukarna har blivit mer beroende av marknaden, och producentpriserna har fluktuerat mer nu än tidigare, det innebär också att vi måste ta i bruk nya verktyg.

Minskningar i långtidsbudgeten

I vår kommer EU-kommissionen även att presentera sitt förslag till långtidsbudget för de följande 7 åren. Det torde innebära minskningar i finansieringen av jordbruksstöden till Finland med 421 miljoner, alltså 60 miljoner per år.

Det är i synnerhet andra pelaren det vill säga landsbygdsutvecklingsersättningarna som drabbas, minskningen är där 336 miljoner under 7 år.

Verksamhetsledare Laxåback berättade vidare om det nationella stödpaketet som undertecknades i tisdags. LF redogör för de nationella stöden på annan plats här på webbsidan.