I september 2017 drog stora två orkaner härjande fram över den karibiska övärlden. Först kom Irma, och bara tio dagar senare den ännu våldsammare Maria, styrka 5 av 5 möjliga.
Befolkningen på den lilla ön Dominica blev hårt prövad. Ett femtiotal människor omkom. Maria blåste bort taken på 95 procent av husen. Fortfarande står många byggnader täckta av presenningar, utan tak. Långtifrån alla har råd att reparera, men får klara sig med improviserat boende hos släkt och vänner. Det råder också stor brist på kunniga hantverkare.
Orkanerna raserade inte bara husen, men också växtligheten. Skogar och odlingar sopades bort, de livsviktiga kokospalmerna knäckte som tändstickor. Häftiga regn förorsakade översvämningar och jordskred.
Möjlighet till nystart
Jag träffar Ricky Brumant, en synnerligen engagerad och inspirerande person. Hans titel är Director for Agriculture, ledare av Lantbruksministeriet. Med smittande entusiasm berättar han om planerna för öns framtid, när det gäller jordbruksnäringen. Eller egentligen för öns framtid överhuvudtaget, eftersom allt hänger ihop, säger han.
– Det har varit en otroligt svår situation efter orkanerna, då nästan allt blev förstört. Vi stod med en hel massa pusselbitar, som måste sättas ihop igen. Orkanerna tvingade oss att göra det på ett nytt sätt. Man kan säga att Maria i viss mån gav oss möjlighet för att nystarta och planera mera strategiskt. Vi ser annorlunda på saker och ting nu än före orkanerna, också bönderna.
Ricky Brumant poängterar att alla måste inse hur viktigt det är att stöda lantbruket. Också skolbarnen ska lära sig det, undervisningen blir därmed annorlunda än förr. Barnen måste förstå vilken avgörande roll lantbruket spelar.
– Vi ska äta vad vi själva odlar, och sluta importera en massa konserver och plastförpackade varor från USA, som vi tidigare gjort. Man kan också odla på sin egen bakgård, säger Ricky Brumant.
På de karibiska öarna i allmänhet är det förvånansvärt svårt att hitta lokalt odlade produkter i supermarketarna. Ofta är det bara på särskilda ”Farmers markets”, öppna någon timme lördag morgon, att man kan köpa färska grönsaker. Detta till trots för att klimatet är perfekt.
Klimatrobust samhälle
Dominicas ledning har som mål att göra det egna landet till det första klimatrobusta i världen. Tankegången är helt ny. Ända från början ska människorna tänka på att allt hänger ihop, ha en holistisk syn på hela samhället.
– Allt vi arbetar med ska handla om att göra landet mera robust, motståndskraftigt mot kommande naturkatastrofer. Vi ska bygga bättre hus, se till att bönderna odlar mera och bättre, att maten är hälsosam. Vi ska hålla sjukdomar borta från växter och djur. Vi ska testa nya varianter av grödor, som bättre kan motstå både torka och översvämningar, säger Ricky Brumant med entusiasm och övertygelse i rösten. Och han konkluderar:
– Det viktigaste är vem som styr landet. Lantbruksministeriet kan inte göra det allena, alla ministerier måste samarbeta för en hållbar utveckling.
Ricky Brumant berättar om CREAD, paraplyorganisationen som ska se till att samarbetet blir av. Förkortningen står för Climate Resilience Execution Agency for Dominica – ungefär ämbetsverket som övervakar att det sker en motståndskraftig utveckling på alla fronter i Dominica.
– Varje ministerium har ett ben med i uppbyggnaden. När det kommer nya orkaner måste vi vara säkra på att det inte blir problem med hamnarna, med transport av livsmedel, eller lagring av mat. CREAD utvecklar program för hur det hela ska gå till.
– Informationsteknologin ska utvecklas och utvidgas. Vi upprättar en databas över alla bönder. Vi registrerar varje lantbrukare, hur många män, hur många kvinnor, hur unga eller gamla de är, vad de odlar. Böndernas medelålder är 55 år. Dominica har 7-8.000 lantbrukare av en befolkning på 70.000. Vi stöder bönderna, de utgör grunden för framsteg och succé, säger Ricky Brumant.
– Och vi börjar från gräsrotsplanet: Om din dotter har förlorat sina skor, som hon behöver för att kunna gå i skola, så är det det viktigaste att ta hand om!
Ekonomiskt stöd
Ricky Brumant berättar att Dominica fått ekonomisk hjälp från många håll. Världsbanken har gett stort stöd, likaså internationella organisationer som FAO, IICA, UNDP, ILO och DFID.
- Vi vet att det kommer torka och stormar också i framtiden, vi måste vara förberedda på ett helt annat sätt än tidigare. Men vi har goda tider framför oss inom livsmedelssektorn – den går mot en ljus framtid. Nyckeln till ett lands existens och framgång ligger i dess jord, och hur man brukar den, säger Ricky Brumant.
Dominica är en ung och vulkanisk ö, med fruktbar jord, men många branta sluttningar. Därför är det viktigt att bygga terrasser, så man kan utnyttja vattnet bättre. Lantbruksministeriet håller ett vakande öga på vilka grödor som passar bäst på olika delar av ön.
– Redan dag 17 efter Maria kunde vi få grönsaker på bordet, som vi hade sått så snart som möjligt, berättar Ricky Brumant. Ett par veckor senare var sallat och matbananer klara.
Klimatet på Dominica är tropiskt och regnigt. Den viktigaste lantbruksprodukten är bananer – både vanliga bananer och plantains, smakliga matbananer som måste stekas eller kokas.
Man odlar också kokospalmer i stor stil, samt citrusfrukter, grönsaker, meloner, ananas, kaffe, kakao och kanel. Nästan alla har en egen liten täppa där de odlar rotfrukter som basföda. Fördelen med rotfrukter är att de inte så lätt förstörs vid naturkatastrofer.
- Alla ska känna att de är ansvariga för öns framtid, också de unga, säger Ricky Brumant. Alla ska veta att de äger en del av Dominica. Vi har en mängd utmaningar framför oss, därför är det viktigt att alla är med ombord. Det var ground zero efter Maria – nu ser vi på framtiden med tillförsikt.
